100 000 kr (OBS blev 5 miljoner kr!), det är det högsta avdraget ett företag får göra per år för ett negativt finansnetto (ränteintäkter minus räntekostnader) om regeringens förslag leder till lagstiftning. Syftet är att förhindra skatteplanering med ränteavdrag, framför allt internationellt.
Ränteavdraget slopas alltså inte helt, men för företag med hög belåning och lågt resultat kommer det att kännas så i praktiken.
Vi har också uppdaterat denna artikel med ändringarna i respektive avsnitt. På så sätt får du in allt i sitt sammanhang.
Många skatteregler ändras
Det handlar om regeringens omfattande promemoria Nya skatteregler för företagssektorn. Det centrala är förslagen om begränsningar av ränteavdrag, men många andra områden berörs också. I den här artikeln berättar vi om följande.
- Tidplan
- Flera begränsningar av ränteavdrag
- Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt
- Ränteavdrag mellan flera länder förbjuds
- Skatteregler för leasing införs
- Högre avskrivning i början för nyproducerade hyreshus
- Dyrare periodiseringsfonder
- Tillfällig begränsning av underskottsavdrag
- Kontakta oss om hur du bör förbereda dig
Tidplan
Promemorian sändes ut på remiss igår den 20 juni 2017. Remisstiden går ut den 26 september 2017. Reglerna är tänkta att börja gälla för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2018 och senare, med särskilda övergångsregler för förlängda räkenskapsår vid den tidpunkten.
Vi har flera gånger tidigare berört den politiska osäkerheten i år inför höstens budgetbeslut. Du bör dock känna till vad som är på gång och förbereda dig på hur just ditt företag påverkas om reglerna beslutas enligt förslaget.
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): De nya reglerna börjar gälla ett halvår längre fram, för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 och senare.
Flera begränsningar av ränteavdrag
Denna del av promemorian gäller aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag/kommanditbolag med en eller flera juridiska personer som delägare. Reglerna om ränteavdrag påverkas därmed inte för handelsbolag som bara haft fysiska personer som delägare hela året, inte heller för enskilda näringsidkare.
Lagförslaget inriktar sig på negativa räntenetton, alltså bokslut med högre avdragsgilla räntekostnader än skattepliktiga ränteintäkter. Skattefria räntor såsom ränta på skattekonto påverkas inte.
Vad som är avdragsgillt kommer att få beräknas i flera steg. Beträffande steg två har regeringen lämnat två alternativa förslag (EBIT och EBITDA), men det blir bara ett av dem som kommer att gälla.
- Räntekostnader dras av mot ränteintäkter
- Om det finns kvar ett negativt räntenetto får det dras av upp till
- I första hand: 35 % av EBIT (skattepliktigt resultat före räntor och skatt)
”Earnings Before Interest and Tax”
- I andra hand: 25 % av EBITDA (skattepliktigt resultat före räntor, skatt och avskrivningar)
”Earnings Before Interest and Tax, Depreciation and Amortization”
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): 30 % av EBITDA
- Eller: Upp till 100 000 kr (förenklingsregel)
För företag i intressegemenskap gäller beloppet 100 000 kr totalt för alla företagen, så fort ett av företagen använder förenklingsregeln
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): Upp till 5 000 000 kr
- Om det fortfarande finns kvar ett negativt räntenetto får det dras av hos ett annat företag i samma intressegemenskap som har positivt räntenetto, men bara upp till det företagets positiva räntenetto
- Om det negativa räntenettot bara kan dras av delvis får det kvarstående räntenettot sparas i upp till sex år
- Nästa år görs i första hand avdrag med eventuellt negativt räntenetto för innevarande år, därefter görs avdrag för kvarstående räntenetton med det äldsta kvarstående räntenettot först
- Summan av avdragen ska varje år rymmas inom utrymmen som beräknas enligt steg 2
- Kvarstående räntenetton upphör att gälla om företaget överlåts till ett nytt ägarföretag, för att förhindra handel med kvarstående räntenetton (det förvärvande företaget får dock behålla sina egna kvarstående räntenetton)
Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt
Följande gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar.
- Bolagsskatten sänks från 22 % till 20 %, som en kompensation för begränsningarna av ränteavdragen
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21):
Sänkning 1 (till 21,4 %) för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 och senare
Sänkning 2 (till 20,6 %) för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2021 och senare
Följande gäller handelsbolag/kommanditbolag och enskilda näringsidkare.
- Expansionsfondsskatten sänks på motsvarande sätt, också från 22 % till 20 %
- Gamla avsättningar, som ju gjorts till 22 %, återförs automatiskt vid skatteberäkningen och sätts samtidigt av till 20 %
- Det innebär en återbetalning på netto 2 % av expansionsfonden
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21):
Sänkning till 20,6 % för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2021 och senare
Ränteavdrag mellan flera länder förbjuds
Ränteavdrag förbjuds mellan företag i olika länder, som är i intressegemenskap och som lyder under olika skatteregler i respektive land.
Förbudet tar sikte på gränsöverskridande skatteplaneringar som utnyttjar att företag och finansiella instrument beskattas olika mellan länderna, så kallad hybrid missmatchning.
Skatteregler för leasing införs
Begränsningarna för ränteavdrag kan kringgås genom att företaget leasar tillgångarna i stället för att låna kapital och köpa dem. Det vill regeringen täppa till genom att införa särskilda skattemässiga leasingregler som ska gälla alla aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag.
- Finansiella leasingavtal
- Leasingavtal där ekonomiska risker och fördelar överförs från leasegivaren till leasetagaren – i praktiken ett köp
- Leasetagaren ska redovisa leasingobjektet som en tillgång och göra avskrivningar på det, samt redovisa en skuld för kommande leasingavgifter
- Varje leasingavgift ska fördelas på amortering och ränta
- Fungerar i K3 (större företag) och RFR 2 (noterade företag), är frivilligt i juridisk person idag men blir obligatoriskt enligt promemorian
- Fungerar inte i K2 (mindre företag), men här hänvisar promemorian till Bokföringsnämnden (BFN) att lösa problemet
- Operationella leasingavtal
- Leasingavtal där leasegivaren behåller ekonomiska risker och fördelar – i praktiken en hyra utan övertagande av äganderätten i sikte
- Leasetagaren redovisar ingen tillgång och gör inga avskrivningar, redovisar inte heller någon skuld
- Varje leasingavgift kostnadsförs löpande (undantag för första förhöjda hyror)
- Fungerar i K2, K3 och RFR 2
Företag med en sammanlagd leasingskuld under 3 miljoner kronor behöver inte tillämpa reglerna för finansiella leasingavtal utan kan hantera alla avtal som om de vore operationella avtal.
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): Förenklingsregeln ändras från att avse sammanlagd leasingskuld till att avse sammanlagd leasingavgift, vilket är lättare att beräkna. Beloppet ändras samtidigt, så att fribeloppet nu är sammanlagd leasingavgift under 1 miljon kronor per år, i stället för sammanlagd leasingskuld under 3 miljoner kronor per år.
Vår kommentar: Om de här skattereglerna införs så kommer de troligen att behöva ändras inom ett par år. Internationellt träder nämligen nya regler i kraft 2019 (IFRS 16 Leases) som säger att alla leasingavtal ska hanteras som om de vore finansiella avtal. Det lär införas även inom EU, åtminstone för noterade företag.
Högre avskrivning i början för nyproducerade hyreshus
Ränteavdragsbegränsningarna slår hårt mot nyproduktion av byggnader. Regeringen vill motverka negativa effekter på bostadsbyggandet och föreslår därför ett primäravdrag för byggnadstypen hyreshus.
Byggnader som taxeras som hyreshus får göra avdrag för avskrivningar med 2 % år, innebärande en avskrivningstid på 50 år.
Primäravdraget ska vara en extra avskrivning på 2 % under de första fem åren. Tillsammans med den ordinarie avskrivningen på 2 % blir alltså avskrivningen 4 % per år under de första fem åren, sedan sjunker den till 2 % resterande år. Totalt blir då avskrivningstiden 45 år i stället för 50 år.
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): Primäravdraget ändras till att gälla de första sex åren i stället för fem år. Total avskrivningstid blir därmed 44 år i stället för 50 år.
Dyrare periodiseringsfonder
Aktiebolag och ekonomiska föreningar betalar idag bolagsskatt med 22 % av en schablonintäkt på ingående periodiseringsfonder x 72 % av statslåneräntan.
I promemorian föreslås ändringen att bolagsskatten ska betalas på en schablonintäkt för ingående fonder x 100 % av statslåneräntan.
Avsättningar till periodiseringsfond för räkenskapsår som börjar före den 1 juli 2018 minskar bolagsskatten med 22 %, medan de vid återföringen kommer att beskattas med 20 %. Därför ska just dessa ”gamla” fonder återföras med 110 % av avdraget.
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): Återföring ska göras med 103-106 % av avdraget beroende på när avsättning och återföring görs.
Tillfällig begränsning av underskottsavdrag
Detta gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar.
För räkenskapsår som börjar den 1 juli 2018 eller senare ska underskott från tidigare år bara få dras av med 50 % av den skattepliktiga inkomsten före underskottsavdraget men efter justering för negativt räntenetto, kvarstående räntenetto och förändring periodiseringsfond.
Denna begränsning ska gälla 2 år framåt om ränteavdragen begränsas enligt EBIT-regeln, eller 3 år framåt om ränteavdragen begränsas enligt EBITDA-regeln. Särskilda regler införs för att motverka kringgående genom omläggning av räkenskapsåret.
Om en del av underskottsavdraget inte kan utnyttjas får det som idag sparas till kommande år, så inget avdrag går förlorat men det förskjuts delvis framåt.
Uppdatering 2018-03-25 (lagrådsremiss 2018-03-21): Förslaget om begränsning av avdrag för outnyttjade underskott dras tillbaka. Ingen begränsning av avdrag från gamla år alltså.
Kontakta oss om hur du bör förbereda dig
Tala med din kontaktperson hos oss om vad alla dessa förslag innebär för dig. Kan vi minska skuldsättningen i företaget? Kan vi minska periodiseringsfonderna innan de blir dyrare? Eller öka dem för att minska skatten och därmed belåningen? Finns det leasingavtal i verksamheten som bör öka eller minska? Kan vi utnyttja mer av befintliga underskottsavdrag?
Det kommer att vara nyttigt för dig att diskutera dessa saker och bestämma åtgärder, oavsett om förslagen leder till beslut i den här formen eller inte.
