bilförmån förmånsvärdeFörslaget antogs av riksdagen i beslut 2017-11-22 (Budgetpropositionen 2018 i huvudpunkter).

Regeringen överlämnade den 1 juni 2017 en lagrådsremiss med förslag till nya regler för bilförmån. Lagrådsremissen stämmer till stor del med det ursprungliga förslaget som vi berättade om i artikeln Dyrare bilförmån men osäker tidplan.

 

Ändringar av bilförmån 1 januari 2018

Om företaget betalar privata väg-, bro- och färjeavgifter och/eller trängselskatter är det idag en skattefri förmån, det ingår i bilförmånen.

Från den 1 januari 2018 ingår inte längre dessa avgifter och skatter i bilförmånen, de blir skattepliktiga förmåner om företaget betalar dem. Du som har fått förmånen får göra avdrag för avgifterna och skatterna inom reglerna för avdrag för resor till och från arbetet.

Lagrådsremissen stämmer i dessa delar med det ursprungliga förslaget (se Dyrare bilförmån men osäker tidplan).

 

Ändringar av bilförmån 1 juli 2018

Enligt det ursprungliga förslaget gäller nya regler för nya lätta fordon som registreras den 1 juli 2018 och senare. Detta har i lagrådsremissen ändrats till blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen.

För nya lätta fordon som blir skattepliktiga den 1 juli 2018 och senare (och har tillverkningsår 2018 och senare) ska det nya bonus-malus-systemet börja gälla, samordnat med nya regler för beräkning av bilförmån.

  • Bonus (= Bra)
    • Miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpet genom en bonus
      • Köparen (fysisk eller juridisk person) får en utbetald bonus
      • Reglerna för beräkning av bilförmån ändras inte, nedsättningen av förmånsvärdet behålls liksom i det ursprungliga förslaget
  • Malus (= Dålig)
    • Fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt
      • Fordonsskatten höjs under de tre första åren sedan fordonet blev skattepliktigt
      • Fordonsskatten för den enskilda bilen ingår inte längre i förmånsvärdet utan tillkommer som en särskild post vid beräkning av förmånen
        • Det ursprungliga förslaget gällde fordonsskatten för den aktuella bilmodellen, utan hänsyn till regional nedsättning,
        • … men individualiseras alltså nu till att gälla varje bil för sig, dvs. den faktiska fordonsskatten och med hänsyn till regional nedsättning
        • Prisbasbeloppsdelen av förmånsvärdet sänks från 0,317 till 0,29 prisbasbelopp, liksom i det ursprungliga förslaget

Lagrådsremissen innehåller nya, särskilda regler för fordon registrerade i utlandet.

 

Kontakt

Tala gärna med din kontaktperson hos oss om hur just din situation påverkas och om du bör planera någon åtgärd. Bör du kanske tidigarelägga nästa köp av förmånsbil så den blir skattepliktig före den 1 juli 2018? Eller satsa på tillverkningsår 2017 vid köp nästa höst?

kassaskåp 3:12-utredning låsta pengar låst utdelning låst vinst höjd skatt fåab 3:12-regler

Uppdatering 2017-08-27: Regeringen backar helt om 3:12-regler.

Regeringen har lämnat ett färdigt förslag om ändrade 3:12-regler till lagrådet för granskning den 8 juni 2017. Förslaget gäller dig som äger aktier i ett onoterat aktiebolag.

 

Inga hänsyn till remissvar om 3:12-regler

Lagrådsremissen stämmer nästan helt överens med utkastet som regeringen sände ut på allmän remiss den 22 mars 2017. Lagrådsremissen stämmer även i sin helhet med vår beskrivning i Regeringen backar om delar av 3:12-förslaget. Det innebär att regeringen nu står på sig och inte tar några fler intryck av den omfattande kritik som har framförts.

Att regeringen nu står fast vid utkastet kan ses i ljuset av den senaste tidens politiska osäkerhet.

Oppositionen har gjort flera utspel om att frångå den sammanhållna budgetprocessen, där statsbudgeten antas i sin helhet. I stället vill man bryta ut vissa skattefrågor, t.ex. 3:12-förslaget.

Regeringen har kontrat i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 8 juni 2017, där man uppmanar oppositionen att stå fast vid ett sammanhållet budgetbeslut i höst. I artikeln hänvisar finansminister Magdalena Andersson och biträdande finansminister Per Bolund till att samtliga skatteförslag nu remitteras till lagrådet. Där görs lagtekniska granskningar innan förslagen infogas i höstens budgetproposition.

Vi får därmed se hur riksdagsbehandlingen kommer att gå i höst, men du bör ha beredskap för att skattereglerna kan komma att ändras.

 

Kontakt

Förbered dig genom att tala med din kontaktperson hos oss om hur förslaget till nya regler kommer att påverka just dig, din resultatplanering och din inkomstplanering!

riksdagen amorteringskrav nyhetsbrev vårändringsbudget vårproposition insättningsgaranti budget arbetsgivardeklaration

Nu har riksdagen beslutat att införa kontrolluppgifter varje månad.

 

Börjar gälla 2018 och 2019

Igår den 10 maj 2017 antog riksdagen regeringens förslag utan ändringar, fem månader efter att regeringen lämnade sin proposition till riksdagen den 14 december 2016.

Månadsrapportering till skatteverket (AGI) uppdelat per anställd, och till varje anställd, ska göras enligt de nya reglerna i följande två steg.

  1. Den 1 juli 2018: Företag som ska föra personalliggare och som den 1 juli 2018 har fler än 15 anställda
  2. Den 1 januari 2019: Övriga företag

 

Hur påverkar reglerna dig?

Vi förklarar reglerna här.

Alla företag med personal påverkas, även om företaget bara har en enda anställd – t.ex. om du har ett aktiebolag med dig själv som ende anställd.

Om du redan har ett löneprogram i företaget så behöver du följa upp att leverantören kan uppdatera till de nya reglerna.

Om du inte har ett löneprogram så kan du låta oss göra dina löneberäkningar och arbetsgivardeklarationer. Då slipper du också sätta dig in i alla regler om semesterlöneberäkningar, förmånsberäkningar, olika former av ledighet m.m.

 

Kontakta oss

Tala med din kontaktperson hos oss om vad de nya reglerna innebär och vad du behöver göra för att uppfylla dem. En positiv nyhet: Du som anlitar oss för dina löner och arbetsgivardeklarationer behöver inte göra någonting!

Dataskyddsförordningen GDPR EU-förordning

Den 25 maj 2018 börjar dataskyddsförordningen (GDPR) att gälla inom hela EU. Det kan låta långt fram men tiden går fort och det är mycket du kan behöva förbereda, så börja gärna med att läsa denna orientering!

 

Gäller dataskyddsförordningen dig?

Med all säkerhet, i alla fall om du är företagare.

Förordningen gäller den som hanterar personuppgifter. Personuppgifter är i sin tur uppgifter som går att koppla till en fysisk person (en människa), såsom namn, personnummer, e-postadresser, bilder och andra uppgifter.

I ditt företag gäller förordningen t.ex. vanliga funktioner som kundregister, personalregister och löneregister, övriga listor, e-post, textdokument och webbplatser. ”Webbplatser” kan tolkas som inte bara hemsidor, utan även bloggar, sociala medier och intranät.

  • Gäller reglerna bara datorbehandling?
    • Dataskyddsförordningen ska tillämpas på behandling av personuppgifter ”på automatisk väg”, men även på annat sätt om personuppgifterna ska ingå i ett register (förordningen artikel 2 punkt 1)
    • Det kan tolkas som att vi inte kan avgränsa reglerna till bara datorbehandling utan även manuell behandling
  • Gäller reglerna även privat?
    • Dataskyddsförordningen gäller inte för fysiska personer som behandlar personuppgifter för privat ändamål eller för sitt hushåll (förordningen artikel 2 punkt 2 c)
    • Det kan tolkas som att reglerna gäller behandling av personuppgifter i företag, organisationer, myndigheter och privatpersoner men inte för privat ändamål

 

Regler som fortsätter att gälla

Vissa regler i dagens personuppgiftslag kommer att finnas även i den nya dataskyddsförordningen.

  • Du får behandla personuppgifter med stöd av samtycke från de registrerade
  • De registrerade har rätt att få information om den personuppgiftsbehandling som görs
  • Den som behandlar personuppgifter måste se till att uppgifterna skyddas

 

Nyheter

Dataskyddsförordningen innehåller både uppdateringar av dagens förordning och även rena nyheter. Nyheterna beskrivs på Datainspektionens hemsida.

Några av nyheterna förtjänar att lyftas fram särskilt.

  • Anmälan om personuppgiftsincident: Om det inträffar en säkerhetsincident (dataintrång, oavsiktlig förlust av uppgifter etc.) så måste det anmälas till Datainspektionen inom 72 timmar
  • Sanktionsavgift: Datainspektionen kommer att kunna utdöma en sanktionsavgift vid brott mot dataskyddsförordningens regler
  • Missbruksregeln: Dagens förenklade regler för behandling av personuppgifter i löpande text och enkla listor försvinner, även sådana personuppgifter måste i framtiden behandlas enligt dataskyddsförordningens regler fullt ut

 

Utredningar

Dataskyddsförordningen är en EU-förordning som ersätter nationell lagstiftning. Sveriges personuppgiftslag (PUL) upphör alltså att gälla när dataskyddsförordningen träder i kraft.

Det pågår dock många utredningar om hur andra lagar och regelverk behöver anpassas till dataförordningen. Följande lista över utredningar som avlämnas under 2017 illustrerar hur genomgripande förändringarna är. Utredningarna listas i datumordning utifrån när de var eller senast ska vara färdiga.

  • 2017-02-28: Utredningen om ökat fokus på kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (delredovisning)
  • 2017-04-01: Utredningen om 2016 års dataskyddsdirektiv (delredovisning)
  • 2017-05-01: Utredningen om genomförandet av EU-direktiv om åtgärder för hög gemensam nivå av säkerhet i nätverk och informationssystem (NIS-direktivet)
  • 2017-05-01: Utredningen om en ändamålsenlig reglering för biobanker (delredovisning)
  • 2017-05-08: Utredningen om anpassning av domstolsdatalagen till dataskyddsförordningen
  • 2017-05-12: Dataskyddsutredningen
  • 2017-06-01: Integritetskommittén
  • 2017-06-01: Utredningen om personuppgiftsbehandling inom utbildningsområdet
  • 2017-06-01: Utredningen om personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (delredovisning)
  • 2017-06-15: Utredningen om kameraövervakning – brottsbekämpning och integritetsskydd
  • 2017-06-15: Utredningen om ökat fokus på kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (delredovisning)
  • 2017-08-31: Utredningen om dataskyddsförordningen – behandling av personuppgifter och anpassningar av författningar inom Socialdepartementets verksamhetsområde
  • 2017-09-30: Utredningen om 2016 års dataskyddsdirektiv (slutredovisning)
  • 2017-10-31: Utredningen om stärkt integritet i Rättsmedicinalverkets verksamhet
  • 2017-12-08: Utredningen om personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (slutredovisning)
  • 2017-12-08: Utredningen om en ändamålsenlig reglering för biobanker (slutredovisning)
  • 2017-12-31: Utredningen om ökat fokus på kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (slutredovisning)

Mer information om respektive utredning hittar du på Datainspektionens hemsida.

 

Mer information

Datainspektionen har information om dataskyddsförordningen på sin hemsida.

EU har hela dataskyddsförordningen på svenska på sin hemsida.

 

Kontakta oss

Tala med din kontaktperson hos oss om hur du påverkas och behöver agera i ditt företag.

Magdalena Andersson Finansminister Finansdepartementet Statsråd "Vårbudget 2017" "2017 års ekonomiska vårproposition" "Vårändringsbudget 2017"
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

När finansminister Magdalena Andersson presenterar vårbudgeten 2017 saknas företag och företagande helt bland de prioriterade områdena.

Vårbudgeten tar dock upp bl. a. beskattningen av fastighetsägare, utvidgning av växa-stödet och höjd beskattning av delägare i fåmansföretag. Vi beskriver nuläget här nedanför, men först något kort om begreppen i vårbudgeten.

 

Vårbudgetens två delar

Regeringen presenterar varje vår två budgetar som tillsammans kallas vårbudget, men de gäller faktiskt både innevarande år och nästa år.

 

Vårändringsbudget för 2017

I ändringsförslagen för innevarande års budget finns ett enda skatteförslag med. Regeringen går vidare med stopplagstiftningen för överlåtelse av fastighet från fysisk person genom gåva till juridisk person. Som fysiska personer räknas dels privatpersoner, dels företagare som driver enskild näringsverksamhet eller är delägare i handelsbolag. Lagändringen beslutades i samband med att vårändringsbudgeten godkändes av riksdagen.

Vi har tidigare berättat om innebörden av stopplagstiftningen och vilken typ av överlåtelse den gäller. Här kan du läsa mer.

Lagrådet har framfört flera synpunkter på stopplagstiftningen.

  • Regeringen borde ha kunnat undvika stopplagstiftning och invänta Paketeringsutredningen
    • Regeringen håller fast vid sitt förslag till stopplagstiftning och väljer att bemöta lagrådets synpunkter direkt i vårändringsbudgeten
    • Regeringen håller därmed även fast vid att lagändringarna ska gälla överlåtelser av det beskrivna slaget från och med den 28 oktober 2016
  • Regeringen är oklar i beskrivningen av vad som menas med att en del av värdeökningen på en fastighet kan tas ut skattefritt
    • Även här väljer regeringen att bemöta lagrådets synpunkter direkt i vårändringsbudgeten, utan ändringar
  • Regeringens förslag bör ändras lagtekniskt
    • Regeringen har tillmötesgått lagrådet och gjort de lagtekniska ändringar som behövdes

 

Riktlinjer för budget 2018

Budgeten innehåller principiella riktlinjer för hur regeringen anser att budgeten för 2018 ska utformas, men inga konkreta skatteförslag. De kommer i höst, efter riksdagens beslut om riktlinjerna. Regeringen aviserar dock att de återkommer i höst om utvidgningen av växa-stödet till fler företagsformer och om skattehöjningar för delägare i fåmansföretag (3:12-utredningen). Även höjd beskattning av bilförmån ligger på bordet inför höstens budget för 2018.

Uppdatering 2017-08-27: Regeringen backar helt om 3:12-regler.

En allmän fråga av intresse är ränteavdragens framtid för privatpersoner. 2015 års långtidsutredningen föreslog att det skattemässiga avdraget för ränteutgifter bör fasas ut successivt, med t.ex. 1-2 procentenheter om året, från dagens 30 % till 0 %. Regeringen redogör i ett särskilt avsnitt för sin syn på långtidsutredningens resultat men nämner ingenting om ränteavdragen här.

På andra håll i vårpropositionen berörs dock ränteavdragen, men då i samband med prognoser om att ränteavdragen bedöms öka mer än ränteinkomsterna framöver vilket innebär sänkta skatteintäkter på ränteområdet.

 

Kontakta oss

Tala med din kontaktperson hos oss om din resultatplanering och inkomstplanering och hur de kan påverkas av budgetförslagen.

pension pensionssparande

2016 är första året helt utan privat avdrag för pensionssparande, efter flera år av successivt minskade avdrag. Ändå har över 317 000 privatpersoner betalat till privat pensionssparande under 2016, enligt kontrolluppgifter till Skatteverket.

Några få av dem saknar pensionsrätt i sin anställning och kan då få avdrag privat, men de allra flesta är privatpersoner som inte får något avdrag alls. Däremot blir de inkomstbeskattade den dagen de får ut pensionen, vilket alltså är en dålig affär.

 

Ändra ditt privata pensionssparande

Vi hoppas att du inte hör till dessa personer, som sparar låsta pengar utan avdrag men blir beskattad när pengarna betalas ut. Vi har informerat flera gånger för att hjälpa dig undvika fällan. Se bland annat dessa artiklar.

Om du är anställd och trots allt har en privat pensionsförsäkring så bör du absolut stoppa sparandet i den. Det du redan har sparat får du behålla i ett så kallat fribrev, så att du inte förlorar något utan får ut pengarna när du blir pensionär. Men fortsatt sparande bör du göra på andra sätt, t.ex. spara i värdepapper, fonder eller kapitalförsäkring till lämplig risk, amortera bostadslån, eller löneväxla en del av din lön mot pensionssparande som arbetsgivaren gör åt dig.

Om du är företagare fortsätter du läsa nästa avsnitt.

 

Företagare kan pensionsspara

Det är avdraget för privat pensionssparande som har slopats, inte avdraget för pensionssparande i företag. Du som har företag kan lugnt fortsätta med ditt pensionssparande, så länge det är företaget som betalar.

Du som är näringsidkare (har enskild firma eller är delägare i handelsbolag) kan också fortsätta pensionsspara med avdrag i näringsverksamheten. Näringsidkare ingår därför inte bland de 317 000 privatpersoner som Skatteverket varnar för att de har sparat utan avdragsrätt.

Även du företagare har nytta av att amortera bostadslån privat, som en del i ditt pensionssparande.

 

Kontakta oss

Diskutera pensionsstrategin med din kontaktperson hos oss, som ett led i resultatplaneringen för ditt företag och din privata inkomstplanering!

Uppdatering 2017-06-30: Remisstiden har förlängts från den 14 augusti 2017 till den 15 september 2017.

Uppdatering 2017-04-12: Trots regeringens betänkligheter (se nedan under ”Oklar tidplan”) har utredningens betänkande nu sänts ut på remiss, med sista svarsdag 14 augusti 2017.

Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet lämnade den 30 mars 2017 ett betänkande med utredningsförslag om beskattning när bolag säljer fastigheter via bolag (paketering) och sammanhängande frågor. Förslagen är långtgående och har redan mött hård kritik.

Dessa förslag ska inte sammanblandas med regeringens stopplagstiftning för fysiska personer som säljer fastighet via gåva till bolag (Delstoppet för paketering av fastigheter till lagrådet).

 

Intern kritik i utredningen

Sex av experterna i utredningen har sågat utredningen på punkt efter punkt i ett särskilt yttrande som ingår i själva betänkandet.

 

Oklar tidplan

Betänkandet skulle normalt sändas ut på remiss och sedan bearbetas till ett färdigt förslag från regeringen i höst, i budgetpropositionen för 2018, för att sedan träda i kraft den 1 juli 2018.

Redan den 5 april 2017 bekräftade dock Finansdepartementet till Dagens Industri att regeringen inte kommer att ta med utredningens förslag i höstens budget. Innan förslagen ens kan sändas ut på remiss ska regeringen titta närmare på vilka effekter de kan få, bland annat för att undvika en inbromsning av bostadsbyggandet. I det särskilda yttrandet till utredningen pekar experterna på just ett antal brister i konsekvensanalyserna och risken för att motverka ökningen av bostadsbyggandet. Den risken påpekar även utredaren själv.

Departementssekreteraren Gösta Brunnander påpekar dock att delar av skatteförslagen skulle kunna genomföras i vårpropositionen 2018.

Till detta kommer en allmän politisk osäkerhet just nu, i och med att Alliansen gjort olika utspel om att bekämpa flera av regeringens skatteförslag.

Vi väljer ändå att beskriva utredningens förslag i stora drag så att du som har företag med fastighet blir förberedd på vad som kan vara på gång.

 

Avskattning vid försäljning av fastighet i bolag

När en fastighet ligger i ett bolag, t.ex. ett dotterbolag, och bolaget säljs är det en försäljning av andelar som görs, inte av fastigheten i sig. Vinst vid försäljning av andelarna är som huvudregel skattefri och förlust är inte avdragsgill, enligt reglerna om näringsrelaterade andelar.

Utredningen föreslår att vid försäljning av andelar i bolag med fastighet (paketeringsbolag) ska en avskattning göras, i form av att paketeringsbolaget (det sålda bolaget) betalar skatt som om fastigheten sålts till marknadsvärdet.

Förslaget gäller försäljning av företag med tillgångar som till minst 75 % består av fastigheter (substanskravet), eller där mer än 25 % av inkomsterna och utgifterna kommer från fastighetsinnehavet. Om mindre än 75 % av tillgångarna består av fastigheter, eller minst 75 % av inkomsterna och utgifterna kommer från annat än fastighetsinnehavet, så ska det ses som försäljning av en verksamhet utan krav på avskattning.

I det särskilda yttrandet pekar experterna på det problematiska i att avskattningen görs av det sålda paketeringsbolaget, fast det är ett annat bolag som gjort försäljningen och därmed fått in betalningen. Paketeringsbolaget kan därmed komma att sakna pengar till skatten.

 

Fastighetsfållan slopas

Försäljning av fastighet med förlust får bara dras av skattemässigt mot vinst vid försäljning av annan fastighet (utom beträffande lagerfastigheter). Finns det ingen sådan vinst att kvitta mot får förlusten sparas i en fastighetsfålla, utan tidgräns, tills en eventuell vinst vid försäljning av annan fastighet uppstår i framtiden.

Begränsningen infördes samtidigt som vinster på näringsrelaterade andelar gjordes skattefria och förluster på näringsrelaterade andelar inte blev avdragsgilla. Man ville förhindra att vinster gjordes skattefria genom paketering i dotterbolag medan förluster drogs av direkt mot övrig rörelsevinst.

När utredningen nu föreslår införandet av en avskattning i det sålda bolaget, för en tänkt vinst på fastighet, kan också förlust vid direktförsäljning av fastighet medges. Utredningen föreslår därför att fastighetsfållan slopas.

 

Stämpelskatt för lagfart sänks

Stämpelskatten för lagfart är för juridiska personer 4,25 % och ska betalas av köparen vid överlåtelse av fastighet.

Utredningen föreslår att stämpelskatten för juridiska personer sänks till 2 %. Stämpelskatten är avdragsgill vid en kommande försäljning. Effektiv skattekostnad blir då 1,56 % vid en bolagsskatt på 22 %.

Stämpelskatten beräknas på det högsta av taxeringsvärdet och köpeskillingen.

Vid fastighetsöverlåtelse inom en koncern kan man idag få uppskov med stämpelskatt för lagfart tills fastigheten lämnar koncernen. Utredningen föreslår att uppskovet ersätts med att stämpelskatten slopas vid koncerninterna förvärv.

 

Schablonintäkt för stämpelskatt

Vid direktförsäljning av en fastighet ska köparen betala stämpelskatt för lagfart. När fastigheten ligger i ett bolag och i stället andelarna i bolaget säljs blir det ingen stämpelskatt, fastigheten har ju inte sålts.

Utredningen föreslår nu att när avskattning görs ska också en schablonintäkt på 7,09 % av marknadsvärdet tas upp till beskattning av det sålda bolaget. Eftersom bolagsskatten är 22 % innebär en schablonintäkt på 7,09 % en skattekostnad på 1,56 % (schablonintäkt 7,09 % x 22 % = bolagsskatt 1,56 %), motsvarande den effektiva skattekostnaden om stämpelskatt hade betalats (se föregående avsnitt). Se följande exempel.

  • Direkt försäljning: En fastighet säljs för 10 mkr
    • Stämpelskatt för lagfart blir 200 000 kr (10 mkr x 2 %)
    • Stämpelskatten är avdragsgill så den minskar bolagsskatten med 44 000 kr (200 000 kr x 22 %)
    • Bolagets nettokostnad, efter bolagsskatt för stämpelskatten, blir 156 000 kr (stämpelskatt 200 000 kr – minskad bolagsskatt 44 000 kr)
    • Nettokostnaden 156 000 kr motsvarar 1,56 % av försäljningsbeloppet (156 000 kr / 10 mkr)
  • Indirekt försäljning: Ett dotterbolag, med fastigheten i (ett paketeringsbolag), säljs genom att aktierna i dotterbolaget överlåts
    • Dotterbolaget gör en avskattning, som om bolaget hade sålt fastigheten till marknadsvärde och köpt tillbaka den för samma belopp
    • Avskattning görs till marknadsvärdet för fastigheten, 10 mkr
    • Eftersom fastigheten inte har sålts i verkligheten (det var ju dotterbolaget som såldes) så blir det ingen stämpelskatt för lagfart
    • Dotterbolaget ska i stället ta upp en schablonintäkt i sin inkomstdeklaration på 709 000 kr (marknadsvärdet 10 mkr x 7,09 %)
    • Schablonintäkten ökar bolagets skatt med 156 000 kr (schablonintäkt 709 000 kr x 22 %)

Oavsett om en fastighet säljs direkt från bolaget, eller indirekt via ett dotterbolag, så medför alltså försäljningen en kostnad på 156 000 kr. När fastigheten säljs direkt så ska det säljande bolaget betala stämpelskatt för lagfart, som netto efter skatt kostar 156 000 kr. När fastigheten säljs indirekt, genom försäljning av ett dotterbolag med fastigheten i, så ska det sålda dotterbolaget betala bolagsskatt med 156 000 kr. Samma kostnad, fast den tas ut på olika sätt.

 

Indelningen av fastigheter i lagertillgångar eller kapitaltillgångar slopas

Idag klassificeras fastigheter som lagertillgångar om de köps eller byggs för att säljas (byggnadsrörelse, handel med fastigheter, tomtrörelse). Övriga fastigheter är kapitaltillgångar. Olika skatteregler gäller för de två grupperna.

Utredningen föreslår för bolag att alla fastigheter i fortsättningen ska lyda under reglerna för kapitaltillgångar, dvs. begreppet lagerfastigheter slopas. Det innebär att även begreppet lagerandelar, som avser andelar i bolag med lagerfastigheter, slopas. Begreppet byggmästarsmitta upphör att ha någon mening. Förslaget gäller ”bolagssektorn”, aktiebolag och handelsbolag med bara juridiska personer som delägare.

För enskilda näringsidkare och handelsbolag med fysisk person som delägare ska dock lagerklassificeringen behållas. Det innebär att de liksom idag ska beskattas för vinst på lagerfastighet som inkomst av näringsverksamhet och för vinst på fastighet som är kapitaltillgång som inkomst av kapital.

 

Planera din fastighetsförsäljning nu

Utredaren anser att de nya reglerna kan börja gälla tidigast den 1 juli 2018, även om det råder oklarheter om tidplanen för närvarande (se avsnittet ”Oklar tidplan” i inledningen).

En fastighetsförsäljning brukar dock ta tid att förbereda och genomföra. Vårt bästa råd till dig är därför att börja nu, innan reglerna ändras. Vi hjälper dig med paketering av fastigheten i dotterbolag (inklusive att skaffa själva bolaget), om det inte redan är gjort, samt med alla dokument och beräkningar fram till färdig affär.

Tala med din kontaktperson hos oss idag!

bilförmån förmånsvärde

Uppdatering 2017-06-10: Bilförmån – Lagrådsremiss med ändringar

Regeringen föreslår höjd bilförmån från och med inkomståret 2018. Från den 1 januari 2018 blir privata väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatter skattepliktiga förmåner om de betalas av företaget. Från den 1 juli 2018 ska värdet av fordonsskatten öka förmånsvärdet för nya bilar, i stället för att som i dag ingå i förmånsvärdet. Du som tänker byta förmånsbil framåt nästa sommar har alltså pengar att tjäna på att få den nya bilen registrerad före den 1 juli 2018.

Regeringens förslag har sänts ut på remiss med sista svarsdag den 21 april 2017. Därefter ska remissvaren bearbetas och en lagrådsremiss tas fram, innan ett slutligt förslag kan läggas in i höstens budgetproposition för 2018. Så ser handlingsplanen ut, men osäkerheten om hur regeringen ska lyckas med sina skatteförslag har ökat den senaste tiden efter ett flertal utspel från oppositionen.

Vi redogör i alla fall här för hur förslaget ser ut just nu, så du kan bedöma på vilket sätt du kan komma att påverkas. Här får du också de nya beräkningarna som inte framgick av regeringens förslag!

 

När belastas du med bilförmån

Bilförmånsvärdet beror på om du kör litet, normalt eller mycket. Nuvarande regler ska gälla även framöver.

  • Ringa omfattning: Om du använder företagets bil bara i ”ringa omfattning” så blir det ingen bilförmån. Ringa omfattning betyder att du har använt bilen bara några få gånger om året och kört högst 100 mil per år med den
  • Normal omfattning: Kör du oftare och mer så blir det en skattepliktig bilförmån
  • Hög omfattning: Kör du över 3 000 mil i tjänsten under ett år ska förmånsvärdet minskas till 75 %.

Ytterligare regler finns för ”synnerliga skäl” (bilar som är arbetsredskap, som körs mer än 6 000 mil om året, som är taxi m.m.), samt för miljöanpassade bilar. Även här ska nuvarande regler gälla framöver.

 

Beräkning av bilförmån

Förmånsvärdet per år av fri bil beräknas i flera steg.

  1. Prisbasbeloppsdel
    • Motsvarar grundkostnaden för bilen
    • Nuvarande regler för 2018:
      • 14 392 kr (0,317 prisbasbelopp)
      • Fordonsskatt ingår i förmånsvärdet
    • Förslag till nya regler 2018:
      • Bilar registrerade före den 1 juli 2018: Oförändrat
      • Bilar registrerade 1 juli 2018 och senare, av 2018 års modell: 13 166 kr (0,29 prisbasbelopp)
        • Fordonsskatt tillkommer (se punkt 5 nedan)
  2. Ränterelaterat belopp
    • Motsvarar kapitalkostnaden för bilen
    • Nuvarande regler för 2018:
      • 75 % av statslåneräntan (SLR) i slutet av november 2017, dock minst 0,375 % (75 % av SLR 0,5 %)
    • Förslag till nya regler 2018:
      • Oförändrat
  3. Prisrelaterat belopp
    • Motsvarar övriga kostnader som är beroende av bilens pris, t.ex. värdeminskning
    • Nuvarande regler för 2018 (bilar upp till sex år):
      • 9 % av nybilspriset och extrautrustning, upp till 340 500 kr (7,5 prisbasbelopp) plus
      • 20 % av nybilspriset och extrautrustning, över 340 500 kr
    • Nuvarande regler för 2018 (bilar över sex år):
      • Det högsta av nybilspriset och extrautrustning, eller 181 600 kr (4 prisbasbelopp)
    • Förslag till nya regler 2018:
      • Oförändrat
  4. Väg-, bro- och färjeavgifter och trängselskatt för privat bruk, om företaget betalar dem
    • Nuvarande regler för 2018:
      • Ingår i förmånsvärdet
    • Förslag till nya regler 2018:
      • Ingår inte utan ska öka förmånsvärdet med marknadsvärdet av avgifterna och skatterna, dvs. betalade belopp
      • Gäller från och med 1 januari 2018
  5. Fordonsskatt
    • Nuvarande regler för 2018:
      • Ingår i förmånsvärdet
    • Förslag till nya regler 2018:
      • Bilar registrerade före den 1 juli 2018: Oförändrat
      • Bilar registrerade 1 juli 2018 och senare, av 2018 års modell: Fordonsskatten ingår inte utan ska öka förmånsvärdet
  6. Drivmedel för privat bruk, om företaget betalar det
    • Nuvarande regler för 2018:
      • 120 % av marknadsvärdet
    • Förslag till nya regler 2018: 
      • Oförändrat

Prisbasbeloppet för 2018 beräknas av Statistiska Centralbyrån (SCB) i juli 2017, så det är inte känt ännu. Beräkningarna ovan utgår från regeringens prognos att prisbasbeloppet för 2018 blir 45 400 kr.

 

Kontakt

Tala gärna med din kontaktperson hos oss om hur just din situation påverkas och om du bör planera någon åtgärd.

kassaskåp 3:12-utredning låsta pengar låst utdelning låst vinst höjd skatt fåab

Uppdatering 2017-08-27: Regeringen har dragit tillbaka förslaget 2017-08-26 och går alltså inte vidare med lagändringen (Regeringen backar helt om 3:12-regler).

Uppdatering 2017-06-10: Lagrådsremiss om nya 3:12-regler.

3:12-utredningens förslag till höjd beskattning av utdelning och vinst vid försäljning av aktier i ägarledda aktiebolag har varit ute på remiss och mött hård kritik. Regeringen backar nu på viktiga punkter (men tar igen det på andra ställen) och har just sänt ut ett nytt förslag på remiss. Den kanske enskilt viktigaste ändringen är att schablonbeloppet får vara kvar oförändrat.

Du hittar en utförlig beskrivning av utredningens förslag i vår artikel 3:12-utredningen höjer skatt på utdelning och vinst, med räkneexempel som illustrerar de olika reglerna nu och efter lagändringen.

Regeringen har dock ändrat förslaget på flera punkter. De nya reglerna ska liksom enligt förra förslaget gälla från och med inkomståret 2018, dvs utdelningar och vinster vid försäljning av aktier från och med nästa år. Vi berättar här om de väsentligaste ändringarna.

 

Löneunderlag

Utdelning kan tas ut inom ett lönebaserat utrymme, ditt löneunderlag. Det är din andel av bolagets totala löneunderlag beräknat enligt din andel av bolagets aktier.

Så här ser regeringens nya förslag ut. Beloppen har beräknats enligt inkomstbasbeloppet för 2017, vilket tillsammans med löner utbetalda under 2017 kommer att styra utrymmet för utdelningar under 2018.

  1. 15 % av ditt löneunderlag upp till 369 000 kr (6 inkomstbasbelopp)
    • Förra förslaget: 10 % upp till 492 000 kr (8 inkomstbasbelopp)
  2. 30 % av ditt löneunderlag mellan 369 000 kr och 3 690 000 kr (6 – 60 inkomstbasbelopp)
    • Förra förslaget: 25 % mellan 492 000 kr och 3 690 000 kr (8 – 60 inkomstbasbelopp)
  3. 40 % av ditt löneunderlag över 60 inkomstbasbelopp
    • Förra förslaget: 50 % över 3 690 000 kr (60 inkomstbasbelopp)

I steg 1 och 2 ökas alltså procentsatserna och gränserna sänks. Båda ändringarna leder till bättre utdelningsutrymme för de allra flesta utdelningar som brukar tas ut, alltså i de lägre nivåerna.

I steg 3 minskas däremot procentsatsen, vilket leder till sämre utdelningsutrymme i på den högsta nivån.

Idag får lönebaserat utrymme beräknas upp till ett generellt tak på 50 gånger den egna eller närståendes lön från företaget per år. Det taket föreslås slopas från 2018.

Den som äger mindre än 4 % av kapitalet i bolaget får inte tillämpa löneregeln idag. Regeringen föreslår att löneregeln ska få tillämpas från och med 2018 även för dessa delägare, men ett tak på 25 % av löneuttaget införs. En ägare till mindre än 4 % av kapitalet ska alltså få tillämpa löneregeln och beräkna löneutrymme 2018 upp till maximalt 25 % av sin egen lön från företaget under föregående år, 2017.

 

Löneuttagskrav

För att få använda löneregeln krävs det att du tar ut tillräckligt hög lön själv. Regeringen föreslår nu att nuvarande regler ska få vara kvar, i stället för de kraftigt höjda kraven som utredningen föreslog.

Så här ser det ut, med regeringens förslag att inte göra någon ändring. Beloppen har beräknats enligt inkomstbasbeloppet för 2017, vilket tillsammans med löner utbetalda under 2017 kommer att styra utrymmet för utdelningar under 2018.

  • Du måste ta ut en egen lön på minst 369 000 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5 % av bolagets totala lönesumma
    • Förra förslaget: 492 000 kr (8 inkomstbasbelopp) + 5 % av bolagets totala lönesumma
    • Om du är den ende anställde i bolaget innebär det att du måste ta ut minst 387 450 kr i lön
    • Löneregeln ger dig då ett utdelningsutrymme på 60 885 kr (15 % av 369 000 kr + 30 % av 18 450 kr)
    • Om du är ende ägaren i bolaget blir schablonregeln betydligt förmånligare (se nästa avsnitt nedan)

I bolag med höga lönesummor, dvs. med många anställda, skulle löneuttagskravet bli orimligt högt. Därför finns det ett tak som regeringen nu också föreslår ska få bli kvar oförändrat.

  • Om du tar ut en egen lön på minst 590 400 kr (9,6 inkomstbasbelopp) så får du använda löneregeln, oavsett hur högt lönebeloppet är i bolaget
    • Förra förslaget: 922 500 kr (15 inkomstbasbelopp)

 

Schablonregeln

I stället för löneregeln får du använda en schablonregel. Utredningen föreslog en sänkning av schablonbeloppet, men regeringen föreslår nu att nuvarande regler behålls.

Så här ser det ut, med regeringens förslag att inte göra någon ändring. Beloppen har beräknats enligt inkomstbasbeloppet för 2017, vilket kommer att styra utrymmet för utdelningar under 2018.

  • Ägarna i bolaget får med denna regel ett gemensamt utdelningsutrymme på 169 125 kr (2,75 inkomstbasbelopp)
    • Utredningen föreslog en sänkning till 107 625 kr (1,75 inkomstbasbelopp)
    • Äger du alla aktier i bolaget själv så får du också hela schablonbeloppet som utdelningsutrymme

 

Kombination av reglerna

Om du äger flera bolag får du bara använda schablonregeln i ett bolag, valfritt vilket. I övriga bolag ska du beräkna utdelningsutrymmet enligt huvudregeln, som bl.a. innehåller löneregeln.

Utredningen föreslog att om du använder schablonregeln i ett bolag så ska du inte få beräkna något utdelningsutrymme alls i dina övriga bolag under det året. Denna inskränkning behåller regeringen, som alltså går vidare med utredningens förslag med avsikten att denna nya begränsning ska gälla från och med utdelningar under 2018.

 

Tak för tjänstebeskattning

Utdelning och vinst vid försäljning av aktier beskattas i tre nivåer för ägarledda aktiebolag. Så här ser regeringens förslag ut nu. Beloppen avser utdelning och/eller försäljning under 2018.

  1. Inkomst av kapital: Höjs från 20 % till 25 % av belopp inom utdelningsutrymmet
    • Stämmer med förra förslaget
  2. Inkomst av tjänst: Oförändrat, upp till 57 % av belopp över utdelningsutrymmet men under takbeloppen
    • Stämmer med förra förslaget och med dagens regler
  3. Inkomst av kapital: Oförändrat, 30 % av utdelning/vinst över takbeloppen
    • Stämmer med dagens regler, medan utredningen föreslog 25 %
  • Takbelopp för tjänstebeskattning av utdelning och/eller vinst: Höjs till 7 380 000 kr (120 inkomstbasbelopp)
    • Förra förslaget: 6 150 000 kr (100 inkomstbasbelopp)
    • Enligt dagens regler är takbeloppen 5 535 000 kr för utdelning (90 inkomstbasbelopp) och 6 150 000 kr för vinst (100 inkomstbasbelopp)

Skatten höjs alltså för utdelningar och vinster inom utdelningsutrymmet från och med nästa år (nivå 1). För överskjutande belopp tas den högre tjänstebeskattningen ut upp till ett högre tak än idag, vilket alltså höjer skatten vid höga utdelningar och vinster (nivå 2). Slutligen uteblir skattesänkningen som utredningen hade föreslagit för utdelningar och vinster över takbeloppen (nivå 3).

 

Tidplan

Regeringens nuvarande förslag har sänts ut på remiss den 22 mars 2017. Remisstiden går ut den 24 april 2017. Därefter bearbetas remissynpunkterna innan en lagrådsremiss kan beslutas. Efter granskningen i lagrådet tar regeringen fram en proposition till riksdagen för beslut. De nya reglerna ska sedan träda i kraft den 1 januari 2018 och börja gälla från och med inkomståret 2018.

 

Kontakt

Tala med din kontaktperson hos oss om hur förslaget till nya regler kommer att påverka just dig!

personal anställd Växa-stöd

Uppdatering 2017-06-10: Växa-stöd – Lagrådsremiss utan ändringar.

Regeringen planerar att växa-stöd ska gälla även aktiebolag och handelsbolag, från att som nu bara gälla enskild näringsverksamhet, men se upp med i vilken företagsform du gör din första anställning!

 

Vad innebär växa-stöd

Stödet innebär att företag utan anställda, som gör en nyanställning, enbart betalar avgift för ålderspension (10,21 %) i stället för fulla arbetsgivaravgifter (31,42 %).

Staten skjuter till vad som fattas i arbetsgivaravgiften så att den anställde ändå får normala sociala förmåner, såsom sjukförsäkring och allmän pension.

 

Viktigt att anställa i rätt företagsform

Utökningen av stödet till aktiebolag är ett steg i rätt riktning. Du som vill anställa bör absolut se till att först driva din verksamhet i aktiebolagsform. Då är din privatekonomi skyddad om det skulle bli problem, förutsatt att du följer reglerna för företagandet i övrigt.

Vi har redan varnat för det obegränsade personliga ansvaret om du anställer personal i enskild näringsverksamhet (se vår artikel Växa-stöd till först anställd i enskild firma). Den varningen gäller i än högre grad för att anställa personal i handelsbolag eftersom det obegränsade personliga ansvaret dessutom är solidariskt – en delägare ansvarar alltså med sin egen ekonomi för den andre delägarens handlingar i bolaget. Inför en anställning bör du definitivt ombilda till aktiebolag först. Vi hjälper dig med ombildningen och skaffar fram aktiebolaget till dig.

 

Villkoren för växa-stödet

Du behöver uppfylla följande krav för att få växa-stöd, förutsatt att förslaget blir verklighet (se nedan under ”Tidplan”).

  • Aktiebolag (AB)
    • Växa-stödet gäller AB utan anställd, eller med bara en anställd som också är delägare eller närstående till delägaren
    • Stödet gäller förste anställde utöver anställd enligt föregående punkt
    • … förutsatt att den första personen med växa-stöd anställs tidigast 1 april 2017 (men avgiften blir nedsatt först fr.o.m. den 1 januari 2018)
    • Ingen anställd (förutom delägare/närstående) får ha funnits i verksamheten under perioden 1 januari – 31 mars 2017
      • Undantag för personer som fått högst 5 000 kr i lön och förmån vardera under perioden 1 januari – 31 mars 2017
  • Handelsbolag (HB)
    • Växa-stödet gäller HB utan anställda och med högst två delägare
    • Stöd gäller förste anställde
    • … förutsatt att den första personen med växa-stöd anställs tidigast 1 april 2017 (men avgiften blir nedsatt först fr.o.m. den 1 januari 2018)
    • Ingen anställd får ha funnits i verksamheten under perioden 1 januari – 31 mars 2017
      • Undantag för personer som fått högst 5 000 kr i lön och förmån vardera under perioden 1 januari – 31 mars 2017
  • Gemensamt
    • Nedsättningen av avgifter för den nyanställde till 10,21 % gäller anställningar mellan 3 och 12 kalendermånader i följd
      • … för ersättningar som betalas ut under tiden 1 januari 2018 – 31 december 2021
      • Anställningen ska omfatta minst 20 timmar i veckan
      • Nedsättningen gäller ersättningar upp till 25 000 kr i månaden, överskjutande belopp medför fulla arbetsgivaravgifter
    • Nedsättningen gäller inte anställning av delägare/företagsledare eller närstående
    • Begränsningar finns för personer som varit anställda i annan verksamhet som drivs av delägaren eller närstående
  • Övriga verksamhetsformer
    • Växa-stöd ges till europabolag på samma villkor som för aktiebolag
    • Inget växa-stöd ges till ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser

 

Tidplan

Regeringens förslag finns i en promemoria från Finansdepartementet ”Utvidgat växa-stöd för den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för aktiebolag och handelsbolag” som publicerades den 15 mars 2017.

Promemorian har sänts ut på remiss samma dag, med sista svarsdag den 13 april 2017. När växa-stödet infördes för enskild näringsverksamhet framförde många, däribland vi, kritik mot att stödet avgränsades till en verksamhetsform med obegränsat personligt ansvar. Vi kan därför förvänta oss att åtminstone utvidgningen av stödet till aktiebolag kommer att mötas positivt av remissinstanserna.

Regeringen kopplar dock ihop utvidgningen av stödet till att finansiering ska kunna göras genom en ny skatt på flygresor. Om skatten på flygresor inte kan genomföras blir även utvidgningen av växa-stödet till aktiebolag och handelsbolag osäker.

Det nya växa-stödet ska tas in i budgetpropositionen för 2018, alltså överlämnas till riksdagen för beslut under hösten 2017.

 

Kontakta oss

Har du frågor om växa-stödet och hur det passar din företagsform så ta upp det med din kontaktperson hos oss!