Myntstaplar som symboliserar infationen
Bild: George Hodan, publicdomainpictures.net

Basbeloppen speglar inflationen och styr en rad beloppsgränser för inkomstbeskattning, pensioner med mera. Varje år beräknas tre basbelopp för det kommande året.

  1. Prisbasbelopp
  2. Förhöjt prisbasbelopp
  3. Inkomstbasbelopp

Här berättar vi om respektive basbelopp och visar exempel på deras effekter. Vi har vid behov avrundat belopp med slutsiffrorna 1-49 nedåt och belopp med slutsiffrorna 50-99 uppåt, enligt Lagen om avrundning av vissa öresbelopp (1970:1029).

 

Beräkningar i juli och oktober

Statistikmyndigheten SCB publicerar i juli varje år sina beräkningar av prisbasbeloppet (avsnitt 1) och det förhöjda prisbasbeloppet (avsnitt 2). Regeringen fastställer formellt beräkningen i september, men deras beslut brukar följa beräkningen från SCB.

  • Prisbasbeloppet för 2022 (SCB den 14 juli 2021)
    • Beräkningar av prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet
  • 2021-09-23: Prisbasbelopp för 2022 fastställt (regeringen 23 september 2021)
    • Både prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet fastställdes enligt beräkningarna från SCB
    • Beräkningar och exempel nedan gäller alltså utan ändringar!

Pensionsmyndigheten publicerar i oktober varje år sin beräkning av inkomstbasbeloppet (avsnitt 3). Regeringen fastställer formellt beräkningen i november, men deras beslut brukar följa beräkningen från Pensionsmyndigheten.

 

1. Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet speglar prisutvecklingen.

Prisbasbeloppet för 2022 är beräknat till 48 300 kr, 700 kr högre än prisbasbeloppet för 2021 som är 47 600 kr. Det är en förhållandevis stor ökning, jämfört med prisbasbeloppet för 2021 som bara ökade med 300 kr från 2020.

SCB gör beräkningen genom att räkna upp det fasta bastalet 36 396 kr med utvecklingen av konsumentprisindex (KPI), från juni 1997 (257,38) till juni 2021 (341,32). Det nya beloppet är avrundat till närmaste hundratal kronor.

Exempel på Inkomstgränser styrda av prisbasbeloppet

  • SGI – Lägsta sjukpenninggrundande inkomst
    • Årsinkomsten är sjukpenninggrundande från 24 % av prisbasbeloppet, avrundat till närmaste tiotal
    • För 2022 blir det 11 590 kr (2021: 11 420 kr)
  • PGI – Lägsta pensionsgrundande inkomst
    • Du börjar tjäna in pensionsrätter från en arbetsinkomst på 42,3 % av prisbasbeloppet
    • För 2022 blir det från 20 431 kr/år (2021: 20 135 kr/år), innan dess betalas ingen pensionsavgift
  • Deklarationsplikt
    • Du måste deklarera för årsinkomster från 42,3 % av prisbasbeloppet
    • För 2022 blir det från 20 431 kr/år (2021: 20 135 kr/år)
  • Sociala avgifter för idrottsutövare
    • Högsta årsinkomst utan sociala avgifter är 50 % av prisbasbeloppet
    • För 2022 blir det 24 150 kr (2021: 23 800 kr/år)
  • SGI – Högsta inkomst för tillfällig föräldrapenning (vab) och för graviditetsersättning
    • Årsinkomsten är ersättningsgrundande upp till 7,5 prisbasbelopp
    • För 2022 blir det 362 250 kr (2021: 357 000 kr)
  • SGI – Högsta sjukpenninggrundande inkomst
    • Årsinkomsten är sjukpenninggrundande upp till 8 prisbasbelopp
      • För 2022 blir SGI-taket 386 400 kr (2021: 380 800 kr)
    • Sjukpenning per dag beräknas som ((SGI x 0,97) x 0,8) / 365
      • För 2022 blir högsta sjukpenning per dag 821 kr (2021: 810 kr)
    • 2021-09-12: Regeringen föreslår höjning, se vår artikel
  • SGI – Högsta föräldrapenninggrundande inkomst
    • Årsinkomsten är föräldrapenninggrundande upp till 10 prisbasbelopp
    • För 2022 blir det 483 000 kr (2021: 476 000 kr)

Exempel på Förmånsgränser styrda av prisbasbeloppet

  • Skattefritt inrikes traktamente
    • Den skattefria gränsen går vid 0,5 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kr
    • För 2022 blir det 240 kr (2021: 240 kr)
  • Kostförmån
    • Förmån för hel dag är 0,52 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste femtal kronor
      • Bara lunch eller middag: 40 % av förmånsvärdet
      • Bara frukost: 20 % av förmånsvärdet
    • För 2022 blir det
      • 250 kr för hel dag (2021: 250 kr)
      • 100 kr för lunch eller middag (2021: 100 kr)
      • 50 kr för frukost (2021: 50 kr)

Exempel på skattegränser styrda av prisbasbeloppet

  • Direktavdrag för inventarier av mindre värde
    • Inköp som understiger 50 % av prisbasbeloppet får dras av direkt
    • För 2022 blir det 24 150 kr i verksamhet som kan dra av momsen (2021: 23 800 kr)
    • För 2022 blir det 30 188 kr i verksamhet som inte kan dra av momsen (2021: 29 750 kr)
    • År 2021: Obs att den tillfälliga skattereduktionen för investeringar gäller för inventarier med avskrivningar, alltså inte inventarier som du har gjort direktavdrag för!
  • Undantag från krav på kassaregister
    • Företag med kontantförsäljning under 4 prisbasbelopp behöver inte ha certifierat kassaregister
    • För 2022 blir det 193 200 kr inklusive moms (2021: 190 400 kr)
    • För 2022 blir det 154 560 kr exklusive full moms (2021: 152 320 kr)

Prisbasbeloppet styr även många andra beräkningar varje år. Exempel är bilförmånsvärde, grundavdrag för inkomst av tjänst, skattefria tävlingsvinster inom idrotten m m. Prisbasbeloppet används också i många avtal.

Din personliga SGI fastställs av Försäkringskassan, vid behov. Din personliga PGI fastställs av Skatteverket, varje år.

 

2. Förhöjt prisbasbelopp

Det förhöjda prisbasbeloppet för 2022 är beräknat till 49 300 kr, 700 kr högre än det förhöjda prisbasbeloppet för 2021 som är 48 600 kr.

SCB gör beräkningen genom att räkna upp det fasta bastalet 37 144 kr med utvecklingen av konsumentprisindex (KPI) från juni 1997 (257,38) till juni 2020 (341,32). Tekniken är alltså densamma som för prisbasbeloppet, men med ett högre bastal.

Det förhöjda prisbasbeloppet används vid beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst för personer som omfattas av både det gamla pensionssystemet (ATP) och det nya systemet. Personer födda före 1938 omfattas helt av det gamla pensionssystemet. Personer födda 1938-1953 har successivt mer och mer från det nya pensionssystemet.

Se nästa avsnitt ”3. Inkomstbasbelopp” om högsta pensionsgrundande inkomst i det nya pensionssystemet.

 

3. Inkomstbasbelopp

Uppdatering 2021-10-22: Inkomstbasbeloppet för år 2022 blir 71 000 kr, en höjning med 2 800 kr från 2021 års inkomstbasbelopp som är 68 200 kr.

Uppdatering 2021-11-03: Regeringen har fastställt inkomstbasbeloppet, helt enligt beräkningen från Pensionsmyndigheten.

Inkomstbasbeloppet används bland annat vid beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst och vid beskattning av utdelningar och vinster från kvalificerade aktier i fåmansaktiebolag (där ägaren arbetar själv i företaget).

Exempel på inkomstgränser styrda av inkomstbasbeloppet (IBB)

  • PGI: Högsta pensionsgrundande inkomst i det nya pensionssystemet (se avsnitt ”2. Förhöjt prisbasbelopp” för personer födda före 1954)
    • Årsinkomsten är pensionsgrundande upp till 7,5 x IBB (IBB för inkomståret)
    • Det beräknas netto efter avdrag för allmän pensionsavgift som tas ut på inkomster upp till 8,07 x IBB
    • Du tjänar in pensionsrätter från en årsinkomst 2022 upp till 8,07 x 71 000 kr = 572 970 kr (2021: 8,07 x 68 200 kr = 550 000 kr)
    • Efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 % blir den högsta pensionsgrundande inkomsten för 2022 lika med 7,5 x 71 000 kr = 532 500 kr (2021: 7,5 x 68 200 kr = 511 500 kr)

Exempel på skattegränser styrda av inkomstbasbeloppet

    • Utdelningsutrymme i fåab, förenklingsregeln (IBB för föregående år, 57 kap. 9 och 11 §§ IL)
      • 2023: 195 250 kr (2,75 x IBB 2022: 71 000 kr)
      • 2022: 187 550 kr (2,75 x IBB 2021: 68 200 kr)
      • 2021: 183 700 kr (2,75 x IBB 2020: 66 800 kr)
    • Utdelning i fåab, kvalificerade aktier
      1. 20 % skatt upp till utdelningsutrymmet
      2. Därutöver beskattas högst 90 IBB som inkomst av tjänst (IBB för inkomståret, 57 kap. 20 a § IL)
        • 2022: 6 390 000 kr (90 IBB 2022: 71 000 kr)
        • 2021: 6 138 000 kr (90 IBB 2021: 68 200 kr)
      3. 30 % skatt efter steg 1 och 2
    • Vinst vid försäljning av aktier i fåab, kvalificerade aktier
      • 20 % skatt upp till utdelningsutrymmet
      • Därutöver beskattas högst 100 IBB som inkomst av tjänst (IBB för försäljningsåret, 57 kap. 22 § IL)
        • 2022: 7 100 000 kr (100 x IBB 2022: 71 000 kr)
        • 2021: 6 820 000 kr (100 x IBB 2021: 68 200 kr)
      • 30 % skatt efter steg 1 och 2

Din personliga PGI fastställs av Skatteverket, varje år.

 

Samspelet mellan gränserna för högsta PGI och för statlig inkomstskatt

Brytpunkt 2021 och 2020

Gränsen för när du måste börja betala statlig skatt (brytpunkten) på din årsinkomst är fastställd till:

  • 2021
    • Har inte fyllt 65 år 1 januari 2021: 537 200 kr
    • Har fyllt 65 år 1 januari 2021: 596 800 kr
  • 2020
    • Har inte fyllt 65 år 1 januari 2020: 523 200 kr
    • Har fyllt 65 år 1 januari 2020: 575 500 kr

Årsinkomster av tjänst och av näringsverksamhet över dessa gränser belastas med statlig skatt på 20 %.

Brytpunkt 2022

Brytpunkten för år 2022 är inte fastställd ännu, men vi utgår från en prognos från Visma.

Uppdatering 2021-12-21: Brytpunkten för år 2022 fastställdes av regeringen 2021-12-02.

Gränsen för när du måste börja betala statlig skatt (brytpunkten) på din årsinkomst blir preliminärt:

  • 2022
    • Har inte fyllt 65 år 1 januari 2022: 554 900 kr
    • Har fyllt 65 år 1 januari 2022: 615 400 kr 618 700 kr

PGI-taket och brytpunkten för statlig skatt

Vi kan nu jämföra högsta pensionsgrundande inkomsten (PGI-taket) med brytpunkten för statlig skatt.

  • 2022 (inte fyllt 65 år 1 januari)
    • 572 900 kr PGI-taket
    • 554 900 kr Brytpunkten
    •   18 000 kr Inkomst över brytpunkten
    •     3 600 kr Statlig skatt på inkomst över brytpunkten
  • 2022 (har fyllt 65 år 1 januari)
    • 572 900 kr PGI-taket
    • 618 700 kr Brytpunkten
    •            0 kr Inkomst över brytpunkten
    •            0 kr Statlig skatt på inkomst över brytpunkten

Dessa preliminära siffror innebär följande.

Om du väljer att ta ut högsta möjliga pensionsgrundande inkomst så kostar det dig 3 600 kr i statlig skatt. Det kan det vara värt för att uppnå PGI-taket! Om du dessutom har fyllt 65 år den 1 januari 2022 så kostar det dig 0 kr i statlig skatt att uppnå PGI-taket.

År 2021 ligger högsta möjliga pensionsgrundande inkomst (550 000 kr) 12 800 kr över brytpunkten så den statliga skatten blir 2 560 kr. Och om du dessutom har fyllt 65 år den 1 januari 2021 så blir det även här 0 kr i statlig skatt för att uppnå PGI-taket.

 

Kortfakta

Tips: På vår sida Kortfakta hittar du alltid gällande värden av alla möjliga slag. Inkomststegen hjälper dig att hitta en bra inkomstnivå, beroende på vilka fördelar du är ute efter och vilka nackdelar du vill undvika.

 

Kontakta oss om din inkomstplanering

Tala gärna med din kontaktperson hos oss om just dina inkomstnivåer och målsättningar. Genom inkomstplanering hjälper vi dig att nå dina mål. Och inkomstplaneringen brukar ingå när du abonnerar med fast paketpris!

Din kontaktperson hittar du på sidan Kontakt.

Kalender 2021
Bild: Pixabay, geralt (har beskurits)

Nu är rimligare regler på väg om tidpunkter för avstämning av korttidsstöd.

Dagens konsekvenser, med krav på full återbetalning även vid små förseningar eller fel i hanteringen, kan leda till oproportionerliga konsekvenser för det drabbade företaget. Därför ska reglerna ändras.

Uppdatering 11 november 2021: Riksdagen har beslutat om lagstiftningen som beskrivs i denna artikel.

 

Två regelverk om korttidsstöd

För att förstå ändringarna kan det vara bra att känna till att vi har två regelverk om korttidsstöd, ett permanent och ett tillfälligt. Tillväxtverket administrerar stöden enligt bägge regelverken.

  1. Lagen om stöd vid korttidsarbete (2013:948) och Förordningen om stöd vid korttidsarbete (2020:208)
    • Permanent regelverk
  2. Lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall (2021:54)
    • Tillfälligt regelverk

Stöden är till för att hjälpa företag att permittera personal på deltid, vid tillfälliga kriser utanför företagets kontroll såsom coronapandemin, i stället för att säga upp dem, .

 

Preliminärt stöd följt av avstämningar

Första steget är att företaget ansöker om stödet hos Tillväxtverket. Om stödet blir godkänt får företaget ett preliminärt stöd.

Nästa steg är att företag som har fått preliminärt stöd ska lämna in avstämning till Tillväxtverket. I avstämningarna beräknar företaget det verkliga utfallet av permitteringarna och det slutliga stödet.

Avstämningarna kan leda till högre eller lägre stöd än det preliminära. I flera situationer kan företaget bli skyldigt att betala tillbaka hela det preliminära stödet, bland annat om avstämningen inte kommer in i rätt till till Tillväxtverket.

 

Ändringar i två etapper

Den 21 maj 2021 lämnade Tillväxtverket en hemställan om lagändring till regeringskansliet (Fi2021/02027). Hemställan innehöll bland annat förslag om att företag som har kommit in för sent med sin avstämning, men har godtagbara skäl för det, inte ska återkrävas på hela stödbeloppet.

Den 5 juli 2021 publicerade dock Finansdepartementet ett eget förslag, i stället för att gå på Tillväxtverkets hemställan. Finansdepartementets syfte har varit att öka förutsebarheten och rättssäkerheten, genom att ändra reglerna på två sätt.

 

Ändring 1 — Föreläggande före krav på återbetalning

Det permanenta regelverket Lagen om stöd vid korttidsarbete (2013:948) ändras från 1 januari 2022.

Om avstämningen inte kommer in i rätt tid så ska Tillväxtverket skicka ut ett föreläggande till företaget om att lämna in avstämningen.

  • Om avstämningen kommer in till Tillväxtverket efter föreläggandet
    • Då följer den vanliga bedömningen
  • Om avstämningen inte kommer in till Tillväxtverket efter föreläggandet
    • Då ska företaget betala tillbaka hela det preliminära stödet

Från årsskiftet ska alltså Tillväxtverket skicka ut föreläggande till företag som inte lämnat in avstämningen i rätt tid. Därmed får företagen en chans till att komma in med avstämningen, innan det kan bli fråga om krav på återbetalning. Det är en viktig och rimlig förändring som dessutom är permanent.

 

Ändring 2 — En andra chans för företag som redan har fått beslut om återbetalning

Ett nytt tillfälligt regelverk Lag om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete införs den 1 januari 2022 och upphör att gälla den 31 december 2022. Det tillfälliga regelverket gäller stödmånader under perioden 16 mars 2020–30 juni 2021.

Företag som fått beslut om återbetalning av preliminärt stöd ska få göra en ny avstämning.

  • Om beslutet om återbetalning beror på att avstämningen inte har kommit in i rätt tid

Den nya avstämningen ska komma in till Tillväxtverket senast den 28 februari 2022

Från årsskiftet gäller alltså att företag som redan har fått beslut om återbetalning, på grund av att avstämningen inte kommit in i tid, får en ny chans att lämna in avstämningen. Då kan företagen antingen slippa göra återbetalningen, eller få tillbaka en tidigare inkrävd återbetalning. Berörda företag har två månader på sig att skicka in avstämningen enligt de nya tillfälliga reglerna, från den 1 januari till den 28 februari 2022.

 

Tidplan

Förslaget finns i en departementspromemoria från den 5 juli 2021.

Förslaget har skickats ut på remiss den 5 juli 2021, med sista svarsdag den 1 september 2021.

Efter remisstidens slut är det dags för regeringen att ta fram ett färdigt förslag till riksdagen (en proposition), eventuellt efter en juridisk granskning hos Lagrådet.

Därefter är det dags för riksdagen att besluta om propositionen, innan de två lagstiftningarna kan börja gälla den 1 januari 2022.

 

Kontakta oss om korttidsstödet

Undrar du hur förslagen till nya regler påverkar just ditt företag? Tala i så fall med din kontaktperson hos oss. Kan vi inte svara direkt så tar vi reda på svaret. Vi följer upp lagstiftningen tills den är klar.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!

Bild på EU-flaggan, från piqsels.com
Bild: piqsels.com (har beskurits)

Säljer du varor eller tjänster till kunder som inte är momspliktiga (till exempel privatpersoner), utanför Sverige men inom EU? Då gäller nya regler om momsredovisningen från 1 juli 2021 i många fall.

 

Omsättningströskel

Ett företag med liten försäljning till andra EU-länder kan välja att fakturera svensk moms på försäljningen, och deklarera momsen i Sverige. Det gäller under följande förutsättningar.

  • Företaget är bara etablerat i Sverige, inte i något annat EU-land
  • Företagets försäljning till köpare i andra EU-länder understiger en beloppsgräns (ett tröskelvärde)
  • Tröskelvärdet gäller försäljning till köpare som inte är momspliktiga, till exempel privatpersoner
  • Tröskelvärdet är 99 680 kr per år och avser försäljning av
    • Telekommunikationstjänster
    • Sändningstjänster (radio och TV)
    • Elektroniska tjänster
    • Distansförsäljning av varor

Andra tjänster än de uppräknade ska faktureras med momssatsen som gäller i köparens EU-land redan från början, och deklareras i respektive land eller i e-tjänsten OSS i Sverige (se nästa avsnitt).

Tröskelvärdet motsvarar 10 000 euro, omräknat i varje EU-land enligt växelkursen som gällde på dagen för EU-beslutet om direktivet. Du kan läsa mer om tröskelvärdet hos Skatteverket (SKV).

Om tröskelvärdet överskrids ska företaget momsregistrera sig i varje aktuellt land, samt deklarera och betala momsen i respektive land. Detta kan dock undvikas om företaget väljer att i stället använda den nya e-tjänsten One Stop Shop (OSS).

Tröskelvärdet 10 000 euro är gemensamt för alla EU-länder från den 1 juli 2021. Tidigare gällde olika tröskelvärden i olika EU-länder.

 

One Stop Shop (OSS)

Ett företag kan välja att registrera sig i ett enda land, till exempel Sverige, för deklaration och betalning av moms på sin försäljning. Företaget får då en enda kontaktpunkt (OSS). Alternativet hade annars varit att registrera sig för moms i varje EU-land där företaget har köpare som inte är momspliktiga.

Här hittar du mer information från SKV.

OSS innebär att företaget bara behöver göra en deklaration och en betalning. Skatteverket fördelar sedan momsen till de aktuella EU-länderna. Men det säljande företaget behöver hålla reda på momssatser och försäljning i varje EU-land med köpare.

E-tjänsten OSS ersätter den tidigare e-tjänsten MOSS (Mini One Stop Shop) från den 1 juli 2021. I Sverige omfattar e-tjänsten OSS alla de tre särskilda ordningarna — se nästa avsnitt.

Om du har varit registrerad i MOSS så blir du automatiskt överförd till OSS. Annars behöver du registrera dig om du vill tillämpa OSS. Här beskriver Skatteverket hur du registrerar dig. Registreringen öppnade den 1 april 2021.

 

Särskilda ordningar för att använda OSS

Det finns tre särskilda ordningar i det nya systemet för OSS. Alla ordningarna gäller försäljning till kunder som inte är momspliktiga, såsom privatpersoner.

  1. Tredjelandsordningen
    • Kan tillämpas av företag etablerade utanför EU
    • Utvidgas nu till att användas för alla momspliktiga tjänster inom EU
  2. Unionsordningen
    • Kan tillämpas av företag etablerade utanför eller inom EU
    • Utvidgas nu till att användas för alla tjänster, unionsintern distansförsäljning av varor, samt för vissa leveranser inom ett och samma EU-land
  3. Importordningen
    • Kan tillämpas av företag etablerade utanför eller inom EU
    • Ny ordning för distansförsäljning av varor av mindre värde, som inte är punktskattepliktiga och som importeras till EU
    • Mindre värde är högst 150 euro per leverans (beloppet 150 euro motsvarar i svenska kronor det tullfria beloppet för varor av ringa värde)

I vägledningen Grundläggande om bestämmelserna – från och med den 1 juli 2021 från Skatteverket hittar du beskrivningar av varje ordning så att du kan se vad som passar in på din verksamhet.

 

Momsdeklaration i OSS

Momsdeklarationen ska göras i euro, med fördelning per aktuell momssats i respektive land.

  • Tredjelandsordningen och unionsordningen: Momsdeklaration varje kvartal, senast sista dagen i månaden efter respektive kvartals slut
  • Importordningen: Momsdeklaration varje månad, senast sista dagen i månaden efter respektive månads slut

Betalning ska göras till ett särskilt bankkonto hos Danske Bank — Alltså inte till företagets skattekonto!

 

Källor

Förarbetet till lagändringarna finns i en proposition från regeringen från den 26 mars 2020.

Regeringens förslag i propositionen antogs av riksdagen i samband med rambeslutet för budgeten 2021 den 25 november 2020.

 

Kontakta oss om One Stop Shop — OSS

De nya momsreglerna för försäljning inom EU till konsumenter och andra som inte är momspliktiga väcker många frågor. Undrar du hur reglerna påverkar just ditt företag? Tala i så fall med din kontaktperson hos oss. Kan vi inte svara direkt så tar vi reda på svaret.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!

 

Omslaget till betänkandet om mikroföretagarkonto (SOU 2021:55)
Schablonbeskattning men ingen schablonmoms

Den 1 juli 2021 avlämnades slutbetänkandet Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen (SOU 2021:55) till regeringen.

Betänkandet innehåller förslag till ett frivilligt system för schablonbeskattning baserad på verksamhetens omsättning. Följande företagare ska kunna använda ett nytt system med mikroföretagarkonto.

  • Små enskilda näringsverksamheter
  • Utan anställda
  • Med skattepliktig inkomst på högst 120 000 kr per år

 

Mikroföretagarkontot

Den skattepliktiga inkomsten ska motsvara företagarens insättningar på mikroföretagarkonto. Inkomstgränsen är satt på en sådan nivå att den som lever på företagandet inte ska kunna tillämpa schablonbeskattningen. Ett skäl är enligt utredaren att företagare som har så omfattande verksamhet att de kan leva på den också bör sätta sig in i reglerna för redovisning och beskattning av näringsverksamhet, för att kunna bedöma verksamhetens ekonomiska ställning.

Banken ska överföra en definitiv källskatt på 30 % av insättningar på mikroföretagarkontot till Skatteverket. Källskatten inkluderar egenavgifter. Det som blir kvar kan företagaren ta ut fritt från mikroföretagarkontot. Andra procentsatser kommer att gälla till exempel för personer som har fyllt 66 år vid årets ingång.

Företagare som använder schablonbeskattning via mikroföretagarkonto kommer obligatoriskt att ha 7 karensdagar i sjukförsäkringen, utan möjlighet att välja.

 

Förslaget är inte komplett

För att en schabloniserad inkomstbeskattning ska bli en påtaglig förenkling krävs det att även momsen schabloniseras, eller att omsättningsgränsen för att bli momspliktig höjs till samma gräns som för mikroföretagarkontot. Utredningen lämnar dock inget sådant förslag.

Det krävs också att redovisningsreglerna förenklas, eller att bokföringsplikten slopas, för företagare som vill tillämpa mikroföretagarkonton. Inget sådant förslag lämnas dock heller.

Om förslaget leder till lagstiftning så kommer små enskilda näringsverksamheter att kunna använda mikroföretagarkonto från den 1 januari 2024.

Betänkandet sändes ut på remiss den 12 juli, med sista svarsdag den 1 november 2021.

UPPDATERING 15 JULI 2021

 

Kontakta oss om schablonbeskattning

Har du frågor om schablonbeskattningen och hur det skulle påverka just ditt företag? Tala i så fall med din kontaktperson hos oss.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!

Betänkandet om modernisering av bokföringslagen (SOU 2021-60)
Enklare arkiveringsregler kan komma 2022

Den 30 juni 2021 avlämnades betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60).

Betänkandet innehåller bland annat förslag om modernisering av bokföringslagen. En central punkt här är att utredningen föreslår ett slopande av arkiveringskravet för pappersverifikationer och papperskvitton, om du har digitaliserat dem (skannat till PDF, fotograferat med mobilen etc) på ett säkert sätt.

 

Dagens arkiveringskrav

Vi har ett allmänt arkiveringskrav på 7 kalenderår efter kalenderåret då räkenskapsåret avslutades. Den regeln ändras inte.

Men idag gäller att du måste spara pappersverifikationer i 3 kalenderår efter kalenderåret då räkenskapsåret avslutades, även om du har digitaliserat verifikationerna.

 

Framtidens arkiveringskrav

I fortsättningen ska det räcka att du spar dina digitala filer hela arkiveringstiden på 7 år, men du ska få makulera pappersverifikationerna direkt efter digitaliseringen.

Ett villkor för att få makulera pappersverifikationerna är att digitaliseringen ska göras utan risk för att räkenskapsinformation förändras eller försvinner.

Vi på RedovisningsHuset är stora vänner av digitalisering och ser fram emot slopade krav på pappersarkiv, liksom våra kunder.

Digitala arkiv har flera starka fördelar jämfört med pappersarkiv. Digitala arkiv kan (och ska) säkerhetskopieras. Rätt genomfört säkrar det arkivet från att förstöras vid till exempel brand eller översvämning. Dessutom är ett digitalt arkiv sökbart. Det tar inte heller någon nämnvärd fysisk plats, det innebär att kostsamma lokalytor kan användas bättre. Vi har också ergonomiska fördelar när vi slipper tunga lyft och pappersdammig luft.

Förändringen är välkommen och vi hoppas verkligen att förslaget leder till lagstiftning!

 

Tidplan

Utredningens förslag är att de nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Får vi ett beslut i riksdagen enligt utredningens förslag så innebär det att du kan makulera pappersverifikationer direkt för innevarande och tidigare räkenskapsår från den 1 juli 2022, förutsatt att du har digitaliserat dem på ett säkert sätt.

Varning: Släng inget räkenskapsmaterial i förväg innan de nya reglerna börjar gälla! Än så länge är det ett utredningsförslag, och vi har flera steg kvar innan de nya lagarna är beslutade och träder i kraft.

Betänkandet har inte skickats ut på remiss ännu. Innan vi vet vilka regler som slutligen ska gälla behöver vi invänta utfallet av remissomgången, regeringskansliets beredning av förslagen och remissinstansernas synpunkter, eventuell lagrådsremiss, proposition samt beslut i riksdagen. Vi kommer självklart att följa upp beslutsgången för din räkning.

 

Kontakta oss om arkiveringskravet

Har du frågor om arkiveringskravet och hur det fungerar för just ditt företag? Tala i så fall med din kontaktperson hos oss.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!

Stoppskylt, stopplagstiftning om underskottsavdrag
Bild: pxhere.com

Del 1 – Allmänna nyheter

Ekonominyheter i urval för dig företagare. Nu har besluten börjat komma om förlängningar av coronaåtgärder. Men det händer också mycket annat. Stopplagstiftning för vissa underskottsavdrag. Förenklade arkiveringskrav för verifikationer. Och mycket mer. Vi berättar vad som är klart och vad som är på gång. Detta är bara några av alla nyheter för företagare sedan förra genomgången.

Vi hjälper dig få grepp om nuläget hos regeringen, riksdagen, Skatteverket, Bokföringsnämnden, BAS-kontogruppen med flera. Se filmen och bli fullt uppdaterad!

Här på hemsidan hittar du fördjupande artiklar. Vi förklarar och ger dig länkar till officiella källor.

Riksdagshuset, Stockholm
Riksdagen, Stockholm (Bild: BillC, Wikimedia Commons – har beskurits)

Del 2 – Rättsfall

Denna månad tar vi upp följande frågor.

  • HD: Olaglig vinstutdelning – Vad är innebörden av begreppet penninglån (i reglerna om låneförbud)?
  • HD: Nyemission – Har ett bolag rätt till skadestånd för tecknade men inte betalade aktier, som därefter har förklarats förverkade och blivit ogiltiga?
  • HovR: Skadestånd – Oaktsamhet vid revision?
  • HovR: Fastighetsöverlåtelse – Köpebrev förklarades ogiltigt
  • HFD: Jämkning av ingående moms – Skatteverket får inte kräva återbetalning av moms från ny fastighetsägare – Behöver svensk momslagstiftning om jämkningsregler ändras efter EU-dom?
  • HFD: Underskottsavdrag – Ett företag får behålla hela underskottsavdraget när ny ägare tar över säljarens skuld till underskottsbolaget – Regeringen går ut med stopplagstiftning
  • HFD: Korttidsstöd – Jämförelsemånaden är 3 månader före Tillväxtverkets beslut – Myndigheten måste ändra sin bedömning av jämförelsemånad
  • HFD: Koncernbidrag – Moderbolag som äger mer än 90 % av andelarna i dotterföretag får tillämpa reglerna om koncernbidrag, trots att minoriteten har förtursrätt till utdelning och tillgångar vid eventuell likvidation
  • HFD: Fastighetstaxering – Vid genomgripande ombyggnad ska både ombyggnadskostnader och stomvärde räknas ner till hälften
  • HFD: Momsundantag för sjukvård – En läkarmottagning med samarbetsavtal med regionen bedriver självständig sjukvård direkt mot patienter och verksamheten är undantagen från moms

Du blir fullt uppdaterad med det senaste om vad som går bra att göra och vad du bör undvika.

 

Vår YouTube-kanal

Här kommer du till filmerna.

Missa ingenting, prenumerera på vår kanal!

 

Kontakta oss om ekonominyheter

Påverkar nyheterna dig och ditt företag? Kontakta oss så hjälper vi dig att reda ut begreppen i just din situation!

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!

Stoppskylt, stopplagstiftning om underskottsavdrag
Bild: pxhere.com

Regeringen vill omgående skärpa reglerna som begränsar avdrag för underskott i ett företag som får ny ägare. Ägarförändringar i företag med outnyttjade underskott kan gå förlorade helt, om företaget bara har likvida medel eller fordringar på andra koncernföretag som tillgångar.

Denna nyhet gäller därför dig som planerar att köpa ett företag med underskott. Regeringen vill göra ändringen genom stopplagstiftning, innebärande att de nya reglerna ska gälla köp av företag från och med den 11 juni 2021.

 

Bakgrund

2009 fick vi dagens regler i inkomstskattelagen om begränsningar av avdrag för underskott i företag som får ny ägare. Syftet var att hindra handel med underskottsföretag. I juni har en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) satt igång en snabb händelsekedja.

  1. Dom: Den 3 juni 2021 kom HFD fram till att ett företag förvärvade ett annat företag med underskott på ett sådant sätt att varken begränsningarna i inkomstskattelagen eller skatteflyktslagen trädde in. Underskottsföretaget fick därmed behålla avdraget för underskottet (HFD 2021-06-03 mål nr. 7005–7007-19 och 7009–7011-19).
  2. Stoppskrivelse: Redan den 10 juni 2021 lämnade regeringen en stoppskrivelse till riksdagen (Skr. 2020/21:212). I skrivelsen aviserade regeringen att ett förslag till lagändring skulle sändas på remiss inom kort. En stoppskrivelse innebär att de nya reglerna ska gälla redan från dagen efter skrivelsen, alltså från den 11 juni 2021, förutsatt att riksdagen antar förslaget.
  3. Remiss: Dagen efter, den 11 juni 2021, kom själva förslaget. Regeringen sände ut en promemoria från Finansdepartementet på remiss, Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år (Fi2021/02354). Promemorian innehåller förslag till lagändring för att stoppa förfarandet som godkändes av HFD. Promemorian innehåller också en beskrivning av gällande regler samt argument för att ändra reglerna. Regeringen framför farhågor för att domen i HFD kan medföra ökad handel med underskottsföretag, framför allt under rådande lågkonjunktur.
  4. Sista svarsdag: Senast den 27 augusti 2021 ska remissvaren komma in till Finansdepartementet. Myndigheter under regeringen måste svara på remissen, alltså ge sina synpunkter på förslaget. För övriga mottagare av remissen är det en inbjudan att komma med synpunkter, inte ett krav. Även andra än mottagarna av remissen får lämna synpunkter, till exempel du.

 

Dagens regler om underskottsavdrag

Reglerna gäller företag med underskott från tidigare år, alltså inte underskott under samma räkenskapsår som företaget får en ny ägare. Referenser till lagstiftningen hittar du i departementspromemorian som vi har länkat till högre upp i punkt 3.

Huvudregeln är att ett underskott från tidigare år är avdragsgillt. Men vid ägarförändringar gäller en beloppsspärr.

Ägarförändringar är när ett annat företag eller en annan fysisk person får bestämmande inflytande över underskottsföretaget.

Bestämmande inflytande innebär att den nya ägaren förvärvar (köper) andelar med mer än 50 % av samtliga röster i underskottsföretaget.

Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget får dra av högst 200 % av den nya ägarens pris för att köpa andelar med bestämmande inflytande över underskottsföretaget. Exempel:

Ett företag eller en fysisk person köper andelar i ett underskottsföretag för 1 miljon kronor. Andelarna ger den nya ägaren mer än 50 % av rösterna i underskottsföretaget.

 

Underskottsföretaget har outnyttjade underskott från tidigare år på 5 miljoner kronor, men får bara behålla 2 miljoner kronor av avdraget (priset för andelarna 1 miljon kronor x 200 %). Överskjutande 3 miljoner kronor av underskottsavdraget försvinner och kan aldrig utnyttjas mot kommande vinster.

 

Underskottsföretaget har också ett underskott på 400 000 kr under samma räkenskapsår som den nya ägaren tar över det bestämmande inflytandet. Det underskottsavdraget påverkas inte av beloppsspärren utan får utnyttjas fullt ut mot kommande vinster.

Undantag: Beloppsspärren gäller inte om köparen ingår i samma koncern som underskottsavdraget. I det fallet får underskottsföretaget behålla hela det outnyttjade underskottsavdraget trots ägarbytet.

Kapitaltillskott: Priset för att köpa andelarna i ett underskottsföretag ska i vissa fall minskas med kapitaltillskott till underskottsföretaget. Syftet är att förhindra kringgående av beloppsspärren genom att höja priset för köpet med hjälp av kapitaltillskott.

Skatteflyktslagen: Förutom begränsningarna av förlustavdrag kan de särskilda reglerna i skatteflyktslagen bli tillämpliga för att stoppa upplägg:

  1. Som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige
  2. Där skatteförmånen är det övervägande skälet till upplägget av affären
  3. Som strider mot lagstiftningens syfte

Om en transaktionen omfattas av skatteflyktslagen ska den skattskyldige i stället beskattas enligt ordinarie skatteregler. Det innebär i detta fall att om ett upplägg av ett företagsköp medför ett kringgående av beloppsspärren så kan spärren i alla fall tillämpas om upplägget fälls enligt reglerna i skatteflyktslagen.

 

Upplägget

Ett underskottsföretag sålde samtliga tillgångar till andra företag i samma koncern. Därefter hade underskottsföretaget bara en fordran på sitt moderbolag och en uppskjuten skattefordran för underskott från tidigare år.

När moderbolaget sålde underskottsföretaget så betalade köparen dels kontant, dels genom att överta betalningsansvaret för moderbolagets skuld till underskottsföretaget.

Skatteverket menade att bara den kontanta delen av köpet skulle räknas som pris för andelarna. Därmed skulle beloppsspärren beräknas på enbart 200 % av den kontanta betalningen. En stor del av underskottsavdraget skulle då gå förlorat.

Företaget menade att både den kontanta delen av köpet och övertagandet av betalningsansvaret för moderbolagets skuld skulle räknas som pris för andelarna. Därmed skulle beloppsspärren beräknas på 200 % av både den kontanta betalningen och övertagandet av betalningsansvaret. Hela underskottsavdraget skulle då kunna behållas.

HFD godkände företagets synsätt och Skatteverket förlorade. HFD kom i domen den 3 juni fram till att det stred inte mot skatteflyktslagen att räkna in skuldövertagandet i priset för köpet av underskottsföretaget. Upplägget är ”inte ovanligt” och borde ha varit känt för lagstiftaren, alltså stred det inte mot lagstiftningens syfte enligt HFD. Därmed kunde hela underskottet behållas, både inom beloppsspärren och utan att bryta mot skatteflyktslagen.

 

Förslaget till nya regler

Dagens regler förhindrar att underskottsföretagets värde anpassas till underskottets storlek och till beloppsspärren med hjälp av kapitaltillskott till underskottsföretaget. HFD bedömde dock att inför den aktuella försäljningen hade underskottsföretagets värde anpassats på ett annat sätt än genom kapitaltillskott. Därför ansåg HFD att upplägget inte strider mot lagstiftningens syfte. I promemorian beskrivs det som att upplägget godkändes trots att skatteförmånen framstår som det övervägande skälet till att transaktionen gjordes.

Därför vill regeringen införa en särskild begränsningsregel som förhindrar upplägg där skattefrågan kan antas ha utgjort det övervägande skälet för ägarförändringen. Begränsningsregeln ska kunna fungera direkt vid tillämpning av reglerna om underskottsavdrag, även utan tillämpning av skatteflyktslagen. I promemorian formuleras det som att ”möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring upphör om underskotten med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett” (vår markering). Det är en skärpning mot att idag åtminstone kunna använda upp till 200 % av priset vid köpet, oavsett vad priset bedöms vara. Den särskilda begränsningsregeln ska införas genom en ny paragraf, 40 kap. 16 a § i inkomstskattelagen (IL).

Ägarförändringar i underskottsföretag utan andra tillgångar än likvida medel och fordringar inom koncernen tyder på att underskotten har varit det övervägande skälet. Då ska rätten att utnyttja tidigare års underskott upphöra (författningskommentaren till 40 kap. 16 a § IL).

Ägarförändringar i underskottsföretag med andra tillgångar eller som bedriver en aktiv rörelse tyder på att andra skäl än underskotten har varit övervägande. Då ska rätten att utnyttja tidigare års underskott kunna behållas (författningskommentaren till 40 kap. 16 a § IL). Underförstått ska då beloppsregeln kunna gälla, alltså att underskottsavdrag kan göras men fortfarande bara upp till 200 % av priset för andelarna.

  • Kommentar: Den nya bestämmelsen kom att införas i 40 kap. 17 a § IL i stället för 40 kap. 16 a § IL (prop. 2021/22:93)

 

Kontakta oss om företagsöverlåtelser

Ska du köpa eller sälja företag? Denna artikel visar att det är mycket att tänka på om företaget har underskottsavdrag från tidigare år. Kontakta oss så hjälper vi dig att genomföra överlåtelsen på ett lämpligt sätt i just din situation.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – och den löpande rådgivningen ingår!

Kalender 2021
Bild: Pixabay, geralt (har beskurits)

Den 10 juni 2021 lämnade regeringen sin åttonde extra ändringsbudget för år 2021 till riksdagen. Ändringsbudgeten innehåller en lagändring (korttidsstödet) samt budgetanpassningar för det stödet och sju andra stöd. Den 23 juni beslutade riksdagen om ändringsbudgeten, enligt regeringens förslag.

Alla åtta förlängningarna avser juli-december 2021. De är:

  1. Omställningsstödet
  2. Förstärkta omställningsstödet
  3. Omsättningsstödet
  4. Korttidsstödet
  5. Hyresstödet
  6. Stödet för sjuklönekostnader
  7. Stödet för karensavdrag
  8. Läkarintygsfri tid

Vår stora översikt över coronastöd för företag är uppdaterad med dagens beslut. Skrolla ner till stödet du är intresserad av och se mer om nuläget!

 

Kontakta oss om stöden

Påverkar stöden och förändringarna av dem ditt företag? Kontakta oss så hjälper vi dig att reda ut begreppen i just din situation.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – och den löpande rådgivningen ingår!

Servitris - Lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar 19-23 år
Bild: LuckyLife11, Pixabay (har beskurits)

Se till att få med ungdomsrabatten på arbetsgivaravgifterna redan i juni i din arbetsgivardeklaration!

Den 16 juni 2021 beslutade riksdagen om den tillfälliga ungdomsrabatten.

  • Vilka?
    • Anställda som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år
    • Alltså personer som fyller 19–23 år någon gång under år 2021
  • Rabatt?
    • Arbetsgivaravgifterna sänks tillfälligt till 10,21 % under dessa tre månader
  • När?
    • Löner och andra ersättningar under perioden 1 juni-31 augusti 2021
  • Ersättningstak?
    • Rabatten gäller avgiftspliktiga ersättningar upp till högst 25 000 kr per kalendermånad
    • Om ersättningen är högre än 25 000 kr så blir det fulla arbetsgivaravgifter men bara på den överskjutande delen (31,42 %)

 

Om du vill läsa mer

Den 25 maj 2021 lämnade regeringen förslaget om ungdomsrabatt till riksdagen i den sjunde extra ändringsbudgeten för 2021.

Den 10 juni avlämnade riksdagens finansutskott sitt betänkande, som behandlade både vårändringsbudgeten för 2021 och propositionen om ungdomsrabatt. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag. Den 16 juni beslutade riksdagen att anta bägge propositionerna, enligt utskottets förslag. Länk till riksdagens beslut och till utskottsbetänkandet.

 

Ungdomsrabatter i tre steg

Vi har många olika arbetsgivaravgifter beroende på ålder, yrke (FoU), geografi (anställda i stödområden) och tillväxt (växa-stöd). Just för ungdomar har vi nu tre olika rabatter.

Fulla arbetsgivaravgifter är 31,42 %. För ersättningar upp till 25 000 kr i månaden gäller:

  • 15-18 år Från 1 augusti 2019
    • Sänkning till 10,21 %
  • 19-23 år Från 1 januari 2021 till 31 mars 2023
    • Tillfällig sänkning under 27 månader till 19,73 %
  • 19-23 år 1 juni-31 augusti 2021
    • Tillfällig sänkning under 3 månader till 10,21 %

 

Vi hjälper dig att hålla reda på nuläget

Vår stora översikt över coronastöd för företag uppdateras kontinuerligt, nu senast med riksdagsbeslutet om ungdomsrabatten.

 

Kontakta oss om stöden

Påverkar stöden och förändringarna av dem ditt företag? Kontakta oss så hjälper vi dig att reda ut begreppen i just din situation.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!

Riksdagshuset, Stockholm
Riksdagen, Stockholm (Bild: BillC, Wikimedia Commons – har beskurits)

Här får du en ny översikt över coronastöden för företag. ”Nuläge” avser den 26 27 maj, 8 juni, 10 17 18 23 24 29 juni 2 11 26 juli 2021. Varsågod!

En rensad översikt finns i artikeln Senaste nuläget för coronastöden från 26 juli (i den översikten kommer uppdateringar från 26 juli 2021 att göras).

  • Omställningsstöd
    • Uppdatering 11 jul 2021: Ansökningsperioder maj-sep 2021
    • Uppdatering 23 jun 2021: Riksdagsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 10 jun 2021: Proposition jul-sep 2021
  • Förstärkt omställningsstöd
    • Uppdatering 23 jun 2021: Riksdagsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 10 jun 2021: Proposition jul-sep 2021
  • Nedstängningsstöd
  • Evenemangsstöd
    • Uppdatering 26 jul 2021: Nytt stöd, kan sökas från 10 aug
  • Omsättningsstöd
    • Uppdatering 2 jul 2021: Regeringsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 23 jun 2021: Riksdagsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 10 jun 2021: Proposition jul-sep 2021
    • Uppdatering 27 maj 2021: Förordning beslutad för mar-jun 2021
  • Korttidsstöd
    • Uppdatering 11 jul 2021: Ansökningsperioder dec 2020-jun 2021 och jul-sep 2021
    • Uppdatering 23 jun 2021: Riksdagsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 10 jun 2021: Proposition jul-sep 2021
  • Hyresstöd
    • Uppdatering 29 jun 2021: Regeringsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 23 jun 2021: Riksdagsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 10 jun 2021: Proposition jul-sep 2021
  • Stöd för sjuklönekostnader
    • Uppdatering 24 jun 2021: Regeringsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 23 jun 2021: Riksdagsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 10 jun 2021: Proposition jul-sep 2021
  • Stöd för karensavdrag
    • Uppdatering 24 jun 2021: Regeringsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 23 jun 2021: Riksdagsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 10 jun 2021: Proposition jul-sep 2021
  • Läkarintyg
    • Uppdatering 24 jun 2021: Regeringsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 23 jun 2021: Riksdagsbeslut jul-sep 2021
    • Uppdatering 18 jun 2021: Förlängning från Försäkringskassan
    • Uppdatering 10 jun 2021: Proposition jul-sep 2021
  • Investeringsstöd
    • Uppdatering 8 jun 2021: Proposition
    • Uppdatering 27 maj 2021: Yttrande från lagrådet
  • Lägre arbetsgivaravgifter för unga
    • Uppdatering 17 jun 2021: Riksdagsbeslut
  • Lägre arbetsgivaravgifter för två första anställda
  • Skattefria förmåner för parkering och personalgåvor
  • Tillfälliga anstånd med skatter och avgifter
  • Företagsakuten – Lån med statlig garanti
    • Uppdatering 8 jun 2021: Förlängning till 30 sep 2021
  • Digitala stämmor

 

Omställningsstöd

  • Målgrupp
    • Företag som har drabbats av minskad omsättning
  • Ansökan

Mar-apr 2020

  • Stödet har upphört (ansökan stängde 1 sep 2020)

Maj och jun-jul 2020

  • Stödet har upphört (ansökan stängde 30 nov 2020)

Aug 2020-feb 2021

  • Stödet har upphört (ansökan stängde 30 apr 2021)

Mar-apr 2021

  • Uppdatering 11 jul 2021: Stödet har upphört (ansökan stängde 30 jun 2021)
  •  Stödnivå
    • 70 % av särskilt beräknade fasta kostnader (90 % för små företag)
    • Stöd max 97 mkr per företag
  • Mar 2021
    • Stödet kan sökas under perioden 6 apr-30 jun 2021
    • Om omsättningen understiger 70 % av omsättningen för mar 2019
  • Apr 2021
    • Stödet kan sökas under perioden 3 maj-30 jun 2021
    • Om omsättningen understiger 70 % av omsättningen för apr 2019

Maj-jun 2021

  • Nuläge
  • Maj och jun blir två separata stödperioder
    • Gäller när omsättningen understiger 70 % av omsättningen för maj respektive jun 2019

Jul-sep 2021

  • Nuläge
    • Uppdatering 11 jul 2021:
      • Stöd för jul 2021 kan sökas under perioden 2 aug-30 sep 2021
      • Stöd för aug 2021 kan sökas under perioden 1 sep-8 okt 2021
      • Stöd för sep 2021 kan sökas under perioden 1 okt-29 okt 2021
      • Omställningsstöd för aug 2020-sep 2021 (Skatteverket)
    • Uppdatering 23 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 beslutad i riksdagen (2020/21:FiU52)
    • Uppdatering 10 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 (Prop. 2020/21:208)
    • Inväntar godkännande från EU
    • Gäller när omsättningen understiger 70 % av omsättningen för jämförelsemånaderna (jul-sep 2019?)

 

Förstärkt omställningsstöd (särskilt drabbade företag)

  • Målgrupp
    • Företag som drabbats av minskad omsättning pga
      • Förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare
      • Tillfälligt inreseförbud till Sverige
      • Utrikesdepartementets avrådan från resor pga pandemin

Jun-jul 2020

    • Stödet har upphört (ansökan stängde 17 maj 2021)

Aug 2020-sep 2021

  • Nuläge
    • Uppdatering 23 jun 2021: Extra ändringsbudget 8 beslutad i riksdagen (2020/21:FiU52)
    • Uppdatering 10 jun 2021: Extra ändringsbudget 8, budgetökning för jul-sep 2021 (Prop. 2020/21:208)
    • Inväntar godkännande från EU
  • Stödnivå
    • 75 %-100 % av fasta kostnader
    • Stöd max 75 mkr per månad
    • Kravet på minskad omsättning följer vad som gäller för respektive period inom det ordinarie omställningsstödet
    • Dessutom ska minst 25 % av den minskade omsättningen bero på ”särskilt utpekade restriktioner”

 

Nedstängningsstöd

  • Målgrupp
    • Företag som inte kan bedriva sin verksamhet efter beslut om nedstängning genom pandemilagen
    • Stödet är en komplettering av omställningsstödet
    • ”Omställningsstöd vid nedstängning”
  • Ansökan
  • Nuläge
    • Förslag till förordning har sänts ut på remiss 12 mar 2021, med svar senast 26 mar 2021
    • Nedstängningsstöd (promemoria Fi2021/01206)
    • Gäller – Ska kunna tillämpas retroaktivt om regeringen beslutar om nedstängningar innan reglerna om stödet är beslutade
  • Stödnivå
    • Upp till 100 % av fasta kostnader inklusive lönekostnader
    • Om omsättningen för en månad minskar med minst 25 % jämfört med samma månad 2019
    • Stöd max 75 mkr per månad och företag
  • Omsättningskrav
    • Nettoomsättning minst 180 000 kr för räkenskapsåret som avslutades senast 30 april 2020

 

Evenemangsstöd

Nytt stöd, avsnittet inlagt 26 jul 2021.

 

Omsättningsstöd

  • Målgrupp
    • Enskilda näringsidkare och handelsbolag med minst en fysisk person som delägare
  • Ansökan
  • Beslut
    • Länsstyrelserna
  • Utbetalning
    • Boverket

Mar-jul 2020

  • Nuläge
    • Enskilda näringsidkare – Stödet har upphört (ansökan stängde 31 jan 2021)
    • Handelsbolag med minst en fysisk person som delägare – Stödet kan sökas under perioden 29 mar-15 jun 2021
  • Gemensamma regler för mar-jul 2020
    • Stöd 75 % av minskningen av omsättningen
    • Stöd max 120 000 kr per företag (handelsbolag – per delägare)
    • Omsättningskrav – Nettoomsättning minst 200 000 kr för hela 2019 (handelsbolag – omsättningskravet gäller per delägare)
  • Mar-apr 2020
    • Om omsättningen minskat minst 30 % jämfört med mar-apr 2019 (handelsbolag – gäller bolaget totalt)
  • Maj 2020
    • Om omsättningen minskat minst 40 % jämfört med maj 2019 (handelsbolag – gäller bolaget totalt)
  • Jun-jul 2020
    • Om omsättningen minskat minst 50 % jämfört med jun-jul 2019 (handelsbolag – gäller bolaget totalt)

Aug 2020-feb 2021

  • Nuläge
    • Enskilda näringsidkare – Stödet har upphört (ansökan stängde 30 apr 2021)
    • Handelsbolag med minst en fysisk person som delägare – Stödet kan sökas under perioden 29 mar-15 jun 2021
  • Aug-okt 2020
    • Om omsättningen minskat minst 40 % jämfört med samma period 2019 (handelsbolag – gäller bolaget totalt)
    • Stöd 75 % av minskningen av omsättningen
    • Stöd max 72 000 kr (handelsbolag – per delägare)
    • Omsättningskrav – Nettoomsättning minst 200 000 kr för hela 2019 (handelsbolag – omsättningskravet gäller per delägare)
  • Nov-dec 2020
    • Om omsättningen minskat minst 30 % jämfört med samma period 2019 (handelsbolag – gäller bolaget totalt)
    • Stöd 90 % av minskningen av omsättningen
    • Stöd max 48 000 kr (handelsbolag – per delägare)
    • Omsättningskrav – Nettoomsättning minst 180 000 kr för hela 2019 (handelsbolag – omsättningskravet gäller per delägare)
  • Jan-feb 2021
    • Om omsättningen minskat minst 30 % jämfört med samma period 2019 (handelsbolag – gäller bolaget totalt)
    • Stöd 90 % av minskningen av omsättningen
    • Stöd max 48 000 kr (handelsbolag – per delägare)
    • Omsättningskrav – Nettoomsättning minst 200 000 kr för hela 2019 (handelsbolag – omsättningskravet gäller per delägare)

Mar-jun 2021

  • Målgrupp
    • Enskilda näringsidkare och handelsbolag med minst en fysisk person som delägare
  • Nuläge
    • Förordning beslutad av regeringen 27 maj 2021
      • Börjar gälla 1 jul 2021
      • Ansökningsperiod slutar 15 sep 2021 (ingen information ännu om när ansökningsperioden börjar)
    • Regler ska komma, med ny ansökningsperiod (inväntar beslut i riksdagen och ny förordning från regeringen)
  • Mar-apr, maj, jun 2021
    • Om omsättningen minskat minst 30 % jämfört med samma period 2019
    • Stöd 90 % av minskningen av omsättningen
    • Stöd max 24 000 kr per månad (27 maj 2021) ”ett takbelopp” (förslag fattas)
    • Omsättningskrav – Nettoomsättning minst 180 000 kr för hela 2019 (27 maj 2021) ? kr för hela 2019 (förslag saknas ännu)

Jul-sep 2021

  • Nuläge
    • Uppdatering 2 jul 2021: Regeringsbeslut jul-sep 2021
      • Pressmeddelande 1 jul 2021
      • Börjar gälla 1 okt 2021, ansökningsperioden slutar 30 nov 2021
      • Varje månad är en egen stödperiod
    • Uppdatering 23 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 beslutad i riksdagen (2020/21:FiU52)
    • Uppdatering 10 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 (Prop. 2020/21:208)
    • Enskilda näringsidkare och handelsbolag med minst en fysisk person som delägare
      • Regler ska komma, med ny ansökningsperiod

 

Korttidsstöd

  • Målgrupp
    • Företag som korttidspermitterar personal
  • Ansökan

Dec 2020-jun 2021

  • Nuläge
  • Permitteringsnivåer
    • Dec 2020: 20 %, 40 %, 60 %
    • Jan-apr 2021: 20 %, 40 %, 60 %, 80 %
    • Maj-jun 2021: 20 %, 40 %, 60 %, 80 %
  • Stödnivå
    • Dec 2020-jun 2021: 75 % av kostnaden för arbetstidsminskningen

Jul-sep 2021

  • Nuläge
    • Uppdatering 11 jul 2021: Stödet kan sökas i nov 2021
    • Stödet kan sökas senast 31 aug 2021
    • Uppdatering 23 jun 2021: Lagändring och budgetökning för jul-sep 2021 beslutad i riksdagen (2020/21:FiU52)
    • Uppdatering 10 jun 2021: Lagändring samt budgetökning för jul-sep 2021 (Prop. 2020/21:208)
    • Förslag 10 maj 2021 ytterligare förlängning av det förstärkta stödet vid korttidsarbete (Fi2021/01904), remiss till 24 maj 2021
      • Korttidsstödet förlängs till 30 september 2021
      • För stödmånader under juli‐september 2021 är jämförelsemånaden april 2021
      • 29 juni 2021 Ska börja gälla

Kompetensinsatser

  • Stöd för kompetensinsatser under den arbetsbefriade tiden vid korttidsarbete
    • Gäller arbetsgivare med korttidsstöd
  • Uppdatering 11 jul 2021: Stöd för jul-sep 2021 et kan sökas i nov 2021
  • Stödet kan sökas från 29 mar 2021
    • För kostnader från 1 jan 2021
    • Uppdatering 11 jul 2021: För kostnader till 30 jun 2021
  • Stödnivå
    • 60 % av ersättningsgrundande kostnader

 

Hyresstöd

  • Målgrupp
    • Hyresvärdar som sänker den fasta hyran för företag i utsatta branscher
    • Lista utsatta branscher (17 feb 2021)
  • Ansökan
    • Länsstyrelsen som företaget hör till
      1. Hyresgästen förhandlar med hyresvärden
      2. Hyresvärden ansöker om stödet

Apr-jun 2020

  • Stödet har upphört (ansökan stängde 31 aug 2020)
  • Stödnivå – Upp till 50 % av den nedsatta hyran (högst 25 % av den ursprungliga fasta hyran)

Jan-mar 2021

  • Nuläge
    • Stödet kan sökas under perioden 3 maj-30 jun 2021
  • Stödnivå – Upp till 50 % av den nedsatta hyran (högst 50 % av den ursprungliga fasta hyran)

Apr-jun 2021

  • Nuläge
    • Uppdatering 29 jun 2021: Regeringsbeslut, ansökningsperiod 2 jul-30 sep
      • Rabattavtal mellan hyresvärd och hyresgäst ska tecknas senast 31 aug
    • Förslag i vårändringsbudgeten, beslutas i riksdagen 2021‐06‐16
    • Ska utformas på samma sätt som stödet för jan-mar 2021

Jul-sep 2021

  • Nuläge
    • Uppdatering 29 jun 2021: Regeringsbeslut, ansökningsperiod 2 jul-30 sep
      • Rabattavtal mellan hyresvärd och hyresgäst ska tecknas senast 31 aug
    • Uppdatering 23 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 beslutad i riksdagen (2020/21:FiU52)
    • Uppdatering 10 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 (Prop. 2020/21:208)
    • Inväntar godkännande från EU-kommissionen

 

Stöd för sjuklönekostnader

  • Målgrupp
    • Arbetsgivare med sjuklönekostnader som är högre än normalt
  • Ansökan
    • Skatteverket
    • Automatiskt via den månatliga arbetsgivardeklarationen, AGI
  • Nuläge
    • Ska förlängas till dess att vaccinationsmålet är uppnått
    • Förlängt till 30 apr 2021
    • Förlängt till 30 jun 2021
      • Pressmeddelande från Socialdepartementet 22 april 2022
    • Uppdatering 24 jun 2021: Regeringsbeslut jul-sep 2021 (Pressmeddelande 23 jun 2021)
    • Uppdatering 23 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 beslutad i riksdagen (2020/21:FiU52)
    • Uppdatering 10 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 (Prop. 2020/21:208)
      • Förlängs till 30 sep 2021
    • Ska förlängas till 30 sep 2021
      • Pressmeddelande från Socialdepartementet 18 maj 2022)
  • Stödnivå
    • Månadens lönesumma högst 250 tkr: Sjuklönekostnaden som överstiger 0,35 % av månadens lönesumma
    • Månadens lönesumma 250-500 tkr: Sjuklönekostnaden som överstiger 0,63 % av månadens lönesumma
    • Månadens lönesumma 500-1 000 tkr under månaden: Sjuklönekostnaden som överstiger 0,77 % av månadens lönesumma
    • Månadens lönesumma 1 000-1 667 tkr under månaden: Sjuklönekostnaden som överstiger 0,86 % av månadens lönesumma
    • Månadens lönesumma över 1 667 tkr: Sjuklönekostnaden som överstiger 1,07 % av månadens lönesumma
  • Procentsatsen för sjuklönekostnaden som företaget ska stå för ökar alltså med den månatliga lönesumman
    • Konstruktionen medför störst stöd till de minsta arbetsgivarna
  • Exempel (regeringen):
    • En liten arbetsgivare med 100 tkr i månatlig lönesumma står själv för de första 350 kronorna i sjuklönekostnad, resterande sjuklönekostnad för månaden ersätts av staten (100 000 x 0,35 %)
    • För en arbetsgivare med en lönesumma om 1 300 tkr per månad ersätter staten sjuklönekostnader som överstiger 11 180 kronor (1 300 000 x 0,86 %)

 

Stöd för karensavdrag

  • Målgrupp
    • Anställda och egenföretagare
  • Nuläge
    • Ska förlängas till dess att vaccinationsmålet är uppnått
    • Förlängt till 30 apr 2021
    • Förlängt till 30 jun 2021
      • Pressmeddelande från Socialdepartementet 22 april 2022
    • Uppdatering 24 jun 2021: Regeringsbeslut jul-sep 2021 (Pressmeddelande 23 jun 2021)
    • Uppdatering 23 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 beslutad i riksdagen (2020/21:FiU52)
    • Uppdatering 10 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 (Prop. 2020/21:208)
      • Förlängs till 30 sep 2021
    • Ska förlängas till 30 sep 2021
      • Pressmeddelande från Socialdepartementet 18 maj 2022)
  • Ansökan
  • Anställda
    • Arbetsgivaren gör karensavdrag för första dagens sjukfrånvaro (som vanligt)
    • Den anställda får ersättning i efterhand av Försäkringskassan
  • Egenföretagare
    • Får sjukpenning för de 14 första dagarna oavsett vald karens
  • Stödnivå – 810 kr per dag 2021 (804 kr per dag 2020)
    • Oavsett sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
    • Motsvarar full sjukpenning vid maximal SGI

 

Läkarintyg

  • Målgrupp
    • Arbetsgivare
    • Inget krav på läkarintyg till arbetsgivaren dag 1-14
  • Nuläge
    • Ska förlängas till dess att vaccinationsmålet är uppnått
    • Förlängt till 30 apr 2021
    • Förlängt till 30 jun 2021
      • Pressmeddelande från Socialdepartementet 22 april 2022
    • Uppdatering 24 jun 2021: Regeringsbeslut jul-sep 2021 (Pressmeddelande 23 jun 2021)
    • Uppdatering 23 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 beslutad i riksdagen (2020/21:FiU52)
    • Uppdatering 10 jun 2021: Budgetökning för jul-sep 2021 (Prop. 2020/21:208)
      • Förlängs till 30 sep 2021
    • Ska förlängas till 30 sep 2021
      • Pressmeddelande från Socialdepartementet 18 maj 2022
  • Målgrupp
    • Anställda
  • Inget krav på läkarintyg till Försäkringskassan dag 15-21
    • Förlängt till 30 jun 2021
    • Uppdatering 2021-06-18: Förlängt till 30 sep 2021

 

Investeringsstöd

  • Målgrupp
    • Fysiska och juridiska personer med inkomst av näringsverksamhet
  • Nuläge
    • Uppdatering 8 jun 2021: Proposition 3 jun 2021
    • Lagrådsremiss 14 maj 2021
      • Yttrande 25 maj 2021: 11 sidor synpunkter (!)
  • Stödnivå
    • Skattereduktion år 2022 med 3,9 % av investeringar år 2021
    • Gäller investeringar i inventarier där utgifterna dras av genom årliga avskrivningar
    • Gäller inte investeringar där utgifterna kostnadsförs direkt

 

Lägre arbetsgivaravgifter för unga

  • Målgrupp
    • Arbetsgivare
  • Stödnivå
    • Arbetsgivaravgifterna sänks för ungdomar
  • Fulla arbetsgivaravgifter är 31,42 %, men för ersättningar upp till 25 000 kr i månaden gäller:
    1. 15‐18 år 1 aug 2019 permanent sänkning till 10,21 %
    2. 19‐23 år 1 jan 2021‐31 mar 2023 tillfällig sänkning till 19,73 %
    3. 19‐23 år 1 jun‐31 aug 2021 tillfällig sänkning till 10,21 %
  • Nuläge
    • Steg 1 och 2 är beslutade
    • Steg 3 beslutades 16 jun 2021

 

Lägre arbetsgivaravgifter för två första anställda

  • Målgrupp
    • Arbetsgivare som gör sina två första anställningar (växa-stöd)
    • Gällande regler om växa-stöd omfattar bara den först anställde
      • Sänkt arbetsgivaravgift för ersättningar upp till 25 000 kr per månad
  • Stödnivå
    • Arbetsgivaravgifterna sänks till 10,21 %
  • Tillfällig utökning
    • Till att gälla de två första anställda (Prop. 2020/21:118)
    • Gäller anställningar som påbörjas under perioden 1 jul 2021-31 dec 2022
  • Nuläge
    • Riksdagsbeslut 20 maj 2021 (2020/21:SfU22)

 

Skattefria förmåner för parkering och personalgåvor

  • Målgrupp
    • Arbetsgivare och anställda
    • Extra ändringsbudget 6 (prop. 2020/21:166)
  • Nuläge
    • Riksdagsbeslut 21 april 2021 (2020/21:FiU49)
    • Ny lag, ska börja gälla 1 maj 2021
  • Stödnivå
    • Skattefri förmån av fri parkering vid arbetsplatsen, förlängs till 1 jan-31 dec 2021
    • Skattefri förmån av gåvor värda högst 2 000 kr per anställd under året, förlängs till 1 jan-31 dec 2021

 

Tillfälliga anstånd med skatter och avgifter

  • Målgrupp
    • Arbetsgivarregistrerade och/eller momsregistrerade företag
  • Ansökan
  • Nuläge
    • Utökat för fler perioder och sänkt anståndsavgift (extra ändringsbudget 6, prop. 2020/21:166)
    • Riksdagsbeslut 21 april 2021 (2020/21:FiU49)

 

Företagsakuten – Lån med statlig garanti

  • Målgrupp
    • Små och medelstora företag med likviditetsproblem
  • Nuläge
    • Stödet är förlängt till 30 sep 2021 (pressmeddelande från Näringsdepartementet 8 juni 2021)
    • Stödet är förlängt till 30 jun 2021
  • Stödnivå
    • Staten garanterar upp till 70 % av lånebeloppet till banken
  • Ansökan
    • Företaget ansöker om lån inom garantiprogrammet hos sin bank
    • Banken ansöker som kreditgarantin hos Riksgälden

 

Digitala stämmor

  • Målgrupp
    • Aktiebolag, ekonomiska föreningar m fl
  • Nuläge
    • Möjligheten till digitala stämmor 3 apr-31 dec 2020 är förlängd till 31 dec 2021
  • Stödnivå
    • Årsstämmor och föreningsstämmor kan hållas utan fysiskt deltagande även om stadgarna inte medger det
  • Information

 

Kontakta oss om stöden

Påverkar stöden och förändringarna av dem ditt företag? Kontakta oss så hjälper vi dig att reda ut begreppen i just din situation.

Det är mycket att hålla reda på för dig företagare. Vänd dig med förtroende till oss. Vi har kompetensen och viljan att hjälpa dig. Du får fast paketpris – Och den löpande rådgivningen ingår!