Julgåvor och julbord – Men med skattebegränsningar (Bild: Pixabay)
Här är vad som gäller när företag ger julgåvor och bjuder på julbord 2023. Vi tar upp några vanliga frågor om reglerna som gäller i år. Alla belopp som anges är per person.
Julgåvor till personal
En anställd eller uppdragstagare kan få en julgåva som skattefri förmån om marknadsvärdet är högst 500 kr inklusive moms. Den ingående momsen är avdragsgill för skattefria gåvor.
Beloppet är ett gränsvärde. Det innebär att så fort beloppet överskrids blir hela beloppen en skattepliktig förmån för den anställde. Företaget måste i så fall också betala arbetsgivaravgifter och dra preliminärskatt på förmånsvärdet. Momsen blir inte avdragsgill.
Marknadsvärde 500 kr = Skattefritt
Marknadsvärde 501 kr = Skattepliktig förmån för hela beloppet
Marknadsvärdet är vad det skulle ha kostat för mottagaren att köpa varan eller tjänsten, alltså inte kostnaden efter mängdrabatt etc. för företaget.
Julgåvan kan i princip vara vad som helst utom kontanter, eller något som kan jämföras med kontanter.
Skatteverket anser att skattefria gåvor kan vara till exempel aktier, resor, restaurangbesök, vin, sprit eller presentkort, så länge det inte kan bytas mot pengar.
Gåvor från företag till ideella organisationer är inte avdragsgilla.
Om den anställde kan påverka företagets val av gåvomottagare blir den anställde förmånsbeskattad.
Om den anställde kan välja mellan julklapp eller att företaget ger en gåva till en organisation blir den anställde också förmånsbeskattad.
Om företaget väljer att ge en gåva till en ideell organisation i stället för julklappar till de anställda, och den anställde inte kan påverka valet, blir den anställde inte förmånsbeskattad.
SKV 2023-02-01 Gåvor till anställda (vägledning)
Julgåvor till kunder
Julgåvor till kunder är inte avdragsgilla i sig. Det finns undantag om företaget överlämnar gåvan som representation eller vid jubileum och för reklamgåvor. Då får du avdrag upp till 300 kr exkl. moms. Det finns rättsfall med högre godkända belopp, när domstolen har ansett att det är skäligt.
Dyrbara gåvor är inte avdragsgilla. Dessutom kan de bli betraktade som mutor.
Julfest för anställda
Företaget kan bjuda på personalfest högst två gånger per år. Julbord kan vara en av dessa personalfester.
Julbord är skattefritt för anställda, deras familjemedlemmar och för pensionerade tidigare anställda.
Julbord räknas som intern representation. Kostnaden för mat och dryck är i så fall inte avdragsgill, men företaget kan dra av moms upp till ett underlag på 300 kr.
Ett undantag är enklare förtäring, som är avdragsgillt upp till 60 kr exklusive moms, här med avdragsgill moms eftersom underlaget ligger inom ramen på 300 kr. Kostar det mer så är det inte enklare förtäring och inget blir avdragsgillt.
Företaget kan dra av upp till 180 kr exklusive moms per person för kringkostnader för julfesten, till exempel hyra, musik och föreställning. Moms på kringkostnader är avdragsgill upp till 45 kr per person (180 kr x 25 %).
Julfest för kunder
Julbord etc. för kunder kan vara representation, alltså en affärsförhandling eller ett kundmöte. Då får företaget dra av moms upp till ett underlag på 300 kr, men kostnaden för mat och dryck är inte avdragsgill. Saknas sambandet med affärsförhandling eller kundmöte blir ingen moms avdragsgill.
Även här har vi undantaget enklare förtäring, som är avdragsgillt upp till 60 kr exklusive moms. Kostar det mer så är det inte enklare förtäring och inget blir avdragsgillt.
För kringkostnader gäller samma regler som vi har beskrivit ovan om julfest för anställda.
Kontakta oss om du har frågor om julgåvor och julbord
Du är välkommen att tala med din kontaktperson hos oss om dina idéer till julgåvor och julfester och hur de kan bli behandlade skattemässigt i företaget.
Uthyrning av lokaler är blandad verksamhet om vissa hyresgäster är momspliktiga, andra inte (Bild pxhere)
Om en del av din verksamhet är momspliktig, medan en annan del inte är momspliktig, så bedriver du blandad verksamhet. Hur hanterar du i så fall avdrag för ingående moms på dina utgifter?
Den frågan har vi fått svar på av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) i en dom nyligen. Svaret blev vad vi hoppades, nämligen en enkel och praktisk lösning till skillnad från vad Skatteverket (SKV) ville.
Fallet
En del av utgifterna i ett bolag var gemensamma och gällde alltså både bolagets momspliktiga och momsfria verksamhet.
Bolaget räknade ut hur stor andel av försäljningen som var momspliktig och sedan yrkade de avdrag för en lika stor andel av den ingående momsen på de gemensamma utgifterna.
SKV ansåg i stället att avdragsrätten för ingående moms skulle beräknas med en sektoriserad beräkningsmodell. Deras argument var att en sådan beräkning skulle spegla resursförbrukningen bättre i den momspliktiga respektive momsfria verksamheten. Vi behöver dock inte gå närmare in på vad den modellen innebär, eftersom SKV förlorade.
Domen – Utgå från fördelningen av omsättningen i blandad verksamhet
HFD slog fast att EUs momsregler ger företaget rätt att använda en omsättningsbaserad beräkningsmetod för att fastställa andelen avdragsgill ingående moms på gemensamma utgifter vid blandad verksamhet (artikel 174 i momsdirektivet).
Svensk lagstiftning följer inte EU-direktivet på den här punkten utan säger att momsen ska beräknas enligt ”skälig grund” (13 kap. 29 § ML, motsvaras av 8 kap. 13 § GML). Den gamla momslagen (GML) upphörde att gälla 30 juni 2023 då den ersattes av den nuvarande momslagen (ML), men formuleringen finns kvar oförändrad.
ML strider alltså mot EUs momsdirektiv och HFD gav då momsdirektivet en direkt verkan i Sverige. SKV hade inte rätt att vägra företaget tillämpning av den omsättningsbaserade beräkningsmetoden. Därmed kanske vi får se en lagändring längre fram på grund av denna dom.
Din hantering av ingående moms i blandad verksamhet
Vi brukar förespråka enkla lösningar och därför har vi rekommenderat följande hantering av moms i blandad verksamhet – Nu kan vi fortsätta med det genom stödet från HFD.
Om ditt företag bedriver momspliktig verksamhet så får du dra av den ingående momsen på utgifterna för verksamheten, utom när det finns specialregler som inte medger momsavdrag
Om ditt företag bedriver momsfri verksamhet så får du inte dra av den ingående momsen på utgifterna för verksamheten, de ska i stället ingå i kostnaden eller investeringen du har gjort
Om ditt företag bedriver blandad verksamhet så får du dra av den ingående momsen enligt 1 eller 2, och på gemensamma utgifter får du dra av den ingående momsen i proportion till din momspliktiga verksamhet
Exempel på punkt 3:
Ett företag bedriver blandad verksamhet. 75 % av försäljningen är momspliktig, 25 % av försäljningen är momsfri. Företaget får en faktura från sin redovisningsbyrå för förra månadens bokföring. Fakturan är på 4 000 kr plus moms 1 000 kr, sammanlagt 5 000 kr.
Utgiften för bokföring är gemensam för hela företagets verksamhet. Därför drar företaget av 750 kr i ingående moms (1 000 kr x 75 %). Företaget drar också av 4 250 kr som kostnad för redovisningen (4 000 kr exklusive moms + Ingående moms som inte är avdragsgill, 1 000 kr x 25 %).
Tänk på att avdragsgill betyder två olika saker här. Avdragsgill moms innebär att du får tillbaka beloppet från SKV, eller kan minska momsbeloppet du ska betala till SKV. Avdragsgill kostnad innebär att inkomstskatten på verksamhetens resultat minskar, till exempel bolagsskatten.
Det här är en omsättningsbaserad beräkningsmetod. Relativt enkel att tillämpa, men kom ihåg att se över proportionerna för momspliktig och momsfri försäljning då och då, i fall det blir förändringar.
Kontakta oss om din redovisning
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om hur momsen är avdragsgill i just din verksamhet. Men sköter vi din redovisning behöver du självklart inte tänka på det här, det gör vi.
Pensionsmyndigheten gör beräkningen av inkomstbasbeloppet för 2024 utifrån förändringen av genomsnittsinkomsten mellan 2023 och 2022. Det nya beloppet är avrundat till närmaste hundratal kronor.
Inkomstbasbeloppet används bland annat vid beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst (PGI-taket) och vid beskattning av utdelningar och vinster från kvalificerade aktier i fåmansaktiebolag (där ägaren arbetar själv i företaget).
Vi har en heltäckande beskrivning av hur basbeloppen fungerar. Där berättar vi berättar bland annat om vilka effekter basbeloppen har på gränser för pensionsgrundande inkomst (PGI), skattefritt traktamente, skattepliktig kostförmån och mycket mera.
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om vilken betydelse basbeloppen har för just din inkomstplanering för 2023. Vi ger dig underlag för att du ska kunna fatta beslut om vad som passar för dina målsättningar.
Budgetpropositionen för 2024 med finansminister Elisabeth Svantesson (Bild Ninni Andersson, Regeringskansliet)
Budgetpropositionen aviserade att regeringen ska återkomma om många av skattefrågorna i budgeten för 2024. Nu har vi fått flera nya propositioner och ett par nya remisser.
Vi har uppdaterat vår stora översikt med senaste nytt för de viktigaste förslagen.
Regeringen har överlämnat följande färdiga förslag till riksdagen som gäller de viktigaste förslagen i budgeten. I vår översikt kan du läsa mer om var och en av punkterna.
12.1 Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
12.2 Jobbskatteavdraget för äldre indexeras och åldersgränsen höjs
Några områden är inte mogna för propositioner ännu. Där har finansdepartementet tagit fram promemorior och sänt ut dem på remiss. Efter remissbehandling ska propositioner lämnas till riksdagen.
12.6 Kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag
Kontakta oss om nyheterna i budgetpropositionen för 2024
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om just ditt företag och din privatekonomi. Vi hjälper dig att hålla reda på nyheterna och bedöma effekterna för dig. Och både resultatplanering och inkomstplanering brukar ingå när du abonnerar med fast paketpris!
Snart slutar sommartiden – Gå från vit till svart klocka och vinn en timme!
Natten till söndag den 29 oktober 2023 går vi tillbaka från sommartid till normaltid.
Du vinner en timme genom att ställa tillbaka klockan. 03.00 på söndag morgon blir 02.00!
Omdiskuterad omställning till och från sommartiden
Sommartiden är ifrågasatt på flera håll och EU har beslutat att slopa den från sista söndagen i mars 2021. Medlemsländerna ska därefter själva besluta om att ha permanent sommartid eller permanent normaltid, är tanken. Men ändringen är inte verkställd ännu så vi fortsätter att ställa om klockan tills vidare.
Vi har överlåtit YouTube-konceptet Månadens Nyheter till Peter Berg, som har producerat materialet för oss sedan starten för över fem år sedan.
Peter Berg och hans ekonomiblogg consultjourney.com fortsätter publiceringarna på YouTube, men under namnet Ekonominyheter. Materialet fortsätter att vara fritt tillgängligt. Första publiceringen gjordes idag.
Viktig och lönsam information för dig företagare – Alla som prenumererar på vårt nyhetsbrev fick i fredags (2023-09-22) färsk information och nya tips.
Nyhetsbrev med innehåll
Skattefrågor | Digitala stämmor | Sänkt & höjd skatt | Vi har stängt för personalutbildning onsdag 27-fredag 29 september!
Gratis abonnemang
Se nyhetsbrevet Här om du inte redan har fått det. Anmäl dig i så fall för gratis abonnemang!
Uppdatering 18 oktober 2023: Punkterna nedan har kompletterats med propositioner, remisser och lagrådsyttrande (med undantag för punkterna om punktskatter, 12.13-12.20). Kompletteringarna har också beskrivits här.
Uppdatering 11 december 2023: Riksdagen har nu beslutat om 11 av de 23 skattefrågorna i budgeten för 2024.
Beslut om skattefrågorna i budgeten 2024
Skattefrågor i regeringens budgetproposition för 2024 (avsnitt 12)
Årets budget innehåller ovanligt många skatteförslag, 23 stycken. Några är färdiga lagförslag, andra är aviseringar om att regeringen ska återkomma i separata propositioner.
Vi presenterar här nyheter i urval, som vi bedömer påverkar företag och företagare. Övriga nyheter tas bara upp i summariskt. Numret i rubrikerna refererar till vilket avsnitt i budgeten som behandlar frågan.
12.1 Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
Det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas, främst för heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. I genomsnitt minskar skatten med ca 2 600 kr per person och år.
Kommentar: Arbetstiden brukar inte mätas vid beskattningen, bara inkomstnivån
Det förhöjda grundavdraget för personer som har fyllt 66 år den 1 januari inkomståret (2024 och framåt) ska förstärkas på samma sätt som jobbskatteavdraget. Syftet är att förhindra en skatteklyfta mellan yngre med arbetsinkomster och äldre med pensionsinkomster. I genomsnitt minskar skatten med ca 1 300 kr per person och år.
Uppdatering:Riksdagsbeslut 29 november 2023 (2023/24:FiU1)
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
12.2 Jobbskatteavdraget för äldre indexeras och åldersgränsen höjs
Jobbskatteavdraget för äldre var från början kopplad till prisbasbeloppet. För att förenkla beräkningen togs denna koppling bort 2009. Det har fått till konsekvens att skillnaden mellan jobbskatteavdraget för äldre och det ordinarie jobbskatteavdraget minskar varje år. Förslaget är nu att återigen koppla jobbskatteavdraget för äldre till prisbasbeloppet.
Jobbskatteavdraget för äldre gäller i dag den som har fyllt 65 år eller mer den 1 januari 2023. Det förhöjda grundavdraget gäller dock den som har fyllt 66 år eller mer den 1 januari inkomståret (2023 och framåt). Förslaget är nu att även jobbskatteavdraget för äldre ska gälla den som har fyllt 66 år eller mer den 1 januari inkomståret (2024 och framåt).
Status: Separat ärende.
Bereds av regeringskansliet tillsammans med 12.1 ovan
Uppdatering:Riksdagsbeslut 29 november 2023 (2023/24:FiU1)
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
12.3 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024
Inkomstgränsen för uttag av statlig inkomstskatt med 20 % brukar höjas varje år med konsumentprisindex plus två procentenheter. Nu vill regeringen pausa indexuppräkningen för 2024, alltså ingen höjning av gränsen alls under nästa år.
Skiktgränsen är inkomstgränsen efter grundavdrag. Du måste göra en skatteberäkning för att få fram din inkomst efter grundavdrag.
Brytpunkten är inkomstgränsen före grundavdrag, helt enkelt din årsinkomst från arbete. Du behöver inte göra någon skatteberäkning för att få fram din inkomst före grundavdrag. Vi brukar använda brytpunkten i vår information så att du kan jämföra med din årsinkomst direkt, utan skatteberäkning.
Skiktgränsen är densamma oavsett din ålder. Brytpunkten har dock två åldersnivåer på grund av olika grundavdrag. Brytpunkten för 2024 blir därmed följande, med samma belopp som 2023 (Basbelopp för 2024 – Förklaringar och exempel, artikel 14 juli 2023).
613 900 kr Om du inte har fyllt 66 år den 1 januari 2024
683 200 kr Om du har fyllt 66 år den 1 januari 2024
Skälet till förslaget är att finansiera andra skattesänkningar genom att få in mer pengar i statlig inkomstskatt. Det har dock kritiserats av en rad nationalekonomer, forskare med flera. De pekar på att av de som kan styra sina inkomstnivåer väljer många att minimera inkomst med statlig skatt. De kommer att betala mindre skatt framöver med detta förslag, eftersom de lägger sig på en lägre inkomstnivå än om uppräkningen hade gjorts enligt nu gällande lag, och då uteblir en väsentlig del av de extra skatteinkomsterna för staten. En analys av denna dynamiska effekt saknas i förslaget.
Uppdatering:Riksdagsbeslut 29 november 2023 (2023/24:SkU8)
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
Det framgår inte av förslaget, men såsom inkomstskattelagen är konstruerad så börjar uppräkningen igen år 2025.
12.4 Tillfälligt höjt tak för rotavdraget
Rotavdraget är inget avdrag utan en skattereduktion för arbetskostnaden vid reparation, underhåll, ombyggnad och tillbyggnad av egna bostäder. Skattereduktionen får vara högst 75 000 kr sammanlagt per person och år för rotarbeten och rutarbeten (arbeten i hemmet), varav högst 50 000 kr får avse rotarbeten. De gränserna ska fortsätta att gälla till 30 juni 2024.
Från 1 juli 2024 höjs taket för rotarbeten till 75 000 kr, samtidigt som taken för rotarbeten och rutarbeten separeras till två självständiga tak. Bägge åtgärderna ska vara tillfälliga.
Status: Separat ärende.
Finansdepartementet ska remittera en promemoria
Regeringen ska lämna en lagrådsremiss under våren 2024
Ska börja gälla: Förslag 1 juli 2024.
12.5 Utvidgad tidsgräns för expertskatt – från fem till sju år
Expertskatten är en skattelättnad för att underlätta rekrytering av utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner till svenska företag.
Uppdatering:Riksdagsbeslut 29 november 2023 (2023/24:FiU1)
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024, för vistelser i Sverige som påbörjades efter 31 mars 2023.
12.6 Kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag
Åldersgränsen för pensionsrelaterade regler höjdes 2023 till att gälla den som har fyllt 66 år den 1 januari inkomståret (2023 och framåt), från att tidigare ha gällt den hade fyllt 65 år den 1 januari inkomståret.
2026 ska åldersgränsen höjas igen, till att reglerna ska gälla den som har fyllt 67 år den 1 januari 2026.
Höjningarna beror på vår ökade medellivslängd. Inga övergångsregler för inkomstbeskattningen fanns dock med vid införandet av de två höjningarna. I bägge fallen behandlas årskullarna 1957 under 2023, och 1959 under 2026, som pensionärer i en rad sammanhang men inte vid inkomstbeskattningen.
2023 skulle de som är födda 1957 ha fått förhöjt grundavdrag enligt de gamla reglerna. Det går de dock miste om, de får vänta till 2024 innan de får förhöjt grundavdrag. Samma effekt kommer att uppstå 2026 för de som är födda 1959. Orsaken är i bägge fallen avsaknad av övergångsregler för inkomstbeskattningen.
Budgetpropositionen innehåller nu två förslag för att rätta till detta.
Personer födda 1957 ska få kompensation för den för höga skatten för 2023, genom automatiska utbetalningar till sina skattekonton från 1 juli 2024
Personer födda 1959 ska få ta del av det förhöjda grundavdraget tidigare, nämligen 2026 trots att de uppfyller villkoret att ha fyllt 67 år först den 1 januari 2027
Status: Separat ärende.
Finansdepartementet ska remittera en promemoria under hösten 2023
Regeringen ska återkomma med förslag till riksdagen under våren 2024
Ska börja gälla: Förslag 1 juli 2024.
12.7 Höjd jämförelseränta vid ränteförmån
Om arbetsgivaren lämnar lån till anställda eller uppdragstagare med ränta som är lägre än marknadsräntan så uppstår skattepliktiga ränteförmåner (”förmånliga lån”) under inkomst av tjänst. Den anställde eller uppdragstagaren får dra av samma belopp under inkomst av kapital som beloppet för den skattepliktiga förmånen under tjänst.
Förmånen är mellanskillnaden mellan marknadsräntan och räntan på lånet från arbetsgivaren. Marknadsräntan är statslåneräntan plus 1 procentenhet (jämförelseräntan), men minst 0,5 %. Tidpunkten för jämförelsen är olika för lån med fast eller rörlig ränta.
Förslaget i budgetpropositionen är att höja jämförelseräntan till statslåneräntan plus 1,5 procentenhet.
Status: Färdigt lagförslag i budgetpropositionen.
Uppdatering:Riksdagsbeslut 29 november 2023 (2023/24:FiU1)
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
12.8 Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 15–18-åringar
Arbetsgivaravgifterna är nedsatta till 10,21 % för anställda som den 1 januari inkomståret har fyllt 15 men inte 18 år. Nedsättningen gäller ersättningar på högst 25 000 kr per person och månad. Ersättningar som är högre än så belastas med fulla arbetsgivaravgifter, normalt 31,42 %.
Förslaget i budgetpropositionen är att ta bort nedsättningen, så att hela ersättningarna ska belastas med fulla arbetsgivaravgifter.
Status: Färdigt lagförslag i budgetpropositionen.
Uppdatering:Riksdagsbeslut 29 november 2023 (2023/24:FiU1)
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
12.9 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna
Arbetsgivaravgifterna är nedsatta för anställda som arbetar med forskning och utveckling (FoU-avdrag).
Egenavgifterna är nedsatta generellt för näringsidkare (fysiska personer som bedriver enskild näringsverksamhet eller är delägare i handelsbolag/kommanditbolag). Nedsättningen får vara högst 15 000 kr.
Nedsättningen ska göras mot arbetsgivaravgifterna respektive egenavgifterna, men ålderspensionsavgiften 10,21 % ska alltid betalas. Utöver arbetsgivaravgifter och egenavgifter tas även en allmän löneavgift ut.
Förslaget i budgetpropositionen är att nedsättningarna ska göras mot arbetsgivaravgifterna inklusive allmän löneavgift, respektive egenavgifter inklusive allmän löneavgift. På så sätt ska utrymmet för nedsättningarna öka, till fördel för arbetsgivare och näringsidkare.
Uppdatering:Riksdagsbeslut 29 november 2023 (2023/24:FiU1)
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
12.10 Förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster
12.10.2 Marköverföringar enligt fastighetsbildningslagen: Gräns för skattefri kapitalvinst vid vissa marköverföringar höjs från 5 000 kr till 42 000 kr.
Status: Färdigt lagförslag i budgetpropositionen.
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
12.10.3 Allframtidsupplåtelser: Omkostnadsbeloppet får beräknas till sammanlagt 12 000 kr per person och år.
Status: Färdigt lagförslag i budgetpropositionen.
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
12.10.4 Samfälligheter: Gränsen för skattefria inkomster från delägarbeskattade samfälligheter höjs från 600 kr till 1 500 kr.
Status: Färdigt lagförslag i budgetpropositionen.
Uppdatering:Riksdagsbeslut 29 november 2023 (2023/24:FiU1)
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
12.11 Ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall
Värdet av erhållna inlösenaktier ska tas upp som utdelning. Ändringen påverkar inkomst av kapital och av näringsverksamhet.
Status: Färdigt lagförslag i budgetpropositionen.
Uppdatering:Riksdagsbeslut 29 november 2023 (2023/24:FiU1)
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2025.
12.12 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Företag som ingår i stora nationella eller internationella koncerner ska betala en tilläggsskatt för att säkerställa en gemensam minsta nivå på bolagsskatten inom EU och globalt. Nivån är minst 15 % på en särskilt definierad skattebas. Storleksgränsen är koncerner med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro.
Uppdatering:Riksdagsbeslut 13 december 2023 (SkU6)
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
12.13 Sänkt skatt på bensin och diesel
Status: Separat ärende.
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024 och 1 januari 2025.
12.14 Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk samt kvartalsvis återbetalning
Status: Separat ärende.
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
12.15 Justerad skatt på naturgrus och avfall
Status: Färdigt lagförslag i budgetpropositionen.
Uppdatering:Riksdagsbeslut 29 november 2023 (2023/24:FiU1)
Ska börja gälla: Förslag 1 januari 2024.
12.16 Avskaffad skatt på plastbärkassar
Skatten på plastbärkassar ska avskaffas helt genom att den särskilda lagen om skatt på plastbärskassar upphävs. Åtgärden har varit efterlängtad av miljöskäl.
Status: Färdigt lagförslag i budgetpropositionen.
Uppdatering:Riksdagsbeslut 29 november 2023 (2023/24:FiU1)
Ska börja gälla: Förslag 1 november 2024.
12.17 Befrielse från energiskatt på el för infångning av koldioxid (s.k. CCS)
Status: Separat ärende.
Ska börja gälla: Förslag 1 oktober 2024.
12.18 Ändrade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet
Status: Separat ärende.
Ska börja gälla: 26 mars 2027 (utvidgning av vägavgiftsplikten), 1 januari 2025 (övriga ändringar).
12.19 Justerad skatt på tobak och nikotin
Status: Separat ärende.
Ska börja gälla: 1 november 2024.
12.20 Höjd spelskatt
Status: Separat ärende.
Ska börja gälla: 1 juli 2024.
12.21 Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt
Omsättningsgränsen för undantag från moms ska höjas från 80 000 kr till 120 000 kr per år.
Höjningen innebär en välkommen förenkling för fler av de minsta verksamheterna. Det kommer dock fortfarande att vara möjligt för verksamheter under omsättningsgränsen att momsregistrera sig frivilligt.
I mitten av december 2023 Steg 2 Beslut om innehållet i respektive utgiftsområde
Därefter sammanställer Finansutskottet riksdagens alla beslut om statens budget i betänkandet Statens budget för 2024. Riksdagen överlämnar sammanställningen till regeringen före jul.
Höständringsbudgeten för 2023
Även höständringsbudgeten för 2023 avlämnades till riksdagen den 20 september 2023. Den innehåller till skillnad från budgetpropositionen för 2023 inga nyheter som berör företag och företagare.
Kontakta oss om nyheterna i budgetpropositionen för 2024
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om just ditt företag och din privatekonomi. Vi hjälper dig att hålla reda på nyheterna och bedöma effekterna för dig. Och både resultatplanering och inkomstplanering brukar ingå när du abonnerar med fast paketpris!
Digitalt möte – Nu ska digitala stämmor bli tillåtna igen (Bild IAEA Imagebank, CC BY 2.0, creativecommons.org, har beskurits)
Under covid-pandemin hade vi regler i flera omgångar som tillät digitala bolagsstämmor och föreningsstämmor. Den senaste tillfälliga lagstiftningen upphörde den 31 december 2022. Då återgick vi till ordinarie regler för hur vi ska genomföra stämmor.
Redan då aviserade regeringskansliet att de arbetade på förslag till permanenta regler om digitala stämmor. Nu har regeringen äntligen överlämnat ett förslag till riksdagen.
De nya reglerna om digitala stämmor börjar gälla den 1 januari 2024. 2023 blir därmed ett mellanår när det normalt sett inte är möjligt med helt digitala stämmor.
Dagens regler utgår från att stämman är ett fysiskt möte, där medlemmar kan rösta personligen eller genom ombud, eller med poströster. Det går också att hålla hybridstämmor, där vissa deltagare är på plats medan andra deltar på distans. Men helt digitala stämmor är bara möjliga om samtliga aktieägare eller medlemmar samtycker till det (prop. s. 12-13).
Om lagändringen
Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska kunna hålla digitala bolagsstämmor och föreningsstämmor. I begreppet ekonomiska föreningar ingår även bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar.
Bolag som vill kunna hålla digitala bolagsstämmor ska reglera det i sin bolagsordning. På samma sätt ska ekonomiska föreningar som vill kunna hålla digitala föreningsstämmor reglera det i sina stadgar.
Det ska finnas en nödventil för bolag som inte har öppnat för digitala bolagsstämmor i sina bolagsordningar. Om bolag råkar ut för extraordinära omständigheter ska det kunna vara möjligt att hålla digitala bolagsstämmor trots att möjligheten saknas i bolagsordningen. Samma nödventil ska gälla för föreningar som inte har öppnat för digitala föreningsstämmor i stadgarna.
Även samfälligheter och sparbanker ska få denna nödventil för extraordinära omständigheter. De får dock inte samma möjlighet till digitala stämmor under ordinarie förhållanden som aktiebolag och ekonomiska föreningar får.
Med denna lagändring kommer vi ikapp våra nordiska grannar. Helt digitala stämmor är tillåtna sedan 2003 i Danmark, 2021 i Norge och 2022 i Finland (prop. s. 14-15).
Fyra lagar påverkas av reformen.
Aktiebolagslagen (2005:551)
Lagen om ekonomiska föreningar (2018:672)
Lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150)
Sparbankslagen (1987:619)
Vi återkommer när riksdagen har fattat sitt beslut.
Riksdagen fattade beslut den 22 november 2023 om lagändringarna, helt enligt regeringens förslag. Se länk i början av denna artikel.
Kontakta oss om digitala stämmor i bolagsordningen eller stadgarna
Tala gärna med din kontaktperson hos oss om att uppdatera bolagsordningen för ditt aktiebolag med möjligheten till digitala bolagsstämmor. Det samma gäller dig som arbetar i en ekonomisk förening och vill använda möjligheten till digitala föreningsstämmor. Själva ändringarna behöver dock vänta till efter 1 januari 2024 när de nya reglerna börja gälla.
Gårdagens budgetnyheter handlade om två huvudpunkter.
1. Förstärkt jobbskatteavdrag. Skattesänkning framför allt för personer med låga och medelhöga inkomster.
Rubrikens första del om sänkt skatt på arbete syftar på denna punkt.
2. Fryst brytpunkt för statlig skatt. Inkomstgränsen för att börja betala statlig skatt med 20 % utöver ordinarie skatter och avgifter brukar räknas upp med konsumentprisindex varje år. Budgetnyheten på denna punkt innebär dock att det blir ingen uppräkning 2024.
Rubrikens andra del om höjd skatt på arbete syftar på denna punkt, eftersom många i praktiken kommer att betala mer i statlig skatt 2024 än med ordinarie lagstiftning.
Genomförande
Förslagen kommer att finnas med i budgetpropositionen för 2024, som ska lämnas till riksdagen den 20 september 2023.
Färdiga förslag till lagändringar kommer dock att överlämnas till riksdagen i separata propositioner senare under hösten 2023.
En av de två punkterna har redan förts vidare till remiss, nämligen den om att frysa brytpunkten för statlig skatt.
Regeringen använder uttrycket skiktgräns. Det är den lagstadgade gränsen för när statlig skatt börjar tas ut efter grundavdrag. Du behöver göra en skatteberäkning för att få fram hur din årsinkomst förhåller sig till skiktgränsen.
Vi använder i stället uttrycket brytpunkt. Det är gränsen för när statlig skatt börjar tas ut före grundavdrag. Helt enkelt din årsinkomst, något de flesta av oss har en ganska bra uppfattning om.
Regeringens lagförslag innebär att skiktgränsen 598 500 kr för 2023 även ska gälla för 2024 (65 kap. 5 § IL, inkomstskattelagen).
En skiktgräns på 598 500 kr (årsinkomsten efter grundavdrag) motsvarar en brytpunkt (årsinkomsten före grundavdrag) på 613 900 kr för dig som inte har fyllt 66 år den 1 januari 2023 respektive 2024. För dig som har fyllt 66 år eller mer den 1 januari 2023 respektive 2024 gäller brytpunkten 683 200 kr, eftersom äldre personer har ett förhöjt grundavdrag. Den skillnaden kommer att kvarstå.
Vi återkommer när budgetpropositionen för 2024 har avlämnats till riksdagen den 20 september 2023.
Påverkar nyheterna dig och ditt företag? Kontakta oss så hjälper vi dig att reda ut begreppen i just din situation! Här på hemsidan hittar också du fördjupande artiklar. Vi förklarar och ger dig länkar till officiella källor.
Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!
