Evenemangsstöd

• Målgrupp
  • Arrangörer av evenemang för minst 250 deltagare under jun-dec 2021
  • … som pga pandemin inte kan genomföras eller måste begränsas i väsentlig utsträckning
• Ansökan
  • Skatteverket
  • Ansökan öppnar 10 aug
• Nuläge
  • 15 jul 2021 Evenemangsstödet införs (Pressmeddelande)
  • 24 jun 2021 Evenemangsstödet anmält till EU-kommissionen (Pressmeddelande)
  • 21 apr 2021 Riksdagsbeslut (2020/21 FiU:49), inväntar godkännande från EU
  • 1 apr 2021 Extra ändringsbudget 6 (Prop. 2020/21:166)
• Stödnivå
  • Upp till 70 % av kostnader som inte täcks av intäkter eller andra stöd

 

Det är mer än vanligt att tänka på i år för dig med eget aktiebolag. Vi tipsar dig om viktiga fallgropar på tre områden och hur du undviker dem. På varje område tar vi upp vad som gäller om ditt företag har tagit emot stöd för korttidsarbete eller inte. Du behöver allmän kännedom om dessa frågor, men som kund hos oss har du handfast stöd i alla vägvalen som uppstår.

1. Resultatplanering – Utdelningsbara medel
2. Inkomstplanering – Extralöner
3. Inkomstplanering – Löneunderlag

 

1. Resultatplanering – Finns det hinder för att lämna utdelning?

Ett aktiebolag måste alltid uppfylla två grundkrav innan det kan lämna utdelning till sina ägare.

1. Utdelningsbara medel – Det måste finnas beskattade vinstmedel enligt en fastställd balansräkning att använda för utdelningen
   • Styrelsen ska först föreslå utdelningen i årsredovisningens förvaltningsberättelse
   • Årsstämman ska sedan fastställa årsredovisningen och besluta om förslaget till utdelning (utdelning kan också beslutas på en senare extra stämma)
   • Det är förbjudet att ta ut utdelningen före stämmans beslut (otillåten vinstöverföring)
2. Försiktighetsreglerna – Bolaget måste kunna klara sin löpande verksamhet även efter lämnad utdelning

Under pandemin har det tillkommit mer att tänka på för aktiebolag som tar emot statliga stöd, framför allt stödet för korttidsarbete. Tillväxtverket kontrollerar om bolaget har lämnat utdelning någon gång efter den 16 mars 2020.

• Under 2 månader före stödperioden, och
• Under stödperioden, och
• Under 6 månader närmast efter stödperioden

Har bolaget ansökt om stöd för korttidsarbete, men lämnat utdelning under den ”förbjudna perioden”, så blir det avslag på stödet.

När är då aktieutdelningen lämnad? Det är vid tidpunkten för beslutet om utdelningen eller vid tidpunkten för betalningen. En återbetalning ändrar inte saken. Inte heller ett beslut om utdelning som senare tas tillbaka, utan utbetalning.

Se alltså upp så att ett beslut eller en utbetalning inte krockar med reglerna om stöd för korttidsarbete!

Har ditt företag inte tagit emot statliga stöd så behöver du bara tänka på punkterna 1 och 2 ovan, som vanligt (utdelningsbara medel och försiktighetsreglerna).

 

2. Inkomstplanering – Finns det hinder för extralöner?

Ett viktigt moment i den privata beskattningen av mottagna utdelningar är om löneregeln kan användas. I mindre aktiebolag är det vanligt att ägaren ligger lågt med löneuttag under året, för att framåt december se om det finns utrymme att ta ut en extralön. Bolagets räkenskapsår har ingen betydelse här, det är ägarens privata beskattningsår som räknas och det är alltid kalenderår.

• Lönesumman till alla anställda i bolaget och till dig under 2020 avgör löneunderlaget för utdelning som du tar emot under 2021
  • Det löneunderlaget är redan ett faktum
• Lönesumman till alla anställda i bolaget och till dig under 2021 avgör löneunderlaget för utdelning som du tar emot under 2022
  • Här behöver du planera din årslön senast i december 2021 för att kvalificera dig för löneregeln under 2022

Extralönen beräknas i det här sammanhanget så att ägaren kvalificerar sig för lönekraven i utdelningsreglerna (förutom andra målsättningar, som att nå en bra sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst).

Även här kan det uppstå låsningar om företaget har tagit emot stöd för korttidsarbete. På det här området har vi inte lika klar reglering som vi har beträffande utdelning, men Tillväxtverket anser att extralöner inte går att kombinera med att ta emot stöd för korttidsarbete.

Har ditt företag inte tagit emot statliga stöd så behöver du bara tänka på din vanliga planering. Att nå en bra förmånsgrundande inkomst, helst också kunna använda löneregeln för utdelning, allt samordnat med hur extralönen påverkar bolagets resultat och utdelningsbara medel.

Vi berättar om beskattningen av utdelning till dig från ditt bolag här.

• Utdelning från och försäljning av aktiebolag

 

3. Inkomstplanering – Påverkas löneunderlaget av statliga stöd?

Om du kan använda löneregeln för att beräkna utdelningsutrymmet så ska du minska bolagets totala löneunderlag med statliga bidrag. Det är en gammal regel.

Stöd för korttidsarbete är ett sådant statligt bidrag, men du ska inte minska löneunderlaget med hela stödet. Stöd för korttidsarbete avser nämligen både lönekostnad och arbetsgivaravgifter för arbetstidsförkortningen. Du ska bara minska löneunderlaget med den delen av stödet som avser lönekostnaden. Hur stor del av stödet som är arbetsgivaravgifter kan variera, det måste du titta på per anställd.

Ett annat sådant stöd är Försäkringskassans stöd för höga sjuklönekostnader. Det är ingen nyhet, men du ska som vanligt komma ihåg att minska löneunderlaget med det stödet i förekommande fall.

Har ditt företag inte tagit emot statliga stöd så behöver du inte minska löneunderlaget.

 

Om du vill läsa mer

Du kan läsa mer om frågorna vi tar upp här via följande länkar. Observera dock att flera frågor fortfarande är oklart besvarade och att vi har ett stort antal rättsfall på gång om Tillväxtverkets hantering av korttidsstödet.

• Lönebaserat utrymme (Skatteverket, vägledning 2021)
• Värdeöverföringar, extralöner och rättssäkerhet (Konsulten, 7 januari 2021)
• Ytterligare förtydligande om extralön vid stöd för korttidsarbete (Konsulten, 28 december 2020)
• Får ägarna göra ett extra högt löneuttag för att uppfylla löneuttagskravet i inkomstskattelagen? (Tillväxtverket, 8 december 2020)

 

Kontakta oss om hur du och ditt företag påverkas

Tala gärna med din kontaktperson hos oss om just din resultatplanering och inkomstplanering, framför allt ett speciellt år som detta. Vi hjälper dig att nå dina mål. Och både resultatplaneringen och inkomstplaneringen brukar ingå när du abonnerar med fast paketpris!

Din kontaktperson hittar du på sidan Kontakt.

Basbeloppen speglar inflationen och styr en rad beloppsgränser för inkomstbeskattning, pensioner med mera. Varje år beräknas tre basbelopp för det kommande året.

1. Prisbasbelopp
2. Förhöjt prisbasbelopp
3. Inkomstbasbelopp

Här berättar vi om respektive basbelopp och visar exempel på deras effekter. Vi har vid behov avrundat belopp med slutsiffrorna 1-49 nedåt och belopp med slutsiffrorna 50-99 uppåt, enligt Lagen om avrundning av vissa öresbelopp (1970:1029).

 

Beräkningar i juli och oktober

Statistikmyndigheten SCB publicerar i juli varje år sina beräkningar av prisbasbeloppet (avsnitt 1) och det förhöjda prisbasbeloppet (avsnitt 2). Regeringen fastställer formellt beräkningen i september, men deras beslut brukar följa beräkningen från SCB.

• Prisbasbeloppet för 2022 (SCB den 14 juli 2021)
  • Beräkningar av prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet

Pensionsmyndigheten publicerar i oktober varje år sin beräkning av inkomstbasbeloppet (avsnitt 3). Regeringen fastställer formellt beräkningen i november, men deras beslut brukar följa beräkningen från Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten publicerade beräkningen av inkomstbasbeloppet för 2021 den 22 oktober 2020 och regeringen fastställde beloppet den 19 november 2020.

I oktober ska vi ersätta informationen om inkomstbasbeloppet för 2021, här och i avsnitt 3, med information om inkomstbasbeloppet för 2022.

 

1. Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet speglar prisutvecklingen.

Prisbasbeloppet för 2022 är beräknat till 48 300 kr, 700 kr högre än prisbasbeloppet för 2021 som är 47 600 kr. Det är en förhållandevis stor ökning, jämfört med prisbasbeloppet för 2021 som bara ökade med 300 kr från 2020.

SCB gör beräkningen genom att räkna upp det fasta bastalet 36 396 kr med utvecklingen av konsumentprisindex (KPI), från juni 1997 (257,38) till juni 2021 (341,32). Det nya beloppet är avrundat till närmaste hundratal kronor.

Exempel på Inkomstgränser styrda av prisbasbeloppet

• SGI – Lägsta sjukpenninggrundande inkomst
  • Årsinkomsten är sjukpenninggrundande från 24 % av prisbasbeloppet, avrundat till närmaste tiotal
  • För 2022 blir det 11 590 kr (2021: 11 420 kr)
• PGI – Lägsta pensionsgrundande inkomst
  • Du börjar tjäna in pensionsrätter från en arbetsinkomst på 42,3 % av prisbasbeloppet
  • För 2022 blir det från 20 431 kr/år (2021: 20 135 kr/år), innan dess betalas ingen pensionsavgift
• Deklarationsplikt
  • Du måste deklarera för årsinkomster från 42,3 % av prisbasbeloppet
  • För 2022 blir det från 20 431 kr/år (2021: 20 135 kr/år)
• Sociala avgifter för idrottsutövare
  • Högsta årsinkomst utan sociala avgifter är 50 % av prisbasbeloppet
  • För 2022 blir det 24 150 kr (2021: 23 800 kr/år)
• SGI – Högsta inkomst för tillfällig föräldrapenning och för graviditetsersättning
  • Årsinkomsten är ersättningsgrundande upp till 7,5 prisbasbelopp
  • För 2022 blir det 362 250 kr (2021: 357 000 kr)
• SGI – Högsta sjukpenninggrundande inkomst
  • Årsinkomsten är sjukpenninggrundande upp till 8 prisbasbelopp
  • För 2022 blir det 386 400 kr (2021: 380 800 kr)
• SGI – Högsta föräldrapenninggrundande inkomst
  • Årsinkomsten är föräldrapenninggrundande upp till 10 prisbasbelopp
  • För 2022 blir det 483 000 kr (2021: 476 000 kr)

Exempel på Förmånsgränser styrda av prisbasbeloppet

• Skattefritt inrikes traktamente
  • Den skattefria gränsen går vid 0,5 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kr
  • För 2022 blir det 240 kr (2021: 240 kr)
• Kostförmån
  • Förmån för hel dag är 0,52 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste femtal kronor
    • Bara lunch eller middag: 40 % av förmånsvärdet
    • Bara frukost: 20 % av förmånsvärdet
  • För 2022 blir det
    • 250 kr för hel dag (2021: 250 kr)
    • 100 kr för lunch eller middag (2021: 100 kr)
    • 50 kr för frukost (2021: 50 kr)

Exempel på skattegränser styrda av prisbasbeloppet

• Direktavdrag för inventarier av mindre värde
  • Inköp som understiger 50 % av prisbasbeloppet får dras av direkt
  • För 2022 blir det 24 150 kr i verksamhet som kan dra av momsen (2021: 23 800 kr)
  • För 2022 blir det 30 188 kr i verksamhet som inte kan dra av momsen (2021: 29 750 kr)
  • År 2021: Obs att den tillfälliga skattereduktionen för investeringar gäller för inventarier med avskrivningar, alltså inte inventarier som du har gjort direktavdrag för!
• Undantag från krav på kassaregister
  • Företag med kontantförsäljning under 4 prisbasbelopp behöver inte ha certifierat kassaregister
  • För 2022 blir det 193 200 kr inklusive moms (2021: 190 400 kr)
  • För 2022 blir det 154 560 kr exklusive moms, vid försäljning till full moms (2021: 152 320 kr)

Prisbasbeloppet styr även många andra beräkningar varje år. Exempel är bilförmånsvärde, lågbeskattat utdelningsutrymme, grundavdrag för inkomst av tjänst, skattefria tävlingsvinster inom idrotten m m. Prisbasbeloppet används också i många avtal.

 

2. Förhöjt prisbasbelopp

Det förhöjda prisbasbeloppet för 2022 är beräknat till 49 300 kr, 700 kr högre än det förhöjda prisbasbeloppet för 2021 som är 48 600 kr.

SCB gör beräkningen genom att räkna upp det fasta bastalet 37 144 kr med utvecklingen av konsumentprisindex (KPI) från juni 1997 (257,38) till juni 2020 (341,32). Tekniken är alltså densamma som för prisbasbeloppet, men med ett högre bastal.

Det förhöjda prisbasbeloppet används vid beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst för personer som omfattas av både det gamla pensionssystemet (ATP) och det nya systemet. Personer födda före 1938 omfattas helt av det gamla pensionssystemet. Personer födda 1938-1953 har successivt mer och mer från det nya pensionssystemet.

Se nästa avsnitt ”3. Inkomstbasbelopp” om högsta pensionsgrundande inkomst i det nya pensionssystemet.

 

3. Inkomstbasbelopp

Obs! Detta avsnitt gäller inkomstbasbeloppet för år 2021, men finns det med för att du ska få en helhetsbild av de tre basbeloppen. I oktober 2021 ska vi ersätta innehållet här med information om inkomstbasbeloppet för 2022.

Inkomstbasbeloppet för 2021 är beräknat till 68 200 kr, 1 400 kr högre än inkomstbasbeloppet för 2020 som är 66 800 kr.

• Inkomstbasbelopp för 2021 framräknat (Pensionsmyndigheten 22 oktober 2020)

Inkomstbasbeloppet används bland annat vid beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst och vid beskattning av utdelningar och vinster från kvalificerade aktier i fåmansaktiebolag (där ägaren arbetar själv i företaget).

Exempel på inkomstgränser styrda av inkomstbasbeloppet (IBB)

• PGI: Högsta pensionsgrundande inkomst i det nya pensionssystemet (se avsnitt ”2. Förhöjt prisbasbelopp” för personer födda före 1954)
  • Årsinkomsten är pensionsgrundande upp till 7,5 x IBB (IBB för inkomståret)
  • Det beräknas netto efter avdrag för allmän pensionsavgift som tas ut på inkomster upp till 8,07 x IBB
  • Du tjänar in pensionsrätter från en årsinkomst 2021 upp till 8,07 x 68 200 kr = 550 000 kr (2020: 8,07 x 66 800 kr = 539 000 kr)
  • Efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 % blir den högsta pensionsgrundande inkomsten för 2021 lika med 7,5 x 68 200 kr = 511 500 kr (2020: 7,5 x 66 800 kr = 501 000 kr)

Exempel på skattegränser styrda av inkomstbasbeloppet

• • Utdelningsutrymme i fåab, förenklingsregeln (IBB för föregående år, 57 kap. 9 och 11 §§ IL)
    • 2022: 187 550 kr (2,75 x IBB 2021: 68 200 kr)
    • 2021: 183 700 kr (2,75 x IBB 2020: 66 800 kr)
    • 2020: 177 100 kr (2,75 x IBB 2019: 64 400 kr)
  • Utdelning i fåab, kvalificerade aktier
    1. 20 % skatt upp till utdelningsutrymmet
    2. Därutöver beskattas högst 90 IBB som inkomst av tjänst (IBB för inkomståret, 57 kap. 20 a § IL)
       • 2021: 6 138 000 kr (90 IBB 2021: 68 200 kr)
       • 2020: 6 012 000 kr (90 IBB 2020: 66 800 kr)
    3. 30 % skatt efter steg 1 och 2
  • Vinst vid försäljning av aktier i fåab, kvalificerade aktier
    • 20 % skatt upp till utdelningsutrymmet
    • Därutöver beskattas högst 100 IBB som inkomst av tjänst (IBB för försäljningsåret, 57 kap. 22 § IL)
      • 2021: 6 820 000 kr (100 x IBB 2021: 68 200 kr)
      • 2020: 6 680 000 kr (100 x IBB 2020: 66 800 kr)
    • 30 % skatt efter steg 1 och 2

Samspelet mellan gränserna för högsta PGI och för statlig inkomstskatt

Gränsen för när du måste börja betala statlig skatt (brytpunkten) för 2021 är fastställd till 537 200 kr för personer under 65 år (2020: 523 200 kr) och 596 800 kr för personer över 65 år (2020: 575 500 kr). Årsinkomster av tjänst och av näringsverksamhet över dessa gränser belastas med den statliga skatten på 20 %.

Gränsen för högsta pensionsgrundande inkomst 2021 (550 000 kr) ligger därmed 12 800 kr över gränsen för att börja betala statlig skatt (537 200 kr). Du betalar i så fall 2 560 kr i statlig skatt för att få högsta pensionsgrundande inkomst (12 800 kr x 20 %) om du är under 65 år. Det kan det vara värt för att få högsta möjliga PGI!

För 2020 är motsvarande beräkning högsta PGI 539 000 kr – gräns för statlig skatt 523 200 kr = 15 800 kr x 20 % = 3 160 kr i statlig skatt för att få högsta PGI.

För dig som har fyllt 65 år den 1 januari 2021 och uppnår den högsta pensionsgrundande inkomsten blir det ingen statlig skatt alls, eftersom gränsen för statlig skatt (596 800 kr) ligger över den högsta pensionsgrundande inkomsten (550 000 kr). Motsvarande gällde för dig som hade fyllt 65 år den 1 januari 2020.

 

Kortfakta

Tips: På vår sida Kortfakta hittar du alltid gällande värden av alla möjliga slag. Inkomststegen hjälper dig att hitta en bra inkomstnivå, beroende på vilka fördelar du är ute efter och vilka nackdelar du vill undvika.

 

Kontakta oss om din inkomstplanering

Tala gärna med din kontaktperson hos oss om just dina inkomstnivåer och målsättningar. Genom inkomstplanering hjälper vi dig att nå dina mål. Och inkomstplaneringen brukar ingå när du abonnerar med fast paketpris!

Din kontaktperson hittar du på sidan Kontakt.

Nu är rimligare regler på väg om tidpunkter för avstämning av korttidsstöd.

Dagens konsekvenser, med krav på full återbetalning även vid små förseningar eller fel i hanteringen, kan leda till oproportionerliga konsekvenser för det drabbade företaget. Därför ska reglerna ändras.

 

Två regelverk om korttidsstöd

För att förstå ändringarna kan det vara bra att känna till att vi har två regelverk om korttidsstöd, ett permanent och ett tillfälligt. Tillväxtverket administrerar stöden enligt bägge regelverken.

1. Lagen om stöd vid korttidsarbete (2013:948) och Förordningen om stöd vid korttidsarbete (2020:208)
   • Permanent regelverk
2. Lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall (2021:54)
   • Tillfälligt regelverk

Stöden är till för att hjälpa företag att permittera personal på deltid, vid tillfälliga kriser utanför företagets kontroll såsom coronapandemin, i stället för att säga upp dem, .

 

Preliminärt stöd följt av avstämningar

Första steget är att företaget ansöker om stödet hos Tillväxtverket. Om stödet blir godkänt får företaget ett preliminärt stöd.

Nästa steg är att företag som har fått preliminärt stöd ska lämna in avstämning till Tillväxtverket. I avstämningarna beräknar företaget det verkliga utfallet av permitteringarna och det slutliga stödet.

Avstämningarna kan leda till högre eller lägre stöd än det preliminära. I flera situationer kan företaget bli skyldigt att betala tillbaka hela det preliminära stödet, bland annat om avstämningen inte kommer in i rätt till till Tillväxtverket.

 

Ändringar i två etapper

Den 21 maj 2021 lämnade Tillväxtverket en hemställan om lagändring till regeringskansliet (Fi2021/02027). Hemställan innehöll bland annat förslag om att företag som har kommit in för sent med sin avstämning, men har godtagbara skäl för det, inte ska återkrävas på hela stödbeloppet.

Den 5 juli 2021 publicerade dock Finansdepartementet ett eget förslag, i stället för att gå på Tillväxtverkets hemställan. Finansdepartementets syfte har varit att öka förutsebarheten och rättssäkerheten, genom att ändra reglerna på två sätt.

 

Ändring 1 — Föreläggande före krav på återbetalning

Det permanenta regelverket Lagen om stöd vid korttidsarbete (2013:948) ändras från 1 januari 2022.

Om avstämningen inte kommer in i rätt tid så ska Tillväxtverket skicka ut ett föreläggande till företaget om att lämna in avstämningen.

• Om avstämningen kommer in till Tillväxtverket efter föreläggandet
  • Då följer den vanliga bedömningen
• Om avstämningen inte kommer in till Tillväxtverket efter föreläggandet
  • Då ska företaget betala tillbaka hela det preliminära stödet

Från årsskiftet ska alltså Tillväxtverket skicka ut föreläggande till företag som inte lämnat in avstämningen i rätt tid. Därmed får företagen en chans till att komma in med avstämningen, innan det kan bli fråga om krav på återbetalning. Det är en viktig och rimlig förändring som dessutom är permanent.

 

Ändring 2 — En andra chans för företag som redan har fått beslut om återbetalning

Ett nytt tillfälligt regelverk Lag om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete införs den 1 januari 2022 och upphör att gälla den 31 december 2022. Det tillfälliga regelverket gäller stödmånader under perioden 16 mars 2020–30 juni 2021.

Företag som fått beslut om återbetalning av preliminärt stöd ska få göra en ny avstämning.

• Om beslutet om återbetalning beror på att avstämningen inte har kommit in i rätt tid

Den nya avstämningen ska komma in till Tillväxtverket senast den 28 februari 2022

Från årsskiftet gäller alltså att företag som redan har fått beslut om återbetalning, på grund av att avstämningen inte kommit in i tid, får en ny chans att lämna in avstämningen. Då kan företagen antingen slippa göra återbetalningen, eller få tillbaka en tidigare inkrävd återbetalning. Berörda företag har två månader på sig att skicka in avstämningen enligt de nya tillfälliga reglerna, från den 1 januari till den 28 februari 2022.

 

Tidplan

Förslaget finns i en departementspromemoria från den 5 juli 2021.

• En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (Fi2021/02027)

Förslaget har skickats ut på remiss den 5 juli 2021, med sista svarsdag den 1 september 2021.

Efter remisstidens slut är det dags för regeringen att ta fram ett färdigt förslag till riksdagen (en proposition), eventuellt efter en juridisk granskning hos Lagrådet.

Därefter är det dags för riksdagen att besluta om propositionen, innan de två lagstiftningarna kan börja gälla den 1 januari 2022.

 

Kontakta oss om korttidsstödet

Undrar du hur förslagen till nya regler påverkar just ditt företag? Tala i så fall med din kontaktperson hos oss. Kan vi inte svara direkt så tar vi reda på svaret. Vi följer upp lagstiftningen tills den är klar.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!

• Kontakt

Säljer du varor eller tjänster till kunder som inte är momspliktiga (till exempel privatpersoner), utanför Sverige men inom EU? Då gäller nya regler om momsredovisningen från 1 juli 2021 i många fall.

 

Omsättningströskel

Ett företag med liten försäljning till andra EU-länder kan välja att fakturera svensk moms på försäljningen, och deklarera momsen i Sverige. Det gäller under följande förutsättningar.

• Företaget är bara etablerat i Sverige, inte i något annat EU-land
• Företagets försäljning till köpare i andra EU-länder understiger en beloppsgräns (ett tröskelvärde)
• Tröskelvärdet gäller försäljning till köpare som inte är momspliktiga, till exempel privatpersoner
• Tröskelvärdet är 99 680 kr per år och avser försäljning av
  • Telekommunikationstjänster
  • Sändningstjänster (radio och TV)
  • Elektroniska tjänster
  • Distansförsäljning av varor

Andra tjänster än de uppräknade ska faktureras med momssatsen som gäller i köparens EU-land redan från början, och deklareras i respektive land eller i e-tjänsten OSS i Sverige (se nästa avsnitt).

Tröskelvärdet motsvarar 10 000 euro, omräknat i varje EU-land enligt växelkursen som gällde på dagen för EU-beslutet om direktivet. Du kan läsa mer om tröskelvärdet hos Skatteverket (SKV).

• Gemensam omsättningströskel från och med 1 juli 2021 (vägledning, senast uppdaterad 31 maj 2021)

Om tröskelvärdet överskrids ska företaget momsregistrera sig i varje aktuellt land, samt deklarera och betala momsen i respektive land. Detta kan dock undvikas om företaget väljer att i stället använda den nya e-tjänsten One Stop Shop (OSS).

Tröskelvärdet 10 000 euro är gemensamt för alla EU-länder från den 1 juli 2021. Tidigare gällde olika tröskelvärden i olika EU-länder.

 

One Stop Shop (OSS)

Ett företag kan välja att registrera sig i ett enda land, till exempel Sverige, för deklaration och betalning av moms på sin försäljning. Företaget får då en enda kontaktpunkt (OSS). Alternativet hade annars varit att registrera sig för moms i varje EU-land där företaget har köpare som inte är momspliktiga.

Här hittar du mer information från SKV.

• Bestämmelser från och med den 1 juli 2021 (startsida)
• Grundläggande om bestämmelserna – från och med den 1 juli 2021 (vägledning)

OSS innebär att företaget bara behöver göra en deklaration och en betalning. Skatteverket fördelar sedan momsen till de aktuella EU-länderna. Men det säljande företaget behöver hålla reda på momssatser och försäljning i varje EU-land med köpare.

E-tjänsten OSS ersätter den tidigare e-tjänsten MOSS (Mini One Stop Shop) från den 1 juli 2021. I Sverige omfattar e-tjänsten OSS alla de tre särskilda ordningarna — se nästa avsnitt.

Om du har varit registrerad i MOSS så blir du automatiskt överförd till OSS. Annars behöver du registrera dig om du vill tillämpa OSS. Här beskriver Skatteverket hur du registrerar dig. Registreringen öppnade den 1 april 2021.

• OSS ‑ redovisning av moms enligt de särskilda ordningarna

 

Särskilda ordningar för att använda OSS

Det finns tre särskilda ordningar i det nya systemet för OSS. Alla ordningarna gäller försäljning till kunder som inte är momspliktiga, såsom privatpersoner.

1. Tredjelandsordningen
   • Kan tillämpas av företag etablerade utanför EU
   • Utvidgas nu till att användas för alla momspliktiga tjänster inom EU
2. Unionsordningen
   • Kan tillämpas av företag etablerade utanför eller inom EU
   • Utvidgas nu till att användas för alla tjänster, unionsintern distansförsäljning av varor, samt för vissa leveranser inom ett och samma EU-land
3. Importordningen
   • Kan tillämpas av företag etablerade utanför eller inom EU
   • Ny ordning för distansförsäljning av varor av mindre värde, som inte är punktskattepliktiga och som importeras till EU
   • Mindre värde är högst 150 euro per leverans (beloppet 150 euro motsvarar i svenska kronor det tullfria beloppet för varor av ringa värde)

I vägledningen Grundläggande om bestämmelserna – från och med den 1 juli 2021 från Skatteverket hittar du beskrivningar av varje ordning så att du kan se vad som passar in på din verksamhet.

 

Momsdeklaration i OSS

Momsdeklarationen ska göras i euro, med fördelning per aktuell momssats i respektive land.

• Tredjelandsordningen och unionsordningen: Momsdeklaration varje kvartal, senast sista dagen i månaden efter respektive kvartals slut
• Importordningen: Momsdeklaration varje månad, senast sista dagen i månaden efter respektive månads slut

Betalning ska göras till ett särskilt bankkonto hos Danske Bank — Alltså inte till företagets skattekonto!

 

Källor

Förarbetet till lagändringarna finns i en proposition från regeringen från den 26 mars 2020.

• Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter (prop. 2019/20:122)

Regeringens förslag i propositionen antogs av riksdagen i samband med rambeslutet för budgeten 2021 den 25 november 2020.

• Statens budget 2021 Rambeslutet (2020/21:FiU1)

 

Kontakta oss om One Stop Shop — OSS

De nya momsreglerna för försäljning inom EU till konsumenter och andra som inte är momspliktiga väcker många frågor. Undrar du hur reglerna påverkar just ditt företag? Tala i så fall med din kontaktperson hos oss. Kan vi inte svara direkt så tar vi reda på svaret.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!

• Kontakt

 

Den 1 juli 2021 avlämnades slutbetänkandet Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen (SOU 2021:55) till regeringen.

Betänkandet innehåller förslag till ett frivilligt system för schablonbeskattning baserad på verksamhetens omsättning. Följande företagare ska kunna använda ett nytt system med mikroföretagarkonto.

• Små enskilda näringsverksamheter
• Utan anställda
• Med skattepliktig inkomst på högst 120 000 kr per år

 

Mikroföretagarkontot

Den skattepliktiga inkomsten ska motsvara företagarens insättningar på mikroföretagarkonto. Inkomstgränsen är satt på en sådan nivå att den som lever på företagandet inte ska kunna tillämpa schablonbeskattningen. Ett skäl är enligt utredaren att företagare som har så omfattande verksamhet att de kan leva på den också bör sätta sig in i reglerna för redovisning och beskattning av näringsverksamhet, för att kunna bedöma verksamhetens ekonomiska ställning.

Banken ska överföra en definitiv källskatt på 30 % av insättningar på mikroföretagarkontot till Skatteverket. Källskatten inkluderar egenavgifter. Det som blir kvar kan företagaren ta ut fritt från mikroföretagarkontot. Andra procentsatser kommer att gälla till exempel för personer som har fyllt 66 år vid årets ingång.

Företagare som använder schablonbeskattning via mikroföretagarkonto kommer obligatoriskt att ha 7 karensdagar i sjukförsäkringen, utan möjlighet att välja.

 

Förslaget är inte komplett

För att en schabloniserad inkomstbeskattning ska bli en påtaglig förenkling krävs det att även momsen schabloniseras, eller att omsättningsgränsen för att bli momspliktig höjs till samma gräns som för mikroföretagarkontot. Utredningen lämnar dock inget sådant förslag.

Det krävs också att redovisningsreglerna förenklas, eller att bokföringsplikten slopas, för företagare som vill tillämpa mikroföretagarkonton. Inget sådant förslag lämnas dock heller.

Om förslaget leder till lagstiftning så kommer små enskilda näringsverksamheter att kunna använda mikroföretagarkonto från den 1 januari 2024.

Betänkandet sändes ut på remiss den 12 juli, med sista svarsdag den 1 november 2021.

UPPDATERING 15 JULI 2021

 

Kontakta oss om schablonbeskattning

Har du frågor om schablonbeskattningen och hur det skulle påverka just ditt företag? Tala i så fall med din kontaktperson hos oss.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!

• Kontakt

Den 30 juni 2021 avlämnades betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60).

Betänkandet innehåller bland annat förslag om modernisering av bokföringslagen. En central punkt här är att utredningen föreslår ett slopande av arkiveringskravet för pappersverifikationer och papperskvitton, om du har digitaliserat dem (skannat till PDF, fotograferat med mobilen etc) på ett säkert sätt.

 

Dagens arkiveringskrav

Vi har ett allmänt arkiveringskrav på 7 kalenderår efter kalenderåret då räkenskapsåret avslutades. Den regeln ändras inte.

Men idag gäller att du måste spara pappersverifikationer i 3 kalenderår efter kalenderåret då räkenskapsåret avslutades, även om du har digitaliserat verifikationerna.

 

Framtidens arkiveringskrav

I fortsättningen ska det räcka att du spar dina digitala filer hela arkiveringstiden på 7 år, men du ska få makulera pappersverifikationerna direkt efter digitaliseringen.

Ett villkor för att få makulera pappersverifikationerna är att digitaliseringen ska göras utan risk för att räkenskapsinformation förändras eller försvinner.

Vi på RedovisningsHuset är stora vänner av digitalisering och ser fram emot slopade krav på pappersarkiv, liksom våra kunder.

Digitala arkiv har flera starka fördelar jämfört med pappersarkiv. Digitala arkiv kan (och ska) säkerhetskopieras. Rätt genomfört säkrar det arkivet från att förstöras vid till exempel brand eller översvämning. Dessutom är ett digitalt arkiv sökbart. Det tar inte heller någon nämnvärd fysisk plats, det innebär att kostsamma lokalytor kan användas bättre. Vi har också ergonomiska fördelar när vi slipper tunga lyft och pappersdammig luft.

Förändringen är välkommen och vi hoppas verkligen att förslaget leder till lagstiftning!

 

Tidplan

Utredningens förslag är att de nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Får vi ett beslut i riksdagen enligt utredningens förslag så innebär det att du kan makulera pappersverifikationer direkt för innevarande och tidigare räkenskapsår från den 1 juli 2022, förutsatt att du har digitaliserat dem på ett säkert sätt.

Varning: Släng inget räkenskapsmaterial i förväg innan de nya reglerna börjar gälla! Än så länge är det ett utredningsförslag, och vi har flera steg kvar innan de nya lagarna är beslutade och träder i kraft.

Betänkandet har inte skickats ut på remiss ännu. Innan vi vet vilka regler som slutligen ska gälla behöver vi invänta utfallet av remissomgången, regeringskansliets beredning av förslagen och remissinstansernas synpunkter, eventuell lagrådsremiss, proposition samt beslut i riksdagen. Vi kommer självklart att följa upp beslutsgången för din räkning.

 

Kontakta oss om arkiveringskravet

Har du frågor om arkiveringskravet och hur det fungerar för just ditt företag? Tala i så fall med din kontaktperson hos oss.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!

• Kontakt

Del 1 – Allmänna nyheter

Ekonominyheter i urval för dig företagare. Nu har besluten börjat komma om förlängningar av coronaåtgärder. Men det händer också mycket annat. Stopplagstiftning för vissa underskottsavdrag. Förenklade arkiveringskrav för verifikationer. Och mycket mer. Vi berättar vad som är klart och vad som är på gång. Detta är bara några av alla nyheter för företagare sedan förra genomgången.

Vi hjälper dig få grepp om nuläget hos regeringen, riksdagen, Skatteverket, Bokföringsnämnden, BAS-kontogruppen med flera. Se filmen och bli fullt uppdaterad!

Här på hemsidan hittar du fördjupande artiklar. Vi förklarar och ger dig länkar till officiella källor.

Del 2 – Rättsfall

Denna månad tar vi upp följande frågor.

• HD: Olaglig vinstutdelning – Vad är innebörden av begreppet penninglån (i reglerna om låneförbud)?
• HD: Nyemission – Har ett bolag rätt till skadestånd för tecknade men inte betalade aktier, som därefter har förklarats förverkade och blivit ogiltiga?
• HovR: Skadestånd – Oaktsamhet vid revision?
• HovR: Fastighetsöverlåtelse – Köpebrev förklarades ogiltigt
• HFD: Jämkning av ingående moms – Skatteverket får inte kräva återbetalning av moms från ny fastighetsägare – Behöver svensk momslagstiftning om jämkningsregler ändras efter EU-dom?
• HFD: Underskottsavdrag – Ett företag får behålla hela underskottsavdraget när ny ägare tar över säljarens skuld till underskottsbolaget – Regeringen går ut med stopplagstiftning
• HFD: Korttidsstöd – Jämförelsemånaden är 3 månader före Tillväxtverkets beslut – Myndigheten måste ändra sin bedömning av jämförelsemånad
• HFD: Koncernbidrag – Moderbolag som äger mer än 90 % av andelarna i dotterföretag får tillämpa reglerna om koncernbidrag, trots att minoriteten har förtursrätt till utdelning och tillgångar vid eventuell likvidation
• HFD: Fastighetstaxering – Vid genomgripande ombyggnad ska både ombyggnadskostnader och stomvärde räknas ner till hälften
• HFD: Momsundantag för sjukvård – En läkarmottagning med samarbetsavtal med regionen bedriver självständig sjukvård direkt mot patienter och verksamheten är undantagen från moms

Du blir fullt uppdaterad med det senaste om vad som går bra att göra och vad du bör undvika.

 

Vår YouTube-kanal

Här kommer du till filmerna.

• RedovisningsHuset i Södertälje AB på YouTube

Missa ingenting, prenumerera på vår kanal!

 

Kontakta oss om ekonominyheter

Påverkar nyheterna dig och ditt företag? Kontakta oss så hjälper vi dig att reda ut begreppen i just din situation!

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!

• Kontakt

Regeringen vill omgående skärpa reglerna som begränsar avdrag för underskott i ett företag som får ny ägare. Ägarförändringar i företag med outnyttjade underskott kan gå förlorade helt, om företaget bara har likvida medel eller fordringar på andra koncernföretag som tillgångar.

Denna nyhet gäller därför dig som planerar att köpa ett företag med underskott. Regeringen vill göra ändringen ska göras genom stopplagstiftning, innebärande att de nya reglerna ska gälla köp av företag från och med den 11 juni 2021.

 

Bakgrund

2009 fick vi dagens regler i inkomstskattelagen om begränsningar av avdrag för underskott i företag som får ny ägare. Syftet var att hindra handel med underskottsföretag. I juni har en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) satt igång en snabb händelsekedja.

1. Dom: Den 3 juni 2021 kom HFD fram till att ett företag förvärvade ett annat företag med underskott på ett sådant sätt att varken begränsningarna i inkomstskattelagen eller skatteflyktslagen trädde in. Underskottsföretaget fick därmed behålla avdraget för underskottet (HFD 2021-06-03 mål nr. 7005–7007-19 och 7009–7011-19).
2. Stoppskrivelse: Redan den 10 juni 2021 lämnade regeringen en stoppskrivelse till riksdagen (Skr. 2020/21:212). I skrivelsen aviserade regeringen att ett förslag till lagändring skulle sändas på remiss inom kort. En stoppskrivelse innebär att de nya reglerna ska gälla redan från dagen efter skrivelsen, alltså från den 11 juni 2021, förutsatt att riksdagen antar förslaget.
3. Remiss: Dagen efter, den 11 juni 2021, kom själva förslaget. Regeringen sände ut en promemoria från Finansdepartementet på remiss, Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år (Fi2021/02354). Promemorian innehåller förslag till lagändring för att stoppa förfarandet som godkändes av HFD. Promemorian innehåller också en beskrivning av gällande regler samt argument för att ändra reglerna. Regeringen framför farhågor för att domen i HFD kan medföra ökad handel med underskottsföretag, framför allt under rådande lågkonjunktur.
4. Sista svarsdag: Senast den 27 augusti 2021 ska remissvaren komma in till Finansdepartementet. Myndigheter under regeringen måste svara på remissen, alltså ge sina synpunkter på förslaget. För övriga mottagare av remissen är det en inbjudan att komma med synpunkter, inte ett krav. Även andra än mottagarna av remissen får lämna synpunkter, till exempel du.

 

Dagens regler om underskottsavdrag

Reglerna gäller företag med underskott från tidigare år, alltså inte underskott under samma räkenskapsår som företaget får en ny ägare. Referenser till lagstiftningen hittar du i departementspromemorian som vi har länkat till högre upp i punkt 3.

Huvudregeln är att ett underskott från tidigare år är avdragsgillt. Men vid ägarförändringar gäller en beloppsspärr.

Ägarförändringar är när ett annat företag eller en annan fysisk person får bestämmande inflytande över underskottsföretaget.

Bestämmande inflytande innebär att den nya ägaren förvärvar (köper) andelar med mer än 50 % av samtliga röster i underskottsföretaget.

Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget får dra av högst 200 % av den nya ägarens pris för att köpa andelar med bestämmande inflytande över underskottsföretaget. Exempel:

Ett företag eller en fysisk person köper andelar i ett underskottsföretag för 1 miljon kronor. Andelarna ger den nya ägaren mer än 50 % av rösterna i underskottsföretaget.

 

Underskottsföretaget har outnyttjade underskott från tidigare år på 5 miljoner kronor, men får bara behålla 2 miljoner kronor av avdraget (priset för andelarna 1 miljon kronor x 200 %). Överskjutande 3 miljoner kronor av underskottsavdraget försvinner och kan aldrig utnyttjas mot kommande vinster.

 

Underskottsföretaget har också ett underskott på 400 000 kr under samma räkenskapsår som den nya ägaren tar över det bestämmande inflytandet. Det underskottsavdraget påverkas inte av beloppsspärren utan får utnyttjas fullt ut mot kommande vinster.

Undantag: Beloppsspärren gäller inte om köparen ingår i samma koncern som underskottsavdraget. I det fallet får underskottsföretaget behålla hela det outnyttjade underskottsavdraget trots ägarbytet.

Kapitaltillskott: Priset för att köpa andelarna i ett underskottsföretag ska i vissa fall minskas med kapitaltillskott till underskottsföretaget. Syftet är att förhindra kringgående av beloppsspärren genom att höja priset för köpet med hjälp av kapitaltillskott.

Skatteflyktslagen: Förutom begränsningarna av förlustavdrag kan de särskilda reglerna i skatteflyktslagen bli tillämpliga för att stoppa upplägg:

1. Som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige
2. Där skatteförmånen är det övervägande skälet till upplägget av affären
3. Som strider mot lagstiftningens syfte

Om en transaktionen omfattas av skatteflyktslagen ska den skattskyldige i stället beskattas enligt ordinarie skatteregler. Det innebär i detta fall att om ett upplägg av ett företagsköp medför ett kringgående av beloppsspärren så kan spärren i alla fall tillämpas om upplägget fälls enligt reglerna i skatteflyktslagen.

 

Upplägget

Ett underskottsföretag sålde samtliga tillgångar till andra företag i samma koncern. Därefter hade underskottsföretaget bara en fordran på sitt moderbolag och en uppskjuten skattefordran för underskott från tidigare år.

När moderbolaget sålde underskottsföretaget så betalade köparen dels kontant, dels genom att överta betalningsansvaret för moderbolagets skuld till underskottsföretaget.

Skatteverket menade att bara den kontanta delen av köpet skulle räknas som pris för andelarna. Därmed skulle beloppsspärren beräknas på enbart 200 % av den kontanta betalningen. En stor del av underskottsavdraget skulle då gå förlorat.

Företaget menade att både den kontanta delen av köpet och övertagandet av betalningsansvaret för moderbolagets skuld skulle räknas som pris för andelarna. Därmed skulle beloppsspärren beräknas på 200 % av både den kontanta betalningen och övertagandet av betalningsansvaret. Hela underskottsavdraget skulle då kunna behållas.

HFD godkände företagets synsätt och Skatteverket förlorade. HFD kom i domen den 3 juni fram till att det stred inte mot skatteflyktslagen att räkna in skuldövertagandet i priset för köpet av underskottsföretaget. Upplägget är ”inte ovanligt” och borde ha varit känt för lagstiftaren, alltså stred det inte mot lagstiftningens syfte enligt HFD. Därmed kunde hela underskottet behållas, både inom beloppsspärren och utan att bryta mot skatteflyktslagen.

 

Förslaget till nya regler

Dagens regler förhindrar att underskottsföretagets värde anpassas till underskottets storlek och till beloppsspärren med hjälp av kapitaltillskott till underskottsföretaget. HFD bedömde dock att inför den aktuella försäljningen hade underskottsföretagets värde anpassats på ett annat sätt än genom kapitaltillskott. Därför ansåg HFD att upplägget inte strider mot lagstiftningens syfte. I promemorian beskrivs det som att upplägget godkändes trots att skatteförmånen framstår som det övervägande skälet till att transaktionen gjordes.

Därför vill regeringen införa en särskild begränsningsregel som förhindrar upplägg där skattefrågan kan antas ha utgjort det övervägande skälet för ägarförändringen. Begränsningsregeln ska kunna fungera direkt vid tillämpning av reglerna om underskottsavdrag, även utan tillämpning av skatteflyktslagen. I promemorian formuleras det som att ”möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring upphör om underskotten med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett” (vår markering). Det är en skärpning mot att idag åtminstone kunna använda upp till 200 % av priset vid köpet, oavsett vad priset bedöms vara. Den särskilda begränsningsregeln ska införas genom en ny paragraf, 40 kap. 16 a § i inkomstskattelagen (IL).

Ägarförändringar i underskottsföretag utan andra tillgångar än likvida medel och fordringar inom koncernen tyder på att underskotten har varit det övervägande skälet. Då ska rätten att utnyttja tidigare års underskott upphöra (författningskommentaren till 40 kap. 16 a § IL).

Ägarförändringar i underskottsföretag med andra tillgångar eller som bedriver en aktiv rörelse tyder på att andra skäl än underskotten har varit övervägande. Då ska rätten att utnyttja tidigare års underskott kunna behållas (författningskommentaren till 40 kap. 16 a § IL). Underförstått ska då beloppsregeln kunna gälla, alltså att underskottsavdrag kan göras men fortfarande bara upp till 200 % av priset för andelarna.

 

Kontakta oss om företagsöverlåtelser

Ska du köpa eller sälja företag? Denna artikel visar att det är mycket att tänka på om företaget har underskottsavdrag från tidigare år. Kontakta oss så hjälper vi dig att genomföra överlåtelsen på ett lämpligt sätt i just din situation.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – och den löpande rådgivningen ingår!

• Kontakt

Den 10 juni 2021 lämnade regeringen sin åttonde extra ändringsbudget för år 2021 till riksdagen. Ändringsbudgeten innehåller en lagändring (korttidsstödet) samt budgetanpassningar för det stödet och sju andra stöd. Den 23 juni beslutade riksdagen om ändringsbudgeten, enligt regeringens förslag.

Alla åtta förlängningarna avser juli-december 2021. De är:

1. Omställningsstödet
2. Förstärkta omställningsstödet
3. Omsättningsstödet
4. Korttidsstödet
5. Hyresstödet
6. Stödet för sjuklönekostnader
7. Stödet för karensavdrag
8. Läkarintygsfri tid

Vår stora översikt över coronastöd för företag är uppdaterad med dagens beslut. Skrolla ner till stödet du är intresserad av och se mer om nuläget!

• Uppdaterat nuläge för coronastöden

 

Kontakta oss om stöden

Påverkar stöden och förändringarna av dem ditt företag? Kontakta oss så hjälper vi dig att reda ut begreppen i just din situation.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – och den löpande rådgivningen ingår!

• Kontakt