Friskvårdsbidrag är skattefritt upp till 5 000 kr per person och år
Friskvårdsbidrag är skattefritt upp till 5 000 kr per person och år (Bild: Danielle Cerullo, Unsplash)

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu slagit fast att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kr går över gränsen för vad som kan vara en skattefri förmån. Därmed kan vi utgå från att gränsen från Skatteverket (SKV) på 5 000 kr är vad vi bör hålla oss till.

 

Skattefri friskvårdsförmån på rätt sätt

Personalvårdsförmåner är skattefria under följande förutsättningar.

  • Mindre värde
  • Enklare åtgärder
  • Riktar sig till hela personalen

Hit hör bland annat friskvård. Företaget kan bekosta friskvård på två sätt.

Naturaförmån: Företaget tecknar avtal hos t.ex. ett gym och erbjuder alla anställda fri träning där.

Bidrag: Företaget lämnar ett friskvårdsbidrag där den anställde själv bestämmer vilka aktiviteter man vill använda bidraget till.

Det är det senare alternativet, friskvårdsbidrag, detta handlar om.

Vi har tidigare beskrivit ett ställningstagande från SKV om kraven för att ett bidrag ska vara skattefritt.

SKV säger bland annat att gränsen för vad som är ett friskvårdsbidrag av ”mindre värde” går vid 5 000 kr per person och år. Om arbetsgivaren erbjuder ett högre belopp än 5 000 kr i friskvårdsbidrag så ska de anställda bli förmånsbeskattade för den delen av bidraget de använder över gränsen 5 000 kr. Den här gränsen gäller alltså friskvård när den anställde väljer aktivitet själv inom bidraget.

 

Rättsfallet

I en skattetvist så är SKV part i målet och det är inte alltid de får rätt. Nu har dock gränsdragningen för vad som är friskvårdsbidrag av mindre värde blivit prövad i HFD, som går på samma linje som SKV.

En person X arbetar på ett företag som ger personalen friskvårdsbidrag på upp till 6 500 kr per person och år mot kvitto. X vill använda bidraget till dels ett års medlemskap hos ett klättercenter (5 400 kr), dels ett gymkort (1 100 kr). X ansökte om förhandsbesked från Skatterättsnämnden, som kom fram till att hela bidraget på 6 500 kr är en skattefri förmån.

Förhandsbeskedet överklagades dock till HFD, som nu har kommit fram till det motsatta. Ett friskvårdsbidrag på 6 500 kr är inte av mindre värde, därför är det en skattepliktig förmån.

 

Våra kommentarer om friskvårdsbidrag

Frågan är hur mycket som är skattepliktigt. Hela beloppet? Det säger inte HFD något om. SKV däremot säger ju i sitt ställningstagande att det är det använda beloppet över 5 000 kr som de anser vara skattepliktigt. Det innebär i det här fallet att 1 500 kr blir en skattepliktig förmån (6 500 kr – 5 000 kr).

Vi har också kvar möjligheten till naturaförmån, att företaget erbjuder t.ex. ett gymkort som företaget har betalat för. Då skulle 6 500 kr kunna godkännas som skattefritt. Dessutom kan förmånerna kombineras, så att företaget erbjuder friskvård både som naturaförmån och som bidrag, t.ex. med 6 500 kr plus 5 000 kr. Då är vi uppe i 11 500 kr skattefritt. Reglerna skulle kunna vara enklare…

Tänk också på att friskvårdsbidrag är en skattefri förmån för anställda. Det innebär att näringsidkare som har enskild näringsverksamhet eller är delägare i handelsbolag inte kan få denna skattefria förmån, fast de anställda i deras företag får det. Lagstiftaren har inte visat någon vilja att rätta till denna orättvisa ännu.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om friskvårdsbidrag i ditt företag

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om hur du kan utforma friskvårdsarbetet i just ditt företag. Tänk på att du själv bestämmer om du vill införa t.ex. ett friskvårdsbidrag och hur stort det i så fall ska vara. Gränserna vi berättar om här är maximala belopp och företaget kan naturligtvis välja att tillämpa lägre belopp.

Referenser

  • Dom från HFD 2019-06-20, mål nr 6561-18
  • Ställningstagande från SKV 2018-01-24 Friskvårdsbidrag – när de anställda själva får välja, Dnr 202 39595-18/111
Förslag om reseavdrag för avstånd i stället för faktiska kostnader
Förslag om reseavdrag för avstånd i stället för faktiska kostnader

Den statliga Reseavdragskommittén har lämnat sitt förslag till ny utformning av reseavdrag till regeringen i dag, den 26 juni 2019.

  • Skattelättnad för arbetsresor – En avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36)

I en artikel från den 29 december 2017 berättade vi om regeringens uppdrag till utredningen.

 

En ny skattereduktion i stället för reseavdrag

Utredningen föreslår ett nytt system för reseavdraget. En ny skattereduktion ska ersätta det nuvarande avdraget för arbetsresor (resor mellan bostaden och arbetsplatsen) från och med år 2021.

Utredningsförslaget har inte sänts ut på remiss ännu. Fyra av utredningens experter framför avvikande åsikter i tre särskilda yttranden i utredningen. Kritiska röster har också redan höjts i media. Det är alltså inte säkert att en lagändring kommer att se ut som utredningens förslag. Vi väljer dock att berätta om huvuddragen från utredningen redan nu, eftersom du säkert kommer att höra en hel del i den allmänna debatten framöver.

  • Uppdatering 2019-07-02: Regeringen meddelade i dag att förslaget har sänts ut på remiss 2019-06-28.

 

Nytt förslag till reseavdrag i elva punkter

Cirka 200 000 personer av de som kan göra reseavdrag i dagens system kommer att förlora möjligheten i det nya systemet. Kommer du att bli en av dem? Räkna på hur förslaget slår för just dig enligt de följande punkterna.

  1. Avskaffa dagens avdrag för resekostnader
  2. Inför en skattereduktion införs längre arbetsresor
  3. Ge skattereduktion för den delen av arbetsresorna som är mellan 30 och 80 km enkel väg
  4. Beräkna skattereduktion för det faktiska antalet resdagar under året, men bara för minst 60 och högst 210 dagar
  5. Minska skatten med 60 öre per km oavsett färdmedel
  6. Kompensera bristfällig kollektivtrafik med ytterligare skattereduktion med ett fast belopp på 20 kr per resdag (30-79 km enkel resa) och ett rörligt belopp på 60 öre per km (80-150 km enkel resa)
  7. Ge skattereduktion för den delen av arbetsresorna som är mellan 10 och 150 km enkel väg för skattskyldiga som måste använda bil på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning
  8. Kompensera bristfällig kollektivtrafik med ytterligare skattereduktion på 30 % av skäliga infrastrukturavgifter (väg-, bro- eller färjeavgifter) under arbetsresor för den delen av årets totala utgifter som överstiger 8 000 kr
  9. Avskaffa avdraget för trängselskatt
  10. Kontrollera avdragen genom krav på arbetsgivaren att lämna uppgift om arbetsplatsens adress i arbetsgivardeklarationen
  11. Det nya systemet ska börja gälla den 1 januari 2021

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om effekterna för företaget och dig själv

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om dina reseavdrag. Tänk bara på att än så länge har vi endast ett utredningsförslag. Remissomgången och den allmänna debatten kan medföra förändringar innan vi ser en ny lagstiftning!

Många arbetar allt högre upp i åldrarna, här illustrerat av medlemmarna i Rolling Stones som med råge passerat LAS-åldern
Många arbetar allt högre upp i åldrarna, här illustrerat av medlemmarna i Rolling Stones som med råge passerat LAS-åldern (Bild: Wikimedia Commons)

Riksdagen har beslutat att förlänga anställningsskyddet (LAS-åldern) från 67 till 69 års ålder. Förlängningen görs i två steg. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 till 69 år.

 

Medellivslängden ökar och därmed LAS-åldern

Vi lever i genomsnitt allt längre. Medellivslängden har ökat 2,8 år sedan dagens pensionssystem skapades under mitten av 1990-talet. Det medför att vi behöver finansiera allmän pension till fler personer och under en längre tid. Samtidigt är nivån på den allmänna pensionsinkomsten låg för många människor. Det kan därför bli allt viktigare för de som kan att arbeta längre och gå i pension senare, och därmed få en högre pension.

För att underlätta ett längre arbetsliv blir nu anställningsskyddet förlängt. När en anställd passerar LAS-åldern kan arbetsgivaren säga upp den anställde utan saklig grund, men inte tidigare. I dag går den gränsen vid 67 år, men nästa år höjs alltså gränsen till 68 år och 2023 till 69 år. Då kommer ingen under 68 och senare 69 år att kunna bli av med sin anställning på grund av åldern.

Efter 2023 ökar LAS-åldern i takt med förändringen av den nya riktåldern.

 

Riktålder kommer att styra tidpunkter för pension

I dag är gränsen för att gå i allmän pension 65 år, men vi har möjlighet att gå i pension redan från 61 år mot en lägre pensionsinkomst. Dessa två fasta åldersgränser ska successivt bli högre de närmaste åren, för att därefter styras av en riktålder som blir omräknad i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern kommer också att styra åldersgränsen för rätten att ha kvar sin anställning. På så sätt blir LASåldern synkroniserad med gränserna för att gå i pension.

Regeringens tidplan ser ut så här.

  • År 2020
    • Lägsta ålder för allmän pension ökar från 61 år till 62 år
    • Normal ålder för allmän pension och lägsta ålder för garantipension är 65 år
    • LAS-åldern ökar från 67 år till 68 år
  • År 2023
    • Lägsta ålder för allmän pension ökar från 62 år till 63 år
    • Normal ålder för allmän pension och lägsta ålder för garantipension ökar från 65 år till 66 år
    • LAS-åldern ökar från 68 år till 69 år
  • År 2026
    • Lägsta ålder för allmän pension ökar från 63 år till 64 år
    • Normal ålder för allmän pension och lägsta ålder för garantipension ökar från 66 år till riktåldern, ca 67 år
    • LAS-åldern ändras från 69 år till att vara kopplad till riktåldern

Riksdagen planerar att besluta om införandet av riktåldern den 16 oktober 2019. Beslutet ska gälla från och med år 2020.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om din pensionsplanering

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om din pensionsplanering!

Sjukvårdsförsäkring 60 % skattepliktig enligt ny schablon
Sjukvårdsförsäkring 60 % skattepliktig enligt ny schablon (Bild: Pixabay)

När företaget betalar en sjukvårdsförsäkring, som innehåller både skattepliktiga och skattefria insatser, blir förmånen för den anställde 60 % av försäkringspremien enligt en ny schablon från Skatteverket (SKV).

 

Privat sjukvård är skattepliktig sedan 2018

Den 1 juli 2018 blev förmån av privat sjukvård skattepliktig, efter att tidigare ha varit skattefri (se t.ex. vår artikel Slopad förmån av hälso- och sjukvård beslutat). Sedan dess är försäkringspremier för privat sjukvård skattepliktig. Normalt sett är förmånens värde samma som företagets kostnad för försäkringspremien.

Men hur stor är förmånen om försäkringen innehåller både skattefria och skattepliktiga moment? Då ska en proportionering göras. Här måste företaget och den anställde göra en bedömning för varje försäkring, vilket har sina svårigheter. Därför får vi nu en schablon att hålla oss till.

 

Sjukvårdsförsäkring värderad enligt schablon

Försäkringsföretagens branschorganisation Svensk Försäkring (SF) har gjort en utredning av hur mycket de fyra största medlemsföretagen har betalat under 2016-2018, fördelat på skattepliktiga och skattefria insatser. SF har kommit fram till att i genomsnitt 60 % av utbetalningarna gäller insatser av skattepliktig karaktär för den som har förmån av fri sjukvårdsförsäkring.

SKV har nu godtagit utredningen från SF. SKV uttalar följande i ställningstagandet Beräkning av sjukvårdsförsäkringsförmån från den 10 juni 2019.

”Den skattepliktiga förmånen av en sjukvårdsförsäkring som omfattar både skattepliktiga och skattefria insatser kan schablonmässigt beräknas till 60 procent av försäkringspremien.

Om en försäkringsgivare eller arbetsgivare anser att den skattepliktiga delen av premien är lägre än 60 procent, ska den beräknade fördelningen dokumenteras och vid förfrågan kunna visas upp för Skatteverket.”

 

Du får avvika från schablonen

Försäkringar kan se olika ut så ställningstagandet från SKV är inte tvingande. Därför öppnar SKV för att om du har en sjukvårdsförsäkring som täcker mindre än 60 % privata insatser så ska din förmån också vara mindre än 60 %.

Försäkringsföretagen kommer med all säkerhet att anpassa sin information om den skattepliktiga förmånen efter det här ställningstagandet. Är du osäker så är det dock enklast att fråga försäkringsföretaget. Visar det sig att förmånen ska vara lägre än 60 % är det viktigt att du ber om skriftlig bekräftelse och spar den. Du behöver visa upp den dokumentationen ifall SKV skulle ställa frågor i framtiden.

Ställningstagandet från SKV har inget datum för ikraftträdande. Det tolkar vi som att du kan tillämpa schablonen från den 1 juli 2018, då förmån av privat sjukvård blev skattepliktig. Får du fram att redan beskattade förmåner är för höga kan du i så fall begära omprövning. Det är värt besväret om det handlar om väsentliga belopp.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om förmån av sjukvårdsförsäkring i ditt företag

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om beräkningen av förmånen för sjukvårdsförsäkringarna i ditt företag. Vi kan hjälpa dig i kontakten med ditt försäkringsföretag!

Högre skatteintäkter med slopad värnskatt
Högre skatteintäkter med slopad värnskatt (Bild: Pixabay)

Den 19 juni 2019 sände regeringen ut förslaget om slopad värnskatt på remiss. Värnskatten ska upphöra den 1 januari 2020, alltså från och med nästa inkomstår.

Slopad värnskatt är en konsekvens av januariavtalet mellan S, C, L och MP, från den 11 januari 2019. Stefan Löfven (S) har uttalat att för honom är slopandet av värnskatten den smärtsammaste punkten i januariavtalet. Nu är det dock dags att fullfölja avtalet.

 

Skatt i tre steg

Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet blir idag beskattade med tre inkomstskatter.

  1. Kommunal inkomstskatt
  2. Ordinarie statlig inkomstskatt
  3. Extra statlig inkomstskatt (värnskatt)

Kommunal inkomstskatt betalas för inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. 2019 börjar kommunalskatten på årsinkomster över en gräns som varierar något med din ålder och vilken kommun du bor i. Gränsen för en person under 65 år som bor i Södertälje kommun går vid ca 63 000 kr för inkomster under 2019.

Statlig inkomstskatt tas ut sedan 1991 (1990 års skattereform) med 20 % av inkomster över en nedre brytpunkt. 2019 börjar statlig skatt på årsinkomster över 504 400 kr för personer under 65 år, och över 547 500 kr för personer som är 65 år och äldre.

Extra statlig inkomstskatt (värnskatt) tas ut med 5 % av inkomster över en övre brytpunkt. 2019 börjar värnskatten på årsinkomster över 703 000 kr för personer under 65 år, och över 733 300 kr för personer som är 65 år och äldre. Det är denna skatt som nu blir borttagen.

Beloppen är hämtade från vår sida Inkomststegen, som vi uppdaterar varje år. Här hittar du viktig och intressant information om vad det innebär att ha just din årsinkomst.

 

Tillfällig värnskatt blev permanent

1990 års skattereform förutsatte inkomstbeskattning i två steg, kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt. Det var då den statliga skatten på 20 % blev införd.

1995 kom en tillfällig höjning av den statliga skatten, från 20 % till 25 %, för att öka statens inkomster i ett svårt budgetläge. Höjningen gick under namnet Värnskatt i dagligt tal. Höjningen var tidsbegränsad till att gälla fyra inkomstår, 1995-1998.

Inkomståret 1999 blev dock den tillfälliga värnskatten permanent, genom införandet av den övre skiktgränsen. Innan dess hade vi bara en skiktgräns, den nedre där statlig inkomstskatt började. Ändringen 1999 innebar visserligen att den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen blev återställd till 20 %, men samtidigt började man ta ut 5 % extra statlig inkomstskatt på inkomster över den övre skiktgränsen. I praktiken samma sak som med den tillfälliga skattehöjningen under åren 1995-1998.

 

Hälsosam återgång till skattereformen

Genom att ta bort den övre skiktgränsen, och därmed den extra skatten på 5 %, återgår vi alltså principerna för 1990 års skattereform.

Att värnskatten blir slopad välkomnas av många kritiker. Flera nationalekonomer och forskare framför att statens inkomster ökar med sänkt marginalskatt, alltså att vi får en dynamisk effekt. Med sänkt skatt ökar viljan att tjäna mer och därmed ökar de totala skatteintäkterna för staten. Även regeringen medger detta i sin konsekvensanalys, där de räknar med att reformen blir åtminstone självfinansierande. Regeringen bedömer alltså att på sikt kommer inkomstskatterna att öka minst lika mycket som det kostar att ta bort intäkten från värnskatten.

Regeringen ser fördelar även för företagen med slopad värnskatt.

”Förslaget leder till att det i viss utsträckning kommer löna sig mer för den enskilde att utbilda sig, både genom att välja högre utbildning men också vidareutbildningar. Det kan innebära att det på längre sikt blir lättare för företagen att få tag i utbildad arbetskraft. Förslaget kan också stärka svenska företags och Sveriges konkurrenskraft när det gäller att attrahera kvalificerad internationell arbetskraft.”

Kvar har vi bilden av värnskatten som en symbolskatt, som i själva verket har kostat pengar för samhället.

Nu förs debatten om att i ett nästa steg slopa den statliga inkomstskatten helt, så att vi bara har kommunal inkomstskatt. Det går i flera sammanhang under benämningen ”platt skatt”. Här har vi dock inga konkreta lagförslag på gång i dagsläget.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om vad slopad värnskatt kan betyda för dig

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om din inkomstplanering!

Begränsat reformutrymme i 2019 års ekonomiska vårproposition
Begränsat reformutrymme i 2019 års ekonomiska vårproposition (Bild: Pixabay)

Riksdagen beslutade den 18 juni att anta regeringens förslag till 2019 års ekonomiska vårproposition, utan ändringar.

Namnet till trots så handlar vårpropositionen om nästa års budget – närmare bestämt riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för 2020. De konkreta förslagen kommer sedan under hösten, i budgetpropositionen för 2020.

Regeringen konstaterar i inledningen att riktlinjerna utgår från januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Nu ska partierna genomföra avtalet.

Vårpropositionen brukar inte innehålla konkreta lagförslag, utan koncentreras på ramarna för det kommande budgetarbetet. Ur innehållet har vi ytterligare stöd för att anställa ungdomar, flygskattens framtid med mera.

Riksdagen fattade alltså beslut om att anta de ekonomiska riktlinjerna i sin helhet, utan ändringar. Det innebär att vår beskrivning i artikeln från den 13 april gäller fullt ut (2019 års ekonomiska vårproposition).

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om vårpropositionen 2019

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om hur riksdagens beslut att anta vårpropositionen 2019, med riktlinjerna för 2020, påverkar dig och ditt företag.

Ändringar i budgeten för 2019
Ändringar i budgeten för 2019 (Bild: Picpedia)

Riksdagen beslutade den 18 juni att anta regeringens förslag till vårändringsbudget för 2019, utan ändringar.

 

Många skatteförslag

Vårändringsbudgeten innehöll ovanligt många skatteförslag. Det kan vi förklara med att den 12 december, när det var hög tid för riksdagen att fatta beslut om budgeten för 2019, så hade vi ingen ny regering ännu. Övergångsregeringen lade därför en övergångsbudget. Riksdagen antog inte budgeten, däremot antogs en budgetreservation från Moderaterna och Kristdemokraterna (rambeslutet).

Sedan kom vi januariavtalet den 11 januari 2019, som ledde fram till att vi fick vår nuvarande regering. Det var ett avtal mellan Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Januariavtalet är alltså slutet mellan andra partier än rambeslutet om budgeten för 2019. Sammanfattningsvis leder denna bakgrund till att vi har många skatteförslag i år, både från budgetpropositionerna och i löpande propositioner.

 

Vårändringsbudgeten gick igenom

Riksdagen fattade alltså beslut om vårändringsbudgeten i sin helhet, utan ändringar. Det innebär att vår beskrivning i artikeln från den 13 april gäller fullt ut (Vårändringsbudget 2019 – Alla skatteförslag).

Vi har också beskrivit ett par av skattebesluten i vårändringsbudgeten närmare i separata artiklar.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om vad vårändringsbudgeten 2019 innebär för dig

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om hur riksdagens beslut att anta vårändringsbudgeten för 2019 påverkar dig och ditt företag.

Växa-stödet för den först anställde blir förlängt
Växa-stödet för den först anställde blir förlängt (Bild: Pexels)

Riksdagen beslutade den 18 juni att Växa-stödet för den först anställde blir förlängt. Förslaget ingick i vårändringsbudgeten för 2019, som riksdagen antog samma dag. Beslutet stämmer med vår beskrivning i artikeln Vårändringsbudget 2019 – Alla skatteförslag från den 13 april 2019.

 

Växa-stödet förlängt från 12 till 24 månader

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställde blir förlängt till att gälla 24 månader i stället för 12 månader. Lagändringen träder i kraft den 1 augusti 2019 men gäller redan för anställningar som började efter den 28 februari 2018.

Nedsättningen innebär att företaget bara ska betala ålderspensionsavgiften på 10,21 %, i stället för de fulla arbetsgivaravgifterna på 31,42 %.

Växa-stödet gäller flera kategorier av företag, som i det här sammanhanget kallas enmansföretag:

  1. Enskilda näringsidkare
    • Som inte har någon anställd
  2. Aktiebolag
    • Som inte har någon anställd,
    • … eller endast en anställd som också är delägare
  3. Handelsbolag
    • Som inte har någon anställd,
    • … och med högst två delägare

I en del nyhetsrapportering har det stått att förlängningen från 12 till 24 månader bara skulle gälla enskilda näringsidkare. Det är fel. Förlängningen gäller alla enmansföretag, alltså alla tre ovanstående kategorier (prop. 2018/19:99 s. 51-53).

Övergångsregeln innebär att de företag som redan har växa-stöd för anställningar som började efter den 28 februari 2018 får fortsatt stöd i 24 månader i stället för att det skulle ha upphört efter 12 månader. Den som i extremfallet har växa-stöd från februari 2018 kan alltså få fortsatt stöd till och med januari 2020, i stället för att det skulle ha upphört i januari 2019.

 

Växa-stödet kvar för enskilda näringsidkare

När riksdagen beslutade om budgeten för 2019 var det utifrån en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna. I den reservationen ingick att slopa Växa-stödet för enskilda näringsidkare från den 1 juli 2019. Skälet var att enskild näringsverksamhet, med sitt obegränsade personliga ansvar, är en olämplig företagsform att anställa personal i.

Regeringen gick emot det riksdagsbeslutet och föreslog i vårändringsbudgeten att växa-stödet ska vara kvar för enskilda näringsidkare. Regeringens argument var att ”enskilda näringsidkare behandlas likvärdigt med aktiebolag och handelsbolag”. Så blev det också i och med riksdagens beslut att godkänna vårändringsbudgeten.

 

Växa-stödet bör bli permanent

Lagstiftningen om växa-stöd är tillfällig. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna ska upphöra den 31 december 2021 för alla.

Regeringen har dock kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om att nedsättningen bör bli permanent. Inget färdigt förslag lämnades i vårändringsbudgeten för 2019, utan regeringen avser att återkomma med ett förslag ”under mandatperioden”. Om förslaget blir godkänt i riksdagen så får det effekt från och med 2022. Inget beslut har alltså fattats ännu.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om vad växa-stödet innebär för dig

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om vad växa-stödet och förlängningen kan innebära för dig och ditt företag.

Arbetsgivaravgifter sänks för unga
Arbetsgivaravgifter sänks för unga (Bild: Wikimedia Commons)

Riksdagen beslutade den 18 juni om sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Förslaget ingick i vårändringsbudgeten för 2019, som riksdagen antog samma dag. Beslutet stämmer med vår beskrivning i artikeln Vårändringsbudget 2019 – Alla skatteförslag från den 13 april 2019.

 

Avgift 10,21 % för ungdomar 15-17 år från 1 augusti 2019

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna gäller ungdomar som den 1 januari har fyllt 15 men inte 18 år. Lagändringen träder i kraft den 1 augusti 2019 och avser ersättningar som betalas efter den 31 juli 2019. Den sänkta arbetsgivaravgiften gäller även om lönen är intjänad in tidigare, men blir utbetalad efter den 31 juli 2019.

Nedsättningen innebär att arbetsgivaren bara ska betala ålderspensionsavgiften på 10,21 % för ersättningar upp till 25 000 kr per månad, i stället för de fulla arbetsgivaravgifterna på 31,42 %. Om ersättningen är högre än 25 000 kr för en månad så arbetsgivaren betala fulla arbetsgivaravgifter för den överskjutande delen.

 

Avgift 0 % för ungdomar 15-17 år under 2020?

Nästa steg är att regeringen ska återkomma under 2020 med förslag om att slopa även ålderspensionsavgiften för ungdomar. Det innebär att arbetsgivaravgifterna i nästa steg kan bli sänkta från 10,21 % till 0 % för ungdomar som är 15-17 år, men det är alltså inte beslutat ännu. Vi har beskrivit detta i artikeln om 2019 års ekonomiska vårproposition från den 13 april 2019.

 

Månadens Nyheter på YouTube

Vi berättar varje månad om vilka nyheter som är på gång för dig företagare. Vi visar också vad som är beslutat och när det börjar gälla. Välkommen att titta på Månadens Nyheter och att prenumerera på kanalen!

 

Kontakta oss om hur ändringen påverkar dig

Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om vad de nya reglerna om arbetsgivaravgifter innebär för ditt företag.

Viktig och lönsam information för dig företagare – Alla som prenumererar på vårt nyhetsbrev fick i tisdags (2019-06-11) färsk information och nya tips.

Nyhetsbrev med innehåll

RUT-avdrag fördubblat 2019 | Nya lagar juli | Gåvor avdragsgilla igen

Gratis abonnemang

Se nyhetsbrevet Här om du inte redan har fått det. Anmäl dig i så fall för gratis abonnemang!