Viktig och lönsam information för dig företagare – Alla som prenumererar på vårt nyhetsbrev fick igår (2017-06-15) färsk information och nya tips.
Skärpta 3:12-regler | Arbetsgivardeklaration per person månadsvis | Bilförmånsändringar | Skärpt amorteringskrav för höga lån | Växa-stöd
Se nyhetsbrevet Här om du inte redan har fått det. Anmäl dig i så fall för gratis abonnemang!
Uppdatering 2017-12-11: Amorteringskrav för höga skulder beslutat den 30 november 2017.
Uppdatering 2017-11-13: Finansinspektionen har överlämnat förslaget till regeringen för beslut.
Uppdatering 2017-10-20: Senareläggning av det skärpta amorteringskravet.
Uppdatering 2017-06-22: Skärpt amorteringskrav på remiss.
Finansinspektionen (FI) föreslog den 31 maj 2017 skärpt amorteringskrav för privatpersoner som tar höga bolån jämfört med sin årsinkomst. Skärpningen ska gälla nya bolån och består i att extra amortering ska göras med 1 % av det nya bolånet. FI vill att skärpningen ska gälla från ”början av 2018”, vilket blev den 1 mars 2018 i det slutliga förslaget och i regeringens beslut.
Med höga bolån menar FI bolån som är 4,5 gånger högre än årsinkomsten eller mer.
Dagens regler tar sikte på belåningsgraden, bolånets storlek i förhållande till bostadens marknadsvärde.
Bolån ska amorteras med 2 % per år ner till 70 % av marknadsvärdet och därefter 1 % per år ner till 50 % av marknadsvärdet. När lånet understiger 50 % av marknadsvärdet krävs ingen amortering enligt FI:s regler, men banken kan ändå ha amorteringsvillkor enligt egna regler. Övergångsregler finns för gamla lån. Se mer i artikeln Amorteringskravet – Så här blir det.
Det nya förslaget tar sikte på skuldkvoten, bolånets storlek i förhållande till låntagarens årsinkomst.
Enligt FI:s förslag till skärpning av amorteringskravet ska 1 % extra amorteras av nya bolån som är mer än 4,5 gånger högre än årsinkomsten. Förslaget gäller nya lån från 2018 så vi tänker oss att nedanstående exempel gäller ett köp som belånas 2018.
Summa amortering för ett köp (eller nytt lån) under 2018, om FI får igenom sitt förslag.
FI:s utspel den 31 maj 2017 är ett första utkast. Planen är därefter följande.
Kommer det att bli som FI vill? Utkastet har redan mött stark kritik. Bland annat har det framförts att ett skärpt amorteringskrav:
En opinionsundersökning genomförd av Novus på uppdrag av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling visar att nästan 50 % unga människor (18-30 år) känner stor oro för ytterligare lånebegränsande åtgärder jämfört med vad som redan gäller.
Regeringen har tidigare gått ut med i andra sammanhang att en ökning av bostadsbyggandet prioriteras och att man inte tänker vidta åtgärder som hotar detta.
Nu återstår det att se hur regeringen tar ställning till FI:s förslag.
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om hur din lånesituation ser ut. Kan du minska din privata belåning genom resultatplanering och inkomstplanering?
Förslaget antogs av riksdagen i beslut 2017-11-22 (Budgetpropositionen 2018 i huvudpunkter).
Regeringen överlämnade den 1 juni 2017 en lagrådsremiss med förslag till utvidgat växa-stöd till aktiebolag och handelsbolag. Lagrådsremissen stämmer helt och hållet med det ursprungliga förslaget. Här ser du vår beskrivning i artikeln Växa-stöd till först anställd även i aktiebolag och handelsbolag.
Har du frågor om växa-stödet och hur det passar din företagsform så är du välkommen att ta upp det med din kontaktperson hos oss!
Förslaget antogs av riksdagen i beslut 2017-11-22 (Budgetpropositionen 2018 i huvudpunkter).
Regeringen överlämnade den 1 juni 2017 en lagrådsremiss med förslag till nya regler för bilförmån. Lagrådsremissen stämmer till stor del med det ursprungliga förslaget som vi berättade om i artikeln Dyrare bilförmån men osäker tidplan.
Om företaget betalar privata väg-, bro- och färjeavgifter och/eller trängselskatter är det idag en skattefri förmån, det ingår i bilförmånen.
Från den 1 januari 2018 ingår inte längre dessa avgifter och skatter i bilförmånen, de blir skattepliktiga förmåner om företaget betalar dem. Du som har fått förmånen får göra avdrag för avgifterna och skatterna inom reglerna för avdrag för resor till och från arbetet.
Lagrådsremissen stämmer i dessa delar med det ursprungliga förslaget (se Dyrare bilförmån men osäker tidplan).
Enligt det ursprungliga förslaget gäller nya regler för nya lätta fordon som registreras den 1 juli 2018 och senare. Detta har i lagrådsremissen ändrats till blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen.
För nya lätta fordon som blir skattepliktiga den 1 juli 2018 och senare (och har tillverkningsår 2018 och senare) ska det nya bonus-malus-systemet börja gälla, samordnat med nya regler för beräkning av bilförmån.
Lagrådsremissen innehåller nya, särskilda regler för fordon registrerade i utlandet.
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om hur just din situation påverkas och om du bör planera någon åtgärd. Bör du kanske tidigarelägga nästa köp av förmånsbil så den blir skattepliktig före den 1 juli 2018? Eller satsa på tillverkningsår 2017 vid köp nästa höst?
Uppdatering 2017-08-27: Regeringen backar helt om 3:12-regler.
Regeringen har lämnat ett färdigt förslag om ändrade 3:12-regler till lagrådet för granskning den 8 juni 2017. Förslaget gäller dig som äger aktier i ett onoterat aktiebolag.
Lagrådsremissen stämmer nästan helt överens med utkastet som regeringen sände ut på allmän remiss den 22 mars 2017. Lagrådsremissen stämmer även i sin helhet med vår beskrivning i Regeringen backar om delar av 3:12-förslaget. Det innebär att regeringen nu står på sig och inte tar några fler intryck av den omfattande kritik som har framförts.
Att regeringen nu står fast vid utkastet kan ses i ljuset av den senaste tidens politiska osäkerhet.
Oppositionen har gjort flera utspel om att frångå den sammanhållna budgetprocessen, där statsbudgeten antas i sin helhet. I stället vill man bryta ut vissa skattefrågor, t.ex. 3:12-förslaget.
Regeringen har kontrat i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 8 juni 2017, där man uppmanar oppositionen att stå fast vid ett sammanhållet budgetbeslut i höst. I artikeln hänvisar finansminister Magdalena Andersson och biträdande finansminister Per Bolund till att samtliga skatteförslag nu remitteras till lagrådet. Där görs lagtekniska granskningar innan förslagen infogas i höstens budgetproposition.
Vi får därmed se hur riksdagsbehandlingen kommer att gå i höst, men du bör ha beredskap för att skattereglerna kan komma att ändras.
Förbered dig genom att tala med din kontaktperson hos oss om hur förslaget till nya regler kommer att påverka just dig, din resultatplanering och din inkomstplanering!
Viktig och lönsam information för dig företagare – Alla som prenumererar på vårt nyhetsbrev fick igår (2017-05-10) färsk information och nya tips.
Ny dataskyddsförordning | Vårbudgeten är inget för företagare | E-postfakturor
Se nyhetsbrevet Här om du inte redan har fått det. Anmäl dig i så fall för gratis abonnemang!
Nu har riksdagen beslutat att införa kontrolluppgifter varje månad.
Igår den 10 maj 2017 antog riksdagen regeringens förslag utan ändringar, fem månader efter att regeringen lämnade sin proposition till riksdagen den 14 december 2016.
Månadsrapportering till skatteverket (AGI) uppdelat per anställd, och till varje anställd, ska göras enligt de nya reglerna i följande två steg.
Vi förklarar reglerna här.
Alla företag med personal påverkas, även om företaget bara har en enda anställd – t.ex. om du har ett aktiebolag med dig själv som ende anställd.
Om du redan har ett löneprogram i företaget så behöver du följa upp att leverantören kan uppdatera till de nya reglerna.
Om du inte har ett löneprogram så kan du låta oss göra dina löneberäkningar och arbetsgivardeklarationer. Då slipper du också sätta dig in i alla regler om semesterlöneberäkningar, förmånsberäkningar, olika former av ledighet m.m.
Tala med din kontaktperson hos oss om vad de nya reglerna innebär och vad du behöver göra för att uppfylla dem. En positiv nyhet: Du som anlitar oss för dina löner och arbetsgivardeklarationer behöver inte göra någonting!
Den 25 maj 2018 börjar dataskyddsförordningen (GDPR) att gälla inom hela EU. Det kan låta långt fram men tiden går fort och det är mycket du kan behöva förbereda, så börja gärna med att läsa denna orientering!
Med all säkerhet, i alla fall om du är företagare.
Förordningen gäller den som hanterar personuppgifter. Personuppgifter är i sin tur uppgifter som går att koppla till en fysisk person (en människa), såsom namn, personnummer, e-postadresser, bilder och andra uppgifter.
I ditt företag gäller förordningen t.ex. vanliga funktioner som kundregister, personalregister och löneregister, övriga listor, e-post, textdokument och webbplatser. ”Webbplatser” kan tolkas som inte bara hemsidor, utan även bloggar, sociala medier och intranät.
Vissa regler i dagens personuppgiftslag kommer att finnas även i den nya dataskyddsförordningen.
Dataskyddsförordningen innehåller både uppdateringar av dagens förordning och även rena nyheter. Nyheterna beskrivs på Datainspektionens hemsida.
Några av nyheterna förtjänar att lyftas fram särskilt.
Dataskyddsförordningen är en EU-förordning som ersätter nationell lagstiftning. Sveriges personuppgiftslag (PUL) upphör alltså att gälla när dataskyddsförordningen träder i kraft.
Det pågår dock många utredningar om hur andra lagar och regelverk behöver anpassas till dataförordningen. Följande lista över utredningar som avlämnas under 2017 illustrerar hur genomgripande förändringarna är. Utredningarna listas i datumordning utifrån när de var eller senast ska vara färdiga.
Mer information om respektive utredning hittar du på Datainspektionens hemsida.
Datainspektionen har information om dataskyddsförordningen på sin hemsida.
EU har hela dataskyddsförordningen på svenska på sin hemsida.
Tala med din kontaktperson hos oss om hur du påverkas och behöver agera i ditt företag.
I maj och juni 2017 kommer vi på RedovisningsHuset att gå över till att skicka våra fakturor via e-post istället för på papper. Vi gör denna övergång för att spara tid, pengar och för att värna om miljön. Vår bransch har länge inneburit en stor mängd papper och nu gör vi något för att minska pappersanvändningen genom att skicka våra fakturor via e-post istället.
Du vet väl att även du kan minska din pappershantering och lämna dina underlag digitalt? Vi berättade mer här: Mindre pappershantering – Mer digitalt
Prata med din kontaktperson hos oss eller vår administratör Emma Sundqvist som ansvarar över e-postfakturorna och meddela vilken e-postadress du vill att vi skickar fakturan till.
När finansminister Magdalena Andersson presenterar vårbudgeten 2017 saknas företag och företagande helt bland de prioriterade områdena.
Vårbudgeten tar dock upp bl. a. beskattningen av fastighetsägare, utvidgning av växa-stödet och höjd beskattning av delägare i fåmansföretag. Vi beskriver nuläget här nedanför, men först något kort om begreppen i vårbudgeten.
Regeringen presenterar varje vår två budgetar som tillsammans kallas vårbudget, men de gäller faktiskt både innevarande år och nästa år.
I ändringsförslagen för innevarande års budget finns ett enda skatteförslag med. Regeringen går vidare med stopplagstiftningen för överlåtelse av fastighet från fysisk person genom gåva till juridisk person. Som fysiska personer räknas dels privatpersoner, dels företagare som driver enskild näringsverksamhet eller är delägare i handelsbolag. Lagändringen beslutades i samband med att vårändringsbudgeten godkändes av riksdagen.
Vi har tidigare berättat om innebörden av stopplagstiftningen och vilken typ av överlåtelse den gäller. Här kan du läsa mer.
Lagrådet har framfört flera synpunkter på stopplagstiftningen.
Budgeten innehåller principiella riktlinjer för hur regeringen anser att budgeten för 2018 ska utformas, men inga konkreta skatteförslag. De kommer i höst, efter riksdagens beslut om riktlinjerna. Regeringen aviserar dock att de återkommer i höst om utvidgningen av växa-stödet till fler företagsformer och om skattehöjningar för delägare i fåmansföretag (3:12-utredningen). Även höjd beskattning av bilförmån ligger på bordet inför höstens budget för 2018.
Uppdatering 2017-08-27: Regeringen backar helt om 3:12-regler.
En allmän fråga av intresse är ränteavdragens framtid för privatpersoner. 2015 års långtidsutredningen föreslog att det skattemässiga avdraget för ränteutgifter bör fasas ut successivt, med t.ex. 1-2 procentenheter om året, från dagens 30 % till 0 %. Regeringen redogör i ett särskilt avsnitt för sin syn på långtidsutredningens resultat men nämner ingenting om ränteavdragen här.
På andra håll i vårpropositionen berörs dock ränteavdragen, men då i samband med prognoser om att ränteavdragen bedöms öka mer än ränteinkomsterna framöver vilket innebär sänkta skatteintäkter på ränteområdet.
Tala med din kontaktperson hos oss om din resultatplanering och inkomstplanering och hur de kan påverkas av budgetförslagen.
