Det är mer än vanligt att tänka på i år för dig med eget aktiebolag. Vi tipsar dig om viktiga fallgropar på tre områden och hur du undviker dem. På varje område tar vi upp vad som gäller om ditt företag har tagit emot stöd för korttidsarbete eller inte. Du behöver allmän kännedom om dessa frågor, men som kund hos oss har du handfast stöd i alla vägvalen som uppstår.

1. Resultatplanering – Utdelningsbara medel
2. Inkomstplanering – Extralöner
3. Inkomstplanering – Löneunderlag

 

1. Resultatplanering – Finns det hinder för att lämna utdelning?

Ett aktiebolag måste alltid uppfylla två grundkrav innan det kan lämna utdelning till sina ägare.

1. Utdelningsbara medel – Det måste finnas beskattade vinstmedel enligt en fastställd balansräkning att använda för utdelningen
   • Styrelsen ska först föreslå utdelningen i årsredovisningens förvaltningsberättelse
   • Årsstämman ska sedan fastställa årsredovisningen och besluta om förslaget till utdelning (utdelning kan också beslutas på en senare extra stämma)
   • Det är förbjudet att ta ut utdelningen före stämmans beslut (otillåten vinstöverföring)
2. Försiktighetsreglerna – Bolaget måste kunna klara sin löpande verksamhet även efter lämnad utdelning

Under pandemin har det tillkommit mer att tänka på för aktiebolag som tar emot statliga stöd, framför allt stödet för korttidsarbete. Tillväxtverket kontrollerar om bolaget har lämnat utdelning någon gång efter den 16 mars 2020.

• Under 2 månader före stödperioden, och
• Under stödperioden, och
• Under 6 månader närmast efter stödperioden

Har bolaget ansökt om stöd för korttidsarbete, men lämnat utdelning under den ”förbjudna perioden”, så blir det avslag på stödet.

När är då aktieutdelningen lämnad? Det är vid tidpunkten för beslutet om utdelningen eller vid tidpunkten för betalningen. En återbetalning ändrar inte saken. Inte heller ett beslut om utdelning som senare tas tillbaka, utan utbetalning.

Se alltså upp så att ett beslut eller en utbetalning inte krockar med reglerna om stöd för korttidsarbete!

Har ditt företag inte tagit emot statliga stöd så behöver du bara tänka på punkterna 1 och 2 ovan, som vanligt (utdelningsbara medel och försiktighetsreglerna).

 

2. Inkomstplanering – Finns det hinder för extralöner?

Ett viktigt moment i den privata beskattningen av mottagna utdelningar är om löneregeln kan användas. I mindre aktiebolag är det vanligt att ägaren ligger lågt med löneuttag under året, för att framåt december se om det finns utrymme att ta ut en extralön. Bolagets räkenskapsår har ingen betydelse här, det är ägarens privata beskattningsår som räknas och det är alltid kalenderår.

• Lönesumman till alla anställda i bolaget och till dig under 2020 avgör löneunderlaget för utdelning som du tar emot under 2021
  • Det löneunderlaget är redan ett faktum
• Lönesumman till alla anställda i bolaget och till dig under 2021 avgör löneunderlaget för utdelning som du tar emot under 2022
  • Här behöver du planera din årslön senast i december 2021 för att kvalificera dig för löneregeln under 2022

Extralönen beräknas i det här sammanhanget så att ägaren kvalificerar sig för lönekraven i utdelningsreglerna (förutom andra målsättningar, som att nå en bra sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst).

Även här kan det uppstå låsningar om företaget har tagit emot stöd för korttidsarbete. På det här området har vi inte lika klar reglering som vi har beträffande utdelning, men Tillväxtverket anser att extralöner inte går att kombinera med att ta emot stöd för korttidsarbete.

Har ditt företag inte tagit emot statliga stöd så behöver du bara tänka på din vanliga planering. Att nå en bra förmånsgrundande inkomst, helst också kunna använda löneregeln för utdelning, allt samordnat med hur extralönen påverkar bolagets resultat och utdelningsbara medel.

Vi berättar om beskattningen av utdelning till dig från ditt bolag här.

• Utdelning från och försäljning av aktiebolag

 

3. Inkomstplanering – Påverkas löneunderlaget av statliga stöd?

Om du kan använda löneregeln för att beräkna utdelningsutrymmet så ska du minska bolagets totala löneunderlag med statliga bidrag. Det är en gammal regel.

Stöd för korttidsarbete är ett sådant statligt bidrag, men du ska inte minska löneunderlaget med hela stödet. Stöd för korttidsarbete avser nämligen både lönekostnad och arbetsgivaravgifter för arbetstidsförkortningen. Du ska bara minska löneunderlaget med den delen av stödet som avser lönekostnaden. Hur stor del av stödet som är arbetsgivaravgifter kan variera, det måste du titta på per anställd.

Ett annat sådant stöd är Försäkringskassans stöd för höga sjuklönekostnader. Det är ingen nyhet, men du ska som vanligt komma ihåg att minska löneunderlaget med det stödet i förekommande fall.

• Uppdatering 2021-09-03: Du ska bara minska löneunderlaget med den del av Försäkringskassans stöd som avser löner, inte den del som avser arbetsgivaravgifter (samma princip som för stödet för korttidsarbete)

Har ditt företag inte tagit emot statliga stöd så behöver du inte minska löneunderlaget.

 

Om du vill läsa mer

Du kan läsa mer om frågorna vi tar upp här via följande länkar. Observera dock att flera frågor fortfarande är oklart besvarade och att vi har ett stort antal rättsfall på gång om Tillväxtverkets hantering av korttidsstödet.

• Lönebaserat utrymme (Skatteverket, vägledning 2021)
• Värdeöverföringar, extralöner och rättssäkerhet (Konsulten, 7 januari 2021)
• Ytterligare förtydligande om extralön vid stöd för korttidsarbete (Konsulten, 28 december 2020)
• Får ägarna göra ett extra högt löneuttag för att uppfylla löneuttagskravet i inkomstskattelagen? (Tillväxtverket, 8 december 2020)

 

Kontakta oss om hur du och ditt företag påverkas

Tala gärna med din kontaktperson hos oss om just din resultatplanering och inkomstplanering, framför allt ett speciellt år som detta. Vi hjälper dig att nå dina mål. Och både resultatplaneringen och inkomstplaneringen brukar ingå när du abonnerar med fast paketpris!

Din kontaktperson hittar du på sidan Kontakt.