Finansminister Magdalena Andersson avlämnar vårbudgeten för 2019 (bild: Wikipedia)
Idag den 16 april 2018 presenterade finansminister Magdalena Andersson vårbudgeten 2018. Den innehåller regeringens bedömning av det ekonomiska läget samt riktlinjer för finanspolitiken inför budgeten för 2019.
Riksdagen planerar att fatta beslut om vårbudgeten den 15 juni 2018. Själva budgeten lämnas till riksdagen under hösten.
Inga lagändringar för företagandet
Vårbudgetarna brukar bara innehålla ett fåtal konkreta lagförslag. Den här gången lämnades förslag till en lagändring, utan anknytning till företagande. Det gäller en ändring av riksdagsordningen om budgetprocessen.
Inte heller i övrigt presenteras några direkta nyheter för företagandet. Vårbudgeten refererar till beslutade eller pågående lagändringar som redan är kända. Exempel är utvidgningen av Växa-stödet och Nya skatteregler för företagssektorn.
Vårbudgetens två delar
Regeringen presenterar varje vår två budgetar som tillsammans kallas vårbudget, men de gäller faktiskt både innevarande år och nästa år.
Finansminister Magdalena Andersson avlämnar vårändringsbudgeten för 2018 (bild: Flickr)
Idag den 16 april 2018 presenterade finansminister Magdalena Andersson vårändringsbudgeten för 2018. Riksdagen planerar att fatta beslut om vårändringsbudgeten den 15 juni 2018.
Regeringen får lämna propositioner om ändring av budgeten vid högst två tillfällen (vårändringsbudget och höständringsbudget). Ändringar kan också föreslås vid andra tillfällen när det finns särskilda skäl.
Inga lagändringar för företagandet
Ändringsbudgetarna brukar bara innehålla ett fåtal konkreta lagförslag. Den här gången lämnas förslag till en nya lag och tre lagändringar, ingen med anknytning till företagande.
Fler kontroller av personalliggare
Regeringen föreslår att Skatteverket får 7 miljoner kr extra för utökade kontroller av personalliggare. Kontrollerna ska avse både de nuvarande reglerna och de nya reglerna som träder i kraft den 1 juli 2018.
Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen den 15 mars 2018. Riksdagen planerar att fatta beslut den 16 maj 2018. Därefter ska de nya reglerna börja gälla den 1 juli 2018. Vi återkommer därför igen till dig som vill försöka hinna med någon åtgärd före lagändringen.
Du kan tjäna mycket på löneväxling
I dag kan du byta skattepliktig bruttolön mot skattefri hälso- och sjukvård. Vitsen med en sådan löneväxling kommer dock att försvinna den 1 juli, när skattefriheten försvinner. Om du har planer på en operation så är det därför bråttom att få tid för behandlingen och löneväxla.
Bolaget betalar operationen
Du avstår samtidigt så mycket bruttolön att minskningen av lönen och sociala avgifter motsvarar kostnaden för operationen
För bolaget blir nettoeffekten noll kr
För dig blir minskningen av nettolönen betydligt mindre än kostnaden för operationen skulle ha varit
Du som är företagsledare och ägare bestämmer dessutom själv om du vill minska lönen
Kontakta oss om sjuk- och hälsovård och om löneväxling
Har du funderingar om den kommande lagändringen är du välkommen att tala med din kontaktperson hos oss – men snarast!
Gränserna för revisionsplikt höjs inte (bild: Pixabay)
Regeringen lämnade igår besked om att gränserna för revisionsplikt ligger kvar oförändrade, de varken höjs eller slopas. Beskeden finns i regeringens skrivelse till riksdagen Riksrevisionens rapport om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag (Skr. 2017/18:201).
Riksrevisionen – återinför revisionskravet för små aktiebolag
Riksrevisionen publicerade en rapport den 21 december 2017.
Avskaffandet av revisionsplikten för små AB – en reform som kostar mer än den smakar (RIR 2017:35).
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att återinföra revisionsplikten för alla aktiebolag. Rapporten blev dock hårt kritiserad för slutsatser utan ordentlig underbyggnad och samband utan stöd i forskning.
Regeringens svar i gårdagens skrivelse är att man ser inte tillräckliga skäl för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Alltså inget slopande av gränserna.
Riksdagen – undanta fler aktiebolag från revisionskravet
Riksdagen riktade den 18 januari 2018 ett tillkännagivande till regeringen med motsatt innebörd. Regeringen bör höja gränserna så att fler aktiebolag kan undantas från revisionsplikt.
Regeringens svar i gårdagens skrivelse är att man avser inte att vidta några åtgärder på grund av riksdagens tillkännagivande. Alltså ingen höjning av gränserna.
Gränserna för revisionsplikt
Sedan 2010 gäller revisionsplikt för aktiebolag som de senaste två åren ligger över fler än en följande tre gränser.
Nettoomsättning
3 miljoner kronor (Sverige)
6 miljoner euro (EU)
Balansomslutning – Summa tillgångar
1,5 miljoner kronor (Sverige)
12 miljoner euro (EU)
Antal anställda
3 personer (Sverige)
50 personer (EU)
EU-direktivet medger som du ser att medlemsländerna sätter betydligt högre än vad Sverige har gjort. Därför begärde riksdagen att regeringen skulle se över möjligheten att undanta fler aktiebolag från revisionsplikten. Något regeringen alltså sa nej till igår. Den diskussionen lär dock fortsätta.
Kontakta oss om din revisionsplikt
Har du frågor om hur revisionsplikten gäller i ditt aktiebolag? Tala i så fall med din kontaktperson hos oss så hjälper vid dig klara ut begreppen.
Räknehjälp för ditt reseavdrag hos Skatteverket (bild: Pixabay)
Skatteverket lanserar ny tjänst för beräkning av reseavdrag. Och den behövs!
Hög risk för granskning
Reseavdraget är det absolut vanligaste avdraget i en privatdeklaration. Varje år gör nästan 1 miljon människor avdraget. Men hälften gör fel. Därför är detta avdrag något som Skatteverket granskar. Har du råkat ut för det?
Det vanligaste felet är att tidsvinsten beräknas fel och att kravet på tidsvinst för att få göra avdraget inte uppfylls. Dessutom finns det människor som har rätt till avdrag men inte gör det.
Beräkningshjälp för avdraget
Nu försöker Skatteverket hjälpa dig att göra rätt från början. Därför har de har lanserat en ny beräkningshjälp på sin hemsida.
Riksdagen har beslutat om de nya reglerna för personalliggare, helt enligt regeringens förslag. De börjar gälla den 1 juli 2018.
Fler branscher och fler personer
I går den 28 mars 2018 fattade riksdagen beslut om att fler branscher och personer ska föra personalliggare. Syftet är att förhindra svartarbete.
De nya branscherna är fordonsservice, livsmedelsgrossister, tobaksgrossister, samt kropps- och skönhetsvård.
De nya personerna som ska föras in i liggaren är företagaren själv, med familjemedlemmar. Dessutom ska personer som arbetar i andra verksamheter inom företaget anteckna sig i liggaren om företaget omfattas av reglerna. Detta gäller alla branscher som ska föra personalliggare (utom byggbranschen), alltså inte bara de nya branscherna.
Den 1 juli är snart här, det är om bara tre månader. Du bör redan nu kolla om du berörs och hur du i så fall ska göra för att uppfylla kraven. Tala gärna med din kontaktperson hos oss om du har funderingar!
Här nedanför ser du ändringarna i sammandrag. Förklaringar till de olika regeländringarna och begreppen hittar du i artikeln.
Reglerna gäller räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 och senare
I stället för den 1 juli 2018 och senare
Företagens ränteavdrag begränsas till 30 % av EBITDA
I stället för 30 % av EBIT alternativt 25 % av EBITDA
Förenklingsregel: Ränteavdrag får alltid göras upp till 5 000 000 kr om året
I stället för 100 000 kr
Bolagsskatten sänks 2019 till 21,4 % och 2021 till 20,6 %
I stället för från andra halvåret 2018 till 20 %
Expansionsfondsskatten sänks 2021 till 20,6 %
I stället för från andra halvåret 2018 till 20 %
Skatteregler för leasing införs för företag med mer än 1 miljon kronor i sammanlagd leasingavgift per år
I stället för mer än 3 miljoner kronor i sammanlagd leasingskuld per år
Primäravdrag för hyreshus med 2 % under de första 6 åren
I stället för de första 5 åren
Periodiseringsfonder ska återföras med 103-106 % beroende på när avsättning och återföring görs
I stället för 110 %
Avdrag för outnyttjade underskott begränsas inte
I stället för 50 % av inkomsten under 2-3 år efter lagändringen
Kontakta oss om de nya skattereglerna för företag
Nästa steg efter lagrådets granskning är att regeringen överlämnar en proposition till riksdagen. Sedan ska riksdagen besluta om lagändringarna. Först därefter vet du och vi exakt vad som gäller, men vi råder dig att ändå förbereda dig redan nu.
Många av ändringarna måste Sverige genomföra senast den 31 december 2018 enligt tvingande EU-regler. EU i sin tur följer globala överenskommelser inom OECD. Därför bedömer vi att lagförslagen kommer att genomföras, även om det kan bli detaljförändringar in i det sista.
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om hur förändringarna påverkar ditt företag och hur du bör agera!
Plan för återgång i arbete för långtidssjuka (Foto: Wikimedia Commons)
Har du någon anställd som kan bli borta från arbetet mer än 60 dagar på grund av sjukdom? Då kommer det nya regler snart.
Från den 1 juli 2018 krävs plan inom 30 dagar
Då ska du upprätta en plan för återgång i arbetet. Planen ska upprättas inom 30 dagar från första sjukdagen. Den ska vara ett stöd i ditt rehabiliteringsarbete som arbetsgivare.
Undantag: Om det är uppenbart att den anställde inte kan komma tillbaka till arbetet på grund av sitt hälsotillstånd
Då gäller inte kravet på plan för återgång i arbetet.
Du kan idag söka arbetsplatsnära stöd till företaget för köp av utredningar. Syftet är att förebygga sjukfrånvaro eller underlätta för den sjukskrivne att komma tillbaka i arbete.
Det stödet utvidgas den 1 juli 2018 till att även omfatta planering, genomförande och uppföljning av insatser. Samtidigt ändras namnet till arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Försäkringskassan har ingen informationssida om det nya stödet ännu, men den kommer säkert till den 1 juli 2018.
Kontakta oss om personalfrågor
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om du har funderingar om en långtidssjuk anställd.
GDPR – Kom igång med dataskyddsförordningen (Foto: Pixabay)
Se över din datahantering en sista gång nu, inför att dataskyddsförordningen GDPR börjar gälla.
Vad är dataskyddsförordningen och GDPR?
Dataskyddsförordningen är ett EU-direktiv som gäller som direkt lag i alla medlemsländer från den 25 maj 2018. På engelska kallas förordningen för General Data Protection Regulation (GDPR).
Syftet är att skydda människor som finns med i olika typer av register, som till exempel dig själv, så att personuppgifterna om dig är riktiga och används på ett korrekt sätt. Du ska också kunna få reda på vad det står om dig i ett register. Omvänt behöver du se till att uppfylla samma saker för personer som finns med i dina register.
GDPR gäller inte bara register över människor i företag utan även organisationer, till exempel bostadsrättsföreningar, ideella föreningar med flera. GDPR gäller dock inte register över bolag och andra juridiska personer, eftersom de inte är människor.
Var ska jag börja?
GDPR innehåller många regler, så det kan vara svårt att veta var man ska börja någonstans. Ett bra tips är dock att du går igenom GDPR-guiden, som Datainspektionen (DI) har tagit fram tillsammans med verksamt.se.
Guiden är lättanvänd och det går snabbt. Du svarar ja eller nej på 9 frågor och sedan får du förslag på vad du bör göra.
Guiden tar upp vanliga områden i ett företag där du behöver tänka på GDPR och hur du bör göra.
Några av de saker guiden inte tar upp är att du ska kunna lämna information om vad du har registrerat om en person på begäran, och i vissa fall ska du också kunna föra över ditt register till någon annan (dataportabilitet). Det här är dock frågor du behöver ta hjälp av dina programleverantörer om. Ytterligare en viktig sak är att du behöver ha en rutin för anmälan till Datainspektionen om du råkar ut för ett datorintrång, eventuellt också för information till de berörda i registren.
Tips inför GDPR
Gör en lista över hur du hanterar personuppgifter
Guidens utvärdering visar vad listan behöver innehålla
Kundregister
Uppgifter om kontaktpersoner hos företagen, eller om enskilda näringsidkare, är uppgifter om människor
… men de får registreras för att hantera avtal med kunderna
Registering av fler uppgifter än vad som behövs för att uppfylla avtalet? Bara om kunden godkänner det
Informera kunderna om vilka uppgifter som sparas och hur de används
Uppgifter om bolag och andra juridiska personer är inte uppgifter om människor
… de omfattas inte av reglerna om GDPR
Marknadsföring
Nyhetsbrev och liknande till kunderna är OK
Utskick till kunderna måste innehålla möjlighet att tacka nej till fler utskick
Mail till andra än kunderna kräver godkännande av mottagaren i förväg (samtycke)
Mejl
Undvik känsliga uppgifter via mejl, till exempel lönebesked
För över eventuella personuppgifter till andra system och radera mejlen
Bokningssystem
Registrera uppgifter som behövs för en bokning, men undvik fler uppgifter
Leverantörsregister
Samma regler som för kundregister (se punkt 2 ovanför)
Personalregister
Underlag för löner, försäkringar etc. behövs för att uppfylla företagets avtal med den anställde och är OK
Register för att rapportera löner behövs för att uppfylla företagets skyldigheter enligt lag och är OK
Personuppgifter på webben
Kontaktuppgifter och foto kan vara OK att publicera på webben utan den anställdes medgivande
… om personen har kundorienterade uppgifter eller är chef
I övriga fall kan företaget behöva medgivande från den anställde
Företaget ska informera de anställda om publiceringen
Tidsbegränsa registreringen
Skriv i listan över dina olika personregister (se punkt 1 ovanför) hur länge uppgifterna sparas
Radera personuppgifterna när de inte behövs längre
Skydda personuppgifterna
Uppdaterade antivirusprogram, kryptering av trådlösa nätverk, uppdaterade programvaror i datorerna
Begränsa vilka som får komma åt personuppgifterna internt
Skicka inga känsliga personuppgifter via mejl
Säkerhetskopiera!
Testa ditt företag i guiden, det tar bara ett par minuter! Sedan får du konkreta tips om vad du behöver tänka på i guidens utvärdering.
Pålitlig information om GDPR
Det vimlar av information om GDPR på internet, förmodligen också i inkorgen för din mail. Det är dock säkrast och bäst att du i första hand hämtar din information från DI, som är den svenska myndighet som övervakar att GDPR följs. DI har skrivit information som är betydligt mer lättläst än själva regelverket. Du kan också vara säker på att informationen från DI är officiella tolkningar som du ska kunna lita på. Här hittar du information om GDPR på hemsidan hos DI.
DI kan besluta om kännbara avgifter för den som bryter mot reglerna. Samtidigt kan alla råka ut för problem även om man gör allt för att följa reglerna. Om du kan visa upp vad du har gjort för att följa personuppgiftsförordningen och informationen från DI så är det förmildrande omständigheter. Så tänk på att följa den officiella informationen från DI och att dokumentera hur du följer GDPR!
Kontakta oss om GDPR
Fråga DI om något är oklart och tala gärna med oss om du har funderingar. Du kan också se våra tidigare artiklar om GDPR.
Sommartid är lika med utegrillning – kanske inte ännu men snart… (foto Pixabay)
Lördag kväll 24 mars 2018 kan det vara praktiskt att ställa fram klockan en timme vid läggdags. Söndag morgon 25 mars får vi nämligen sommartid 02.00, då tiden plötsligt hoppar till 03.00. Vi förlorar alltså en timme men vi får ju mera ljus under månaderna som följer.
Ändras tidskillnaden till andra länder?
Tidsskillnaden mellan Sverige och andra länder inom EU förändras inte. Medlemsländerna följer nämligen ett gemensamt direktiv för tidsändringen.
Om du har kontakter utanför EU kan du däremot behöva se upp, eftersom tidsskillnaden gentemot Sverige kan påverkas.
